augusti 24, 2019
  • facebook
  • twitter
  • linkedin
  • Väntar på att kurserna hämtas..
  • New York
  • London
  • Moscow
  • Tokyo
  • Stockholm
  • Delhi
  • Hong Kong
  • Frankfurt

Forskare i samarbete med polisen – mot näthat

  • maj 20, 2019
  • Redaktionen

Genom att möjliggöra en tidig hotbedömning i det som skrivs på nätet, och samtidigt förebygga näthat i sociala medier, hoppas forskare i samarbete med Polismyndigheten att i förlängningen kunna hjälpa rättsvårdande myndigheter att utreda hot, kränkningar och trakasserier av grupper eller enskilda individer. ”Det finns individer som självcensurerar på grund av rädslan att personen själv eller andra i dess närhet kommer att utsättas för hat”, konstaterar Johan Fernquist, forskare vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut).   

– Vi har forskat kring näthat under en längre tid, genom att försöka identifiera hatet via text. Tidigare har vi dock inte haft någon direkt finansiering för det. Nu har vi fått det via Vinnova och dess program ”Utmaningsdriven innovation”, berättar Johan Fernquist angående projektet, som genomförs i samarbete med Uppsala universitet och polisen.

Forskningsprojektet har hittills handlat om att samla in data i form av hatfyllda texter hämtade från nätet. En av de första åtgärderna i detta syfte var att skapa ”Hatomaten”, en digital robot där vem som helst fram till nyligen har kunnat skriva in exempel på svenskspråkigt näthat.

”Vi behöver en tydligare definition av näthat”

– Ja, där har vi fått in en hel del material. Men vi måste samla in en stor mängd hat för att kunna utveckla vår teknik att upptäcka hatet och hoten i ett tidigt skede. Förutom Hatomaten så har vi därför bland annat en metod där vi låter psykologistudenter på Uppsala universitet klassificera näthat i texter som vi har tankat hem. Nu ska vi börja testa och utveckla själva tekniken.

– En annan del av projektet är också att vi måste få fram en tydligare definition av näthat och hot. Vi har därför en personlighetsforskare från Uppsala universitet i projektet, vars roll till stor del är att utreda just definitionen. Hat kan ju vara så oerhört komplext. Det en person tycker är hat behöver inte en uppfattas som hat av en annan. Spannet kan vara från att man ogillar en person och tycker att denne har fel, till att man uttrycker direkta hot och kanske till och med vill skada personen. Det finns många olika nivåer.

Johan Fernquist påpekar att det inte finns något facit på vad som är hat utan att man här vill komma fram till en definition som kan tillämpas i projektet. Forskningen är nämligen tänkt att kunna användas på mer än ett sätt i framtiden.

Tekniken ska hjälpa polisen med hotbedömning

– Polisen är som sagt en del av projektet och de vill använda tekniken för att kunna göra en hotbedömning hos personer. Man har i grunden en bild över vad som är ”normalt hat”.  Med våra metoder ska man kunna göra en analys av om en person får ta emot oproportionerligt mycket hat. När en och samma person utsätts för en stor mängd av detta, då vet polisen att den här personen löper högre risk att kanske bli utsatt för någonting. Det handlar om att tidigt kunna utreda hot och därmed förebygga brott.

Tekniken och modellerna som tas fram i projektet förväntas också kunna användas av och i sociala medier, menar Johan Fernquist.

– Det stämmer. I exempelvis kommentarsfält, när en person håller på att skriva eller redan publicerat något hatfyllt, ska denne kunna få en avisering om att ”det du nu är på väg att skriva kan uppfattas som hat, eller hotfullt”.  Då snackar vi inte om att man uttrycker någon form av åsikt utan något som kan betraktas som just hat eller hot. Det är det tänket vi är inne på, säger Johan Fernquist.

Mer kunskap om näthat behövs

– Grundtanken med projektet är att vi vill värna om demokratin och att folk ska våga uttrycka sina åsikter. Detta utan att andra personer hugger direkt och uttrycker elakt hat eller hot. Det uppmuntrar inte till det fria ordet. Det finns exempelvis politiker och andra förtroendevalda som inte har orkat fortsätta med sitt jobb just för att de fått utstå så mycket av detta.

Det handlar alltså om ett omfattande arbete som påbörjats nyligen och som därmed befinner sig i en första fas. Johan Fernquists förhoppning är att forskningsprojektet ska få finansiering även i nästa steg.

– Ja, just nu handlar det om att komma igång med utvecklingen och att undersöka olika tekniker för att känna igen hat. Det är ett viktigt projekt, inte minst då vi behöver lära oss mer om näthat. Framförallt behöver vi förstå varför folk hatar och uttrycker sig som det gör. När vi lärt oss mer om detta är vi en bra bit på väg, avslutar han.

Läs även:

Inrikesministern: ”Viktigt med krafttag mot näthat och internetbaserade brott”

Internetforskaren om näthat och motstrategier

Psykologen: ”Näthataren ser det som ett spel”

 
ads

Tips