January 19, 2018
  • facebook
  • twitter
  • linkedin
  • instagram
  • Väntar på att kurserna hämtas..
  • New York
  • London
  • Moscow
  • Tokyo
  • Stockholm
  • Sydney
  • Delhi
  • Bangkok
  • Startsida
  • >
  • Nyheter
  • >
  • Svenska vs utländska bostadspriser – Del 3 i artikelserien om ”Bostadsbubblan”

Svenska vs utländska bostadspriser – Del 3 i artikelserien om ”Bostadsbubblan”

Har vi en svensk bostadsbubbla? I artikelserien går vi igenom den svenska bostadsmarknaden. I dagens artikel jämför vi den svenska prisutvecklingen med den i andra länder. Vad kan vi dra för slutsatser? 

I första artikeln kunde vi konstatera att de svenska bostadspriserna sedan mitten av 1990-talet har stigit betydligt snabbare än inflationen. Pessimisterna menar på att det handlar om en prisbubbla. Optimisterna menar att det beror på bostadsbristen. Men utländska pristrender indikerar att det rör sig om global företeelse orsakad av globala makroekonomiska faktorer. Den gemensamma nämnaren förefaller vara den allt lägre räntenivån som vi har sett under de senaste 20 åren. Därmed kan vi avfärda bostadsbristen som ett huvudargument för prisuppgången även om bostadsbristen i sig är en faktor som troligen har förstärkt prisuppgången i Sverige, framför allt under de senaste åren.

Bostadspriserna i stora delar av världen satte fart under andra halvan av 1990-talet. Ett hack i kurvan inträffade när IT-bubblan sprack och trenden fortsatte ända fram till finanskrisen. Därefter har prisutvecklingen varit ojämn. I vissa länder har priserna fortsatt att stiga medan de i andra länder har fallit. I vissa fall kraftigt.

Norden och USA

Holland

 

I USA föll priserna brant under finanskrisen. Likaså i många länder i Europa, bland andra Holland och Storbritannien. En viss återhämtning har skett på flera marknader men den svenska prisutvecklingen sticker ut där priserna har fortsatt uppåt efter ett litet hack i samband med finanskrisen.

Som vi kan se var prisuppgången på den svenska bostadsmarknaden fram till finanskrisen del av en global prisuppgång på bostäder. Därmed kan vi inte påstå att vi hade en svensk bostadsbubbla före finanskrisen. Efter finanskrisen har dock de svenska bostadspriserna fortsatt uppåt. Även om det inte fanns en bubbla på den svenska bostadsmarknaden före finanskrisen, har risken ökat med tanke på prisuppgången sedan dess. Särskilt med tanke på att den relativa prisutvecklingen med jämförbara länder har varit stark där prisnedgången i vissa fall blev kraftig i samband med och efter finanskrisen.

En stark drivkraft bakom prisuppgången fram till finanskrisen var de allt lägre räntorna. Den svenska bostadsmarknaden är generellt sett mer räntekänslig än de flesta andra marknader eftersom rörliga lån är förhållandevis populära. Det kan vara en förklaring till den fortsatta prisuppgången i Sverige men det är samtidigt ingen långsiktigt varaktig anledning till en starkare prisutveckling. I flera länder där priserna har fallit, var nybyggnationen innan nedgången betydligt större än i Sverige. Bostadsbristen är onekligen en bidragande orsak till den relativt starka prisutvecklingen på senare år. Det är en varaktig orsak på åtminstone kort- och medellång sikt, men inte nödvändigtvis på lång sikt. Vi bör även komma ihåg att den svenska bostadsmarknaden gick igenom ett stålbad precis innan den stora uppvärderingen av bostäder inleddes vilket innebär att de svenska bostadspriserna startade uppgången från en förhållandevis låg nivå.

Den relativt starka prisutvecklingen sedan finanskrisen i Sverige gentemot omvärlden kan ha varit fundamentalt motiverad. Men om det har funnits anledning till en relativt starkare prisutveckling tidigare, är den motiverade skillnaden troligen korrigerad. Risken har ökat för att de svenska bostadspriserna har blivit övervärderade med tanke på skillnaden i prisutveckling jämfört med omvärlden under de senaste åren. Faktorer som bostadsbrist och en förhållandevis stabil svensk ekonomi är troligen inprisade vid det här laget.

I nästa artikel börjar vi titta på värderingsmodeller för bostadsmarknaden. Först ut är jämförelsen med obligationsmarknaden. Den ger en hint om de svenska bostadspriserna är över- eller undervärderade.

 

Föregående «
Nästa »

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Copyright 2017 © Aktiebladet. Alla rättigheter reserverade.