Negativa långräntor bara en tidsfråga

0
Riksbanken har börjat diskutera möjligheten till minusränta. Schweiz centralbank har sänkt räntan under noll. Det mer anmärkningsvärda är dock negativa långräntor i Schweiz. Kan det snart vara dags i Sverige?

Bristen på inflation eller rättare sagt inflationsförväntningar är anledningen till att schweiziska räntor har pressats nedåt till under noll. Detta tillsammans med landets status som safe haven gör att investerarna uppenbarligen inte har något emot att betala minusränta. Den tioåriga schweiziska räntan ligger på -0,04% just nu efter att ha varit nere på nästan -0,3%. Som jämförelse betalar en svensk tioårig statsobligation en ränta på 0,72% just nu.

Inget annat land har haft minusränta på tioåriga statsobligationer förr. Det krävs en unik kombination av bristande inflationsförväntningar och starka statsfinanser. Safe haven status är viktigt i sammanhanget.  Likaså behovet av safe haven placeringar. Inte ens Japan har haft minusränta på tioåriga statsobligationer under sin tid i deflation. Med den höga statsskulden i förhållande till landets BNP är Japan idag inget säker hamn. Förr i tiden skulle man dock ha kunnat se Japan som en safe haven men anledningen till att långräntorna inte blev negativa då var helt enkelt att de globala inflationsförväntningarna var högre. Behovet av safe haven placeringar var också mindre före finanskrisen. Marknaden kunde inte föreställa sig långvarig deflation eller en bred finansiell kollaps. Idag är det annorlunda. Den japanska ekonomin har föregått med exempel. Långvarig deflation är fullt möjlig. Finanskrisen har också öppnat marknadens ögon. Det oväntade är inte längre oväntat. Det har inträffat ett skifte från ”return on capital” till ”return of capital”.

Av europeiska ekonomier med en betydande storlek (mätt i BNP) är det endast ett fåtal länder som har en statsskuld på under 50% av BNP. Ryssland, Schweiz, Turkiet, Sverige och Norge. Ryssland och Turkiet har i modern tid inte varit i närheten av safe haven status och kan inte förväntas få det i närtid heller. Inflationsnivån är dessutom hög i båda ekonomier. Återstår endast Schweiz, Sverige och Norge. Norge är också en stark kandidat till att på lite sikt uppfylla kriterierna för negativa långräntor men det finns några viktiga skillnader mellan Norge och Sverige. Dels har inflationsnivån under lång tid varit betydligt högre än i Sverige (pga en bättre presterande ekonomi). Det tar lång tid för inflationsförväntningar att anpassa sig till nya långsiktiga förutsättningar. Dels kan marknaden misstänka att oljefondens medel på sikt kan användas för att stimulera ekonomin genom investeringar.

Sannolikheten att marknaden driver ned svenska långräntor till negativa ska inte underskattas. Femåringen löper stor risk att nå negativa nivåer redan under 2015. För tioåringen kan det ta längre tid. Lite beroende på omvärldsutvecklingen kan det dröja tills nästa gång aktiemarknaden ramlar in i en björnfälla och bostadspriserna vänder nedåt (vilket skulle leda till att låga inflationsförväntningar permanenteras).  För redan idag har vi deflation. Det i ett läge när aktiemarknaden är på topp, kronan korrekt värderad (eller t.o.m. något undervärderad) och fastighetsmarknaden överhettad. Vad händer den dagen fastighetsmarknaden börjar falla, börsen och andra tillgångsslag hamnar i en bear market? Lyckas inte Riksbanken lyfta upp inflationen och inflationsförväntningarna fram till dess kan nästa tillgångspriskorrektion komma att inledas från ett mycket prekärt läge.

Läs här jämförelse mellan Sverige och Japan.

Tioåringen kan mycket väl först se en uppgångsperiod innan resan mot minusnivåer definitivt inleds. Fortskrider konjunkturuppgången kan inflationsförväntningarna hinna vända upp innan den svenska tioåringen hamnar på minusränta. Efter att schweiziska statsobligationer har öppnat Pandoras ask är dock frågan är inte längre om länder med safe haven status kan se sin tioåriga statsobligationsränta hamna på minus, utan när.

Diagram: Sverige 10-år statsobligationsränta, källa: Bloomberg.com

Share.