december 8, 2019
  • facebook
  • twitter
  • linkedin
  • Väntar på att kurserna hämtas..
  • New York
  • London
  • Moscow
  • Tokyo
  • Stockholm
  • Delhi
  • Hong Kong
  • Frankfurt
  • Startsida
  • >
  • Senaste Nytt
  • >
  • Debattartikel – komplexa problem kräver forskning, ledarskap och fokus på tvärsektor­iella processer

Debattartikel – komplexa problem kräver forskning, ledarskap och fokus på tvärsektor­iella processer

  • november 11, 2019
  • Redaktionen

De alltmer komplexa utmaningar som samhället ställs inför kräver nytänkande och gränsöverskridande samarbeten vilket i sin tur kräver stärkt kompetens inom ledarskap och styrning. Detta skriver en arbetsgrupp på DN Debatt.

Gruppen föreslår att Sverige bör bilda en ”School of governance”, som ”ska fungera som navet i ett kluster av akademier, myndigheter, företag och organisationer från civilsamhället”.

Komplexa samhällsproblemen har inga tydliga orsak-verkan-samband, problemen spänner ofta över flera områden och de passar inte in i befintliga beslutsstrukturer. Därför föreslår vi att en utbildnings- och forskningsinstitution som fokuserar på samordning mellan olika sektorer bildas, skriver arbetsgruppen för en svensk School of governance.

Även om Sverige rankas i topp internationellt när det gäller kvalitet på offentliga tjänster framkommer dagligen brister i välfärden. Samtidigt står vi inför stora samhällsutmaningar vilka ställer krav på innovation, nytt ledarskap och ökat samarbete mellan olika samhällssektorer. Den globala uppvärmningen och strukturomvandlingen i kölvattnet av AI, digitalisering och robotisering kräver stora samhällsförändringar. Tilltagande polarisering, politisk radikalisering, våld och psykisk ohälsa, men också minskad biologisk mångfald och ekologisk bärkraft, fordrar nytänkande och samarbete över organisatoriska gränser.

För att bättre möta dessa utmaningar föreslår vi att en School of governance skapas, en utbildnings- och forskningsinstitution som betonar samordning av komplexa, tvärsektoriella processer. Den ska tjäna som navet i ett kluster av kompetenshöjande aktiviteter och främja tvärdisciplinära samarbeten inom universitets- och högskolevärlden men också samhället i övrigt.

Våren 2019 visade ”Uppdrag granskning ”(UG) en uppföljning av ett tidigare program om Sanne, en ung kvinna med psykiska problem och en beroende problematik. UG berättar att ”Sanne lämnades på gatan, svårt sjuk i ångest, anorexia och beroende. Och hon är inte ensam. Svårt sjuka blir utan vård för att de ansvariga kan peka på varandra – vad är det som gått förlorat inom den svenska psykiatrin?”.

I maj 1982 gav regeringen, enligt TT, drygt 1,6 miljoner kronor till nio regionala projekt för att skapa fungerande samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten. Just för personer med svåra psykiska sjukdomar. Syftet var att ”… huvudmännen och personalen inom vården av missbrukare skall finna bättre samarbetsformer, främst mellan sjuk- och socialvård”. UG undrar vad som har gått förlorat i termer av samordning. Problemet är att samordningen aldrig har funnits.

Är problemen komplexa och diffusa – global uppvärmning eller psykisk ohälsa bland unga – kan önskade mål visserligen vara enkla att formulera men desto svårare att översätta i åtgärder.

Medierna rapporterar dagligen om den här sortens samordningsproblem. I samma takt eroderar medborgarnas förtroende för samhällets förmåga att lösa utmaningarna. För väldefinierade problem finns en arsenal av verktyg – hierarki, lagstiftning, marknadslösningar, organisering och avtal. Är problemen komplexa och diffusa – global uppvärmning eller psykisk ohälsa bland unga – kan önskade mål visserligen vara enkla att formulera men desto svårare att översätta i åtgärder. Mantrat sedan decennier har varit ”samverkan”. Typiskt sett utan resultat. Vi talar om stuprör och att saker faller mellan stolarna. Alla känner till problemen. Ingen har några riktigt bra lösningar.

Komplexa problem har aldrig enkla lösningar. De saknar tydliga orsak-verkan-samband, spänner ofta över flera discipliner och kompetensområden och passar inte in i befintliga vertikala beslutsstrukturer. Ändå förefaller vi tro att lösningen ligger i mer pengar till organisationer och myndigheter som inte på egen hand rår över problemen och vars medarbetare hindras att tänka över disciplingränser eller i över­gripande lösningar. Komplexa, gräns­överskridande utmaningar fordrar nya organisations- och styrformer och genomgripande systemförändringar.

I en förstudie finansierad av Vinnova har vår grupp tittat på behovet av och förutsättningarna för en utbildnings- och forskningsinstitution som betonar samordning av komplexa, tvärsektoriella processer. Vår slutsats är att vi behöver bygga ett centrum för utbildning och forskning kring just ledarskap och styrning (governance) med fokus på system- och perspektivinsikt, skapandet av nya samordnings- och affärsmodeller och ledarskap av komplexa, tvärsektoriella samarbeten.

Vår kartläggning visar att det, framför allt i Europa och Nordamerika, visserligen finns många högt rankade utbildningar som handlar om governance. Men ingen har ett fokus på tvärsektor­iella processer. Mot bakgrund av den ökande samhällskomplexiteten och omställningsbehoven finns därför både ett nationellt och ett internationellt behov av en governance-utbildning som är både pedagogiskt nytänkande och multidisciplinär.

Men vi behöver mer än enskilda utbildningsprogram. Vi behöver skapa kluster av utbildning, forskning och specialister från övriga samhället kring de stora samhällsutmaningarna. Vi behöver lära från bra och dåliga exempel – såväl nationellt som internationellt och offentlig sektors, näringslivets och civilsamhällets utmaningar och behov är den naturliga basen.

Vi har i Sverige goda förutsättningar att klara de omställningar vi står inför. Vi har hög medborgerlig tillit, prestigelöshet, samarbetsvilja, platta hierarkier och är öppna för nya idéer. Däremot måste vi bli betydligt bättre på att ställa om och anpassa alla delar av samhället till ständigt föränderliga utmaningar. En svensk School of governance, av hög internationell klass, kan bli det banbrytande kunskapsnav och det dynamiska innovationskluster vi behöver för att utbilda framtidens medarbetare och deras ledare.­

Källa: Dagens Nyheter/Omni

 
ads

Tips