februari 18, 2020
  • facebook
  • twitter
  • linkedin
  • Väntar på att kurserna hämtas..
  • New York
  • London
  • Moscow
  • Tokyo
  • Stockholm
  • Delhi
  • Hong Kong
  • Frankfurt

Gruvbranschen klimatsatsar: ”Plöjer ned miljardbelopp”

  • januari 26, 2020
  • Redaktionen

Gruvnäringen står för omkring 8 procent av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Men branschen satsar miljarder på ny teknik för att nå nollutsläpp. ”Målet är en koldioxidfri värdekedja från gruva till färdigt stål”, säger Markus Petäjäniemi, marknads- och teknikdirektör på statliga LKAB, enligt Dagens Industri.

Under 2020 sjösätts ett antal initiativ som på sikt kan föra stål- och gruvbranscherna närmare en fossilfri produktion. Inte minst har driftsättningen av SSAB:s, Vattenfalls och LKAB:s pilotanläggning för framställning av fossilfritt stål en enorm potential.

Men för att nå ett fossilfritt stål i hela värdekedjan måste även LKAB eliminera sina utsläpp.

”LKAB plöjer ned miljardbelopp i gruvutvecklingen och summerar man branschens investeringar är det stora pengar vi pratar om. Gruvor kommer att behövas i framtiden och då måste vi ställa om”, säger Markus Petäjäniemi.

Till sin hjälp har LKAB riggat en testgruva nära huvudgruvan i Kiruna. Där utvecklar bolaget framtidens hållbara gruvdrift i samarbete med leverantörerna ABB, Volvo och Epiroc samt Combitech.

”Vad jag vet är vi den enda aktör i världen med en fysisk testgruva där vi kan arbeta med att ta fram framtidens produktionssystem. I testgruvan prövar vi ny teknik innan vi implementerar den i storskalig produktion”, säger Markus Petäjäniemi.

LKAB är inte enda gruvbolag som arbetar med att minska koldioxidutsläppen. Samtidigt som Boliden utökar kapaciteten i flaggskeppsgruvan Aitik från 38,5 miljoner ton till 45 miljoner ton pågår en elektrifiering av produktionen.

”Företaget har tagit ett inriktningsbeslut om att vara så gröna som möjligt. Dieselförbrukning är vår stora utsläppskälla och vi tittar på hur vi kan konvertera maskiner till el- och batteridrift”, säger Peter Pol, projektledare i Aitik.

Den autonoma borrningen är redan eldriven och hösten 2018 konverterade bolaget fyra dieseltruckar till eltrolleys på en 700 meter lång bana. Under 2020 förlängs banan med ytterligare 700 meter för att nästa år utökas till sammanlagt tre kilometer. Dessutom konverteras ytterligare tio truckar. Hela investeringen uppgår till cirka 150 Mkr.

”Genom att elektrifiera gruvtruckarna sparar vi otroligt mycket bränsle. Fullt utbyggt minskar vi koldioxidutsläppen över gruvans livslängd med 15 procent och arbetsmiljön blir bättre. Dessutom kan truckarna köra dubbelt så fort med eldrift så vi klarar oss med färre truckar”, säger Peter Pol.

Gemensamt för gruvbranschen är dock att den stora klimatutmaningen inte ligger i att ställa om själva gruvdriften. I den färdplan mot fossilfrihet som branschen överlämnade till regeringen i fjol pekas förädlingsprocesserna ut som det stora hindret.

”Man har redan kommit långt i elektrifieringen och digitaliseringen av gruvdriften, men i förädlingen behöver man i många fall utveckla tekniksprång. CCS-teknik (koldioxidavskiljning och lagring) är till exempel viktigt för att cementbranschen ska nå nollutsläpp. Där är det viktigt att det finns stöd och en strategi från politiken”, säger Hanna Stenegren, klimat- och energiansvarig på branschorganisationen Svemin.

Lejonparten av LKAB:s koldioxidutsläpp på 650 000 ton kommer mycket riktigt från bolagets sex pelletsverk, där järnmalmen förädlas till järnpellets som sedan levereras till stålproducenter runt om i världen.

”Redan i dag är vår produktionsdrift i hög grad elektrifierad. Vår största utmaning är att ersätta kol och olja i pelletiseringen som säkert står för 90 procent av utsläppen. Där finns ännu ingen teknik på världsmarknaden”, säger Markus Petäjäniemi.

Under 2020 inleder därför bolaget de första studierna om framtidens pelletsverk — plasma och vätgas är två tekniker som finns på bordet. Och redan till sommaren börjar bolagen att elda pelletsverket i Malmberget med bioolja.

”Kan vi ersätta oljan i Malmberget med bioolja från skogsavfall får vi ned koldioxidutsläppen i ett mellansteg. Problemet är att vi behöver två terawattimmar biobränsle och det finns inte de mängderna på marknaden”, säger Markus Petäjäniemi.

En framtida brist på biobränslen men också fossilfri el är en branschgemensam utmaning, enligt Hanna Stenegren på Svemin.

”Utmaningarna ser olika ut för olika företag, men det handlar i hög grad om elektrifiering och att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Tillgången till fossilfri el och biobränsle till konkurrenskraftiga priser är därför oerhört viktigt och kräver incitament och tydlighet från politiken”, säger hon.

Källa: Dagens Industri

 
ads

Tips