februari 16, 2019
  • facebook
  • twitter
  • linkedin
  • Väntar på att kurserna hämtas..
  • New York
  • London
  • Moscow
  • Tokyo
  • Stockholm
  • Delhi
  • Bangkok

Chefsekonomen: ”Viktigt att det byggs fler hyresrätter”

  • februari 12, 2019
  • Redaktionen

”Vi har byggt för lite i 25 år och det finns ett stort behov av hyresrätter”. Det konstaterar Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg, som också berättar om bakgrunden till nuvarande situation på bostadsmarknaden och vad han anser krävs för att lösa bostadsbristen.

Många anser att finans- och fastighetskrisen i början på 90-talet är den direkta orsaken till att det än idag finns ett enormt behov av att nya bostäder byggs. Martin Hofverberg menar dock att detta inte är hela sanningen.

Fotograf: Kristian Pohl

– Jag skulle gå ett steg längre och säga att det snarare var hur man hanterade krisen. I början av 90-talet lade man om bostadspolitiken, till stor del på grund av krisen. Vi hade ju tidigare en genomsubventionerad bostadsproduktion som fick mycket statliga resurser. En politik som grundlades efter andra världskriget och efter det producerades många bostäder. En stor andel av dessa var hyresrätter, berättar Martin Hofverberg, och fortsätter:

En bostadsbrist har byggts upp år efter år

– Det som hände i början på 90-talet var att staten inte längre skulle ha ansvar för bostadsproduktionen. Då övergick ansvaret istället till marknaden, det vill säga hushållen, företagen och bankerna. Nyproduktionen minskade kraftigt från 1993 men man märkte inte omedelbart effekten av detta och förstod nog inte att den här nedåtgående trenden aldrig riktigt skulle återhämta sig. Man konstaterade snarare att det var en konjunktureffekt och man kände sig trygg med att ganska många bostäder hade byggts bakåt i tiden.

– Man hade nog stora förhoppningar om att det skulle lösa sig på 90-talet. Det fanns bostäder och det var fortfarande också en främmande tanke att det skulle bli så populärt att bo i innerstäderna som det faktiskt blivit. År efter år har det här byggt upp en bostadsbrist och det har blivit alltmer uppenbart att det finansieringssystemet inte ger oss tillräckligt med bostäder.

Tittar vi i backspegeln på de år som passerat så har dock nyproduktionen varit kroniskt låg sedan 90-talets början. Men enligt Martin Hofverberg är det först i våra dagar som insikten om bristerna i bostadsförsörjningen nått politiken.

– Ja, det har tagit lång tid. Man måste också ställa bostadsproduktionen  i relation till befolkningsutvecklingen. Den har ju dragit iväg alldeles oerhört, men byggandet av bostäder har samtidigt inte gjort det förrän de två senaste åren. Vi har trängt ihop oss i det befintliga beståndet, kan man säga. Det är i stort sätt vad som hänt.

Skulderna riskerar att överstiga värdet

– Bostadssituationen av idag har alltså sitt ursprung i att man lade om finansieringen i början på 90-talet. Det marknadsbaserade systemet har inte levererat volymerna som krävs, säger Martin Hofverberg.

Att hushållen ska bekosta bostäderna, och att man förlitar sig på att marknadskrafterna fixar detta, har resulterat i en brist, vilket i kombination med låga räntor inneburit att vi byggt upp höga fastighetsvärden. Det har gjort att man över tid fått in grupper i samhället som tjänar på, eller behöver värdestegringen för att fortsätta, menar Martin Hofverberg vidare.

– Det är det vi har hamnat i nu. Skulle vi bygga bort det här nu, med hjälp av exempelvis ett större statligt åtagande för finansieringen, då skulle givetvis priserna sjunka. Skulderna skulle då överstiga värdet för dem som köpt bostad under de senaste åren.

– Samhället tjänar givetvis inte på bostadsbrist, men det kommer att bli ett samhällsproblem om skulderna överstiger värdet för stora grupper människor. Också bankerna har anledning av att oroa sig för ett fortsatt högt utbud av nyproduktion, då deras säkerheter ligger i bostäder till 73 procent. Så om bostäderna sjunker i värde för att det byggs mer går det också sämre för bankerna, vilket samhället behöver beredskap inför.

Behovet av hyresrätter är påtagligt

Ett inte så känt faktum är att det faktiskt har byggts fler hyresrätter än bostadsrätter i genomsnitt per år, också under den marknadsfinansierade perioden mellan 1994–2018. Martin Hofverberg menar att det viktigaste förvisso är att det byggs fler bostäder överhuvudtaget, men att behovet av hyresrätter ändå är mer påtagligt av flera skäl.

– Det är oerhört viktigt att det byggs fler hyresrätter nu. De skyhöga priserna i det ägda boendet har skapat höga trösklar in på bostadsmarknaden. Och den som köpt nu sitter på en stor risk. Fler hyresrätter till rimliga hyror kan ge förstahandskontrakt till fler, som dessutom slipper sätta sig i skuld till banken. Det uppstår också problem på arbetsmarknaden när det inte finns bostäder där jobben finns.

– Brist på hyresrätter innebär i sig att andrahandshyrorna stiger och det blir längre köer till nuvarande bostäder. Trycket ökar på hyrorna och priset på bostäderna pressas uppåt.

– När människor behöver lägga mer pengar på bostaden har de mindre pengar till övrig konsumtion, vilket påverkar hela samhällsekonomin, säger Martin Hofverberg.

Hur ser det ut framåt?

– Delar av bostadspolitiken ska ses över enligt fyrpartiöverenskommelsen, däribland hyressättning och skatter. Skulle man få till den skattereform som nämns i 73-punktsprogrammet, så tror jag att den skulle kunna göra skillnad. Men man märker att den skrivelse som finns är en produkt av olika politiska viljor. Skattereformen ska både belöna företagande, minska skuldsättningen och öka jämlikheten. Det blir en gigantisk kompromiss men om reformen går i lås hoppas jag att bostadsmarknaden ska kunna blir bättre. Vi vill se jämlika villkor mellan upplåtelseformerna, där ROT för hyresrätten och låg, fullt avdragsgill moms på hyran är två prioriterade förslag.

– Att få till mer av statlig finansiering för bostadsproduktionen verkar inte vara högsta prioritet för partierna i dagsläget. Men det skulle dock kunna ändras om vi får en rejäl lågkonjunktur. Minns exempelvis hur flyktingpolitiken förändrades totalt efter 2015, i samband med den stora tillströmningen flyktingar. Det här skulle kunna hända även inom bostadsmarknaden, avslutar Martin Hofverberg.

 
ads

Tips