January 20, 2018
  • facebook
  • twitter
  • linkedin
  • instagram
  • Väntar på att kurserna hämtas..
  • New York
  • London
  • Moscow
  • Tokyo
  • Stockholm
  • Sydney
  • Delhi
  • Bangkok

Räntestormen har bedarrat – tillfälligt?

För några veckor sedan verkade ingen tro att en ränteuppgång var möjlig. Då satte ett ränterally igång i Europa och långräntorna över hela kontinenten steg kraftigt. Var det första vinden inför stormen?

Svensk tioårig statsobligationsränta. Källa: Bloomberg.com

Just nu har vi ett ekonomiskt klimat med historiskt låg inflation. I flera länder i Europa är inflationen negativ och på många håll är den nära noll. Företeelsen är global även om Europa sticker ut mest. För att bekämpa den låga inflationen stimulerar centralbankerna världen över med historiskt låga räntor, tillgångsköp och i vissa fall även negativa räntor. Det betyder att centralbankerna befinner sig i en kraftig stimulansfas och som vi alla vet är centralbanker aldrig snabba i vändningar. De hamnar efter kurvan förr eller senare. De sänker för sent när de ska sänka och de höjer för sent när de ska höja.

 

Som vi har skrivit tidigare är det när centralbankerna hamnar efter kurvan som de stora ränterörelserna inträffar. Frågan är inte om de kommer att göra det, utan när. När kan också vara mycket tidigare i tiden än de flesta tror.

 

Som en parentes i sammanhanget så ändras inte prognosen om att den långsiktiga inflationstrenden fortsätter att trenda nedåt under de närmaste 10-20 åren. En inflations- och ränteuppgång blir en trend i trenden, d.v.s. en rekyl. Globalisering och digitalisering är två naturliga trender som har pressat inflationen men den största orsaken är den globala penningpolitiken som efter IT-bubblan har spårat ur. Självläkning är inget som centralbanker har varit vänner av utan varje gång en bubbla har spruckit har penningpolitiken stimulerat ekonomin med nya rekord i penningpolitiska stimulanser. Effekten är att vi idag har starkt korellerade marknader globalt och tillgångspriser som är hårdare knutna till ränteläget och penningpolitiken än interna prestationsfaktorer. Detta ökade ränteberoende bäddar för nya återkommande finanskriser och dessa är starkt deflationsdrivande.

 

Mitt under konjunkturcyklerna kommer vi dock att se ränterusningar som kan vara i något år. Likaså tillfälliga inflationsuppgångar som överraskar. Det har även inträffat vid flera tillfällen i Japan under de senaste två decennierna. Det byggs en grund för det nu i Europa.

 

Vi har ett ekonomiskt klimat som kanske inte kan kallas för högkonjunktur men ekonomin rullar på i en stabil takt och har gjort så i några kvartal. De extra extraordinära penningpolitiska stimulanserna i Europa (från ECB, SNB och Riksbanken) är relativt färska. Det är bara under de senaste kvartalen som centralbankerna i Europa har tryckt gasen i botten. Det tar några kvartal innan ändrad penningpolitik får fullt genomslag. Det kommer dock under de närmaste kvartalen. Det är detta som en del aktörer på marknaden har börjat inse och positionerar sig för innan alla andra också börjar göra det. Än så länge är det troligen för tidigt för att ett långvarigt ränterally ska starta men om några månader kan timingen vara perfekt.

 

Vårens tillfälliga ränterally kan vara över. Lägg dock rörelsen och effekten på minnet. Inom loppet av några månader är det troligen dags för ett nytt ränterally. Betydligt större, kraftigare och längre. Centralbankerna är på väg att hamna efter kurvan. Det gör de alltid i vändningarna. Det kommer att återspegla sig i de långa marknadsräntorna med start om några månader.

Föregående «
Nästa »

1 Kommentera

  1. Pingback: Finanssvepet – sista introduktionsrycket innan sommaren

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Copyright 2017 © Aktiebladet. Alla rättigheter reserverade.