maj 21, 2019
  • facebook
  • twitter
  • linkedin
  • Väntar på att kurserna hämtas..
  • New York
  • London
  • Moscow
  • Tokyo
  • Stockholm
  • Delhi
  • Hong Kong
  • Frankfurt

Inrikesministern: ”Viktigt med krafttag mot näthat och internetbaserade brott”

  • maj 03, 2019
  • Redaktionen

”Det behövs ett bättre skydd mot näthat för att värna varje människas rätt till sin personliga integritet”. Det hävdar inrikesminister Mikael Damberg (S), som öppet kritiserat internetoperatören Bahnhofs beslut att överklaga den nya datalagringslag som regeringen lämnade proposition om till riksdagen i början av april. 

I samband med Aktiebladets artikel förra veckan om hur Bahnhof planerar att överklaga det nya förslaget till datalagringslag, ställde redaktionen några frågor direkt till inrikesminister Mikael Damberg. Detta i syfte att klargöra vad den nya lagen egentligen skulle innebära, och vad mer som krävs för att råda bot en rådande situation, där näthat och internetbaserade brott tycks få härja fritt. Via inrikesministerns pressekreterare har Aktiebladet nu fått svar på dessa frågor.

När vet man om den föreslagna datalagringslagen träder i kraft, och när börjar den i så fall gälla?

– Propositionen med förslag till nya datalagringsregler lämnades in av regeringen till riksdagen den 2 april. Riksdagen behandlar nu förslagen och enligt deras planering ska beslut fattas den 18 juni. Om förslagen godkänns kan de nya reglerna huvudsakligen träda ikraft den 1 oktober 2019.

Vilka är skillnaderna i den föreslagna datalagringslagen jämfört med den tidigare, som underkändes av EU-domstolen?

– Det här är en mycket viktig och efterlängtad lagstiftning som nu kommer på plats. Polisen har sedan EU-domstolen underkände den tidigare lagstiftningen saknat ett mycket viktigt verktyg för att bekämpa och beivra både brottslighet och terrorism. Den nya lagstiftningen innehåller begränsningar, samtidigt som vi säkerställer att polisen kan arbeta effektivt.

– Angående begränsning av lagring ska exempelvis uppgifter om samtal och meddelanden inom det fasta nätet inte längre omfattas av lagringsskyldigheten. Dessutom ska uppgifterna endast få lagras inom EU. Samtidigt föreslår vi en teknikneutral reglering som innebär att möjligheten att få reda på vem som har en IP-adress inte ska vara beroende av vilken teknik operatören använder sig av.

På vilket sätt påverkar operatörens teknik, och hur kan den nya lagen göra nytta här?

– Förslaget löser problemet med s.k. NAT-teknik som innebär att upp till 60 000 användare kan dela en och samma IP-adress. Något som gör det näst intill omöjligt att spåra gärningsmän som begår brott via internet om denna teknik används.

– Dessutom differentieras lagringstiderna: Lokaliseringsuppgifter, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader. Dessa uppgifter är så pass integritetskänsliga att de bör lagras kortare tid än dagens sex månader. Samtidigt förslås längre lagringstider för abonnemangsuppgifter. Detta bedömer vi bland annat kommer att leda till väsentligt bättre möjligheter att spåra och bekämpa gärningsmän som begår brott via internet. Till exempel hot och hat på nätet, barnpornografibrott och internetbedrägerier.

Den nya lagen ska bland annat tvinga operatörerna att lagra vissa uppgifter och lämna ut dem till rättsvårdande myndigheter vid förfrågan. Ser man på det utifrån känns detta självklart. Hur fungerar det idag, kan operatörerna vägra att lagra och lämna ut dessa uppgifter om exempelvis brottsmisstänkta?

– Operatörerna är skyldiga att lämna ut uppgifter som de ändå sparar för egna ändamål. Men operatörerna sparar lite olika uppgifter beroende på vad just den operatören har för behov och lagringstiden varierar också mellan operatörerna. Problemet är alltså att utan en lagreglerad skyldighet att lagra vissa uppgifter under en bestämd tid blir det helt slumpmässigt om polisen kan få tillgång till en uppgift eller inte.

– Därför behövs datalagringsregler som gäller för alla operatörer så att polisen kan få tillgång till de uppgifterna som strikt nödvändiga för brottsbekämpningen.

Angående det aktuella ämnet näthat: Vad tror du krävs, förutom nämnda förändringar i datalagringslagen, för att på stopp på det eskalerande näthatet, den organiserade brottsligheten och exempelvis spridningen av barnpornografi, från anonyma internetanvändare? 

– Den tekniska utvecklingen och framväxten av internet har inneburit positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Utvecklingen har emellertid också medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten har tagit nya former.

– För regeringen har det varit tydligt att det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten i Sverige i vissa delar har varit omodernt och otillräckligt. Det har behövts ett bättre skydd mot näthat för att värna varje människas rätt till sin personliga integritet. Det är också viktigt för en fortsatt fri åsiktsbildning och debatt där alla kan delta.

Vad har denna insikt genererat från politiskt håll?

– Regeringen har genomfört en reform som inneburit att det straffrättsliga skyddet mot hot och andra kränkningar har förstärkts och moderniserats. Förslagen innebär bland annat att ett nytt brott – olaga integritetsintrång – har införts i brottsbalken. Därmed är det straffbart att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida vissa integritetskänsliga bilder eller andra uppgifter. Det kan exempelvis röra sig om spridning av hämndporr, nakenbilder, patientjournaler eller bilder på någon som utsätts för ett integritetskränkande brott. Det är en tydlig markering att spridning av exempelvis filmade sexuella handlingar mot någons vilja är fullständigt oacceptabelt.

– Det är viktigt att arbeta brett för att motverka hot och kränkningar. Därför måste tydliga reaktioner mot brottsligheten kombineras med brottsförebyggande arbete. Frågor om barns rättigheter är här högt prioriterade för regeringen. Barnpornografi är en avskyvärd och oacceptabel företeelse som vi måste göra allt för att bekämpa. Barn har ett tydligt behov av samhällets skydd som går utöver behovet av skydd enbart mot att utsättas för sexuella övergrepp, säger Mikael Damberg.

Läs även:

Näthatare i symbios med media

Internetforskaren om näthat och motstrategier

 
ads

Tips