januari 27, 2020
  • facebook
  • twitter
  • linkedin
  • Väntar på att kurserna hämtas..
  • New York
  • London
  • Moscow
  • Tokyo
  • Stockholm
  • Delhi
  • Hong Kong
  • Frankfurt

Räntorna och börserna var generellt upp under onsdagen

  • december 04, 2019
  • Redaktionen

Räntorna och börserna var generellt upp på onsdagen, i spåren av nya turer i de pågående handelsförhandlingarna, men sentimentet fick en viss törn av en svag jobbsiffra i USA.

Tyska räntor var vid svensk stängning 1-2 punkter upp, medan dollarn stärkts till 108:80 mot yenen men tappat till 1:1090 mot euron.

På tisdagen dämpade Donald Trump humöret när han sade att han inte ser någon “deadline” för ett avtal och att det skulle kunna komma efter valet 2020. USA-kongressen hotar med sanktioner angående Xinjiang och Kinas utrikesdepartement hotar i sin tur med odefinierade motåtgärder för detta.

Bloomberg News källor uppgav att man inte ska låta sig luras av den senaste tidens hårda retorik, utan parterna rör sig fortsatt framåt mot ett “fas ett”-avtal. Utestående frågor inkluderar garantier för Kinas köp av jordbruksprodukter och exakt vilka tullar som ska dras tillbaka.

Eunice Yoon på CNBC uppgav å sin sida att hennes källor såg att de hade en principöverenskommelse i början av november om att ta bort tullar, men att Trump backat från det.

Donald Trump, som varit på Nato-möte i Europa, sade endast kortfattat att förhandlingar “går mycket bra”.

Commerzbank tror att avtalet kommer att försenas. Båda sidor kommer att fortsätta samtalen, under villkoret att USA inte genomför den planerade tullhöjningen den 15 december. Osäkerheten kommer samtidigt att ligga kvar de närmaste dagarna. Om tullarna höjs som planerat så kommer det vara mycket tveksamt om det blir ett “fas ett”-avtal.

“Då skulle det kunna bli en upprepning av den härdsmälta som skedde i december förra året då Trump höll trycket uppe i handelsfrågor. Detta kan inte vara i de båda sidornas bästa intresse”, skriver Commerzbank.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen sade vid sin första presskonferens på onsdagen att EU vill försöka lösa handelspolitiska tvister med USA så att båda sidor vinner.

Data från ADP visade att antalet sysselsatta i den privata sektorn i USA ökade med 67.000 personer i november, under väntade 135.000. Oktoberutfallet reviderades ned till +121.000. Förväntningarna inför den officiella arbetsmarknadsrapporten pekar mot totalt +190.000 i november.

Capital Economics noterade att den officiella statistiken kommer att få en boost av 50.000 i bilsektor då GM-strejken upphört, vilket inte synts i ADP. Men det finns ändå oroande tecken i ADP med en tremånaderssnitt på 104.000, vilket knappt håller jämna steg med arbetskraftsökningen.

“Rapporten är ett tecken på att arbetsmarknaden tappar momentum, vilket indikerar inkomst- och konsumtionstillväxten kommer att bromsa in lite mer i närtid. Men det skulle krävas en mycket brantare nedgång i sysselsättningstillväxten för att öka recessionsrädslan och få Fed att sänka mer”, skrev de.

ISM:s tjänste-PMI sjönk till 53,9 från 54,7, väntat var 54,5. Framförallt affärsaktiviteten dämpades, medan index för nya order och sysselsättning steg.

USA-räntorna, som sjönk betydligt på tisdagen, vände svagt upp på onsdagen, med den tioåriga statsobligationen 3 punkter upp på 1,76 procent.

Kinas industri-PMI (Caixin/Markit) steg till 53,5 i november jämfört med 51,2 i oktober, och även Japans tjänste-PMI steg. I euroområdet var utfallet lite blandat, spanska och tyska tjänste-PMI var högre än prognos medan italienska och franska var under. Det samlade definitiva tjänste-PMI kom in på 51,9, ned från 52,2 föregående månad men bättre än preliminära 51,5. Även industri-PMI har reviderats upp.

Det kombinerade PMI för industrin och tjänstesektorn låg kvar på 50,6 i november, bättre än preliminära 50,3.

Chris Williamson, chefekonom på IHS Markit, konstaterade att det ändå pekar på spridningseffekter från den svaga industrin och indikerar en BNP-tillväxt på blygsamma 0,1 procent fjärde kvartalet. Nya order har inte visat någon tillväxt sedan augusti och förväntningarna är de lägsta sedan efterspelet till finanskrisen.

Brittiska räntor steg 5-6 punkter, medan pundet stärktes 0,7 procent till 1:3090 mot dollarn, den starkaste nivån sedan maj.

Bakomliggande finns att Tories fortsatt leder med cirka 10 procentenheter över Labour i opinionsmätningarna. En klar seger för Boris Johnson antas åtminstone kunna få igenom brexitavtalet och en viss klarhet på kort sikt, vilket ses som pundpositivt.

Sedan det för två månader sedan framstod som tydligt att det inte skulle bli en hård brexit så har pundet stärkts cirka 7 procent. Brexitpartiets beslut att inte utmana Tories i många distrikt i valet den 12 december har gett en ytterligare skjuts.

“Uppsidan för pundet har handlat om idén om en snabb återhämtning i investerarnas förtroende kombinerat med en mer expansiv finanspolitik som tillåter ränteförväntningarna för BOE att stiga betydligt”, skrev Credit Suisse i en analys enligt Bloomberg News.

Om inte Tories får en solid majoritet på 40 platser eller mer så kan pundet tappa igen, och marknaden bör också ha vaksamhet på hur expansiv policyn verkligen kan bli eller hur snabbt ett handelsavtal med EU kan bli klart, enligt Credit Suisse.

Silf/Swedbanks inköpschefsindex för tjänstesektorn sjönk till 47,9 från 49,4, med tre av fyra delindex under 50-strecket. Orderingången svarade för den enskilt största nedgången. Tidigare har industri-PMI visat en nedgång till 45,4 från 46,0, och det kombinerade inköpschefsindexet sjönk till 47,2 från 48,5 föregående månad.

Kronan tappade initialt något öre mot dollar och euro efter PMI, men återhämtade detta och lite till. Mot dollarn var kronan netto 3 öre starkare på 9:50 och mot euron 2 öre starkare på 10:55.

Källa: Direkt/Veckans Affärer

 
ads

Tips