januari 17, 2020
  • facebook
  • twitter
  • linkedin
  • Väntar på att kurserna hämtas..
  • New York
  • London
  • Moscow
  • Tokyo
  • Stockholm
  • Delhi
  • Hong Kong
  • Frankfurt

Sveriges farhågor om en beskattning av digitala företag kan besannas

  • december 05, 2019
  • Redaktionen

Sveriges farhågor om en beskattning av digitala företag ser ut att besannas.

USA har hotat Frankrike med importtullar på 100 procent på franska varor värda 2,4 miljarder dollar. Anledningen är att en fransk digital skatt främst drabbar Google, Amazon, Facebook och Apple.

EU svarar med att hota med motåtgärder.

“Vi såg en risk att andra länder skulle reagera”, sade finansminister Magdalena Andersson till journalister när hon anlände till eurogruppens möte på onsdagen.

Inom EU drev Frankrike hårt sin idé om en omsättningsskatt på digitala företag.

När Sverige och andra länder stoppade skatten inom EU införde Frankrike vidare nationellt.

“Nu gick fransmännen fram på egen hand. Den reaktionen som man kunde befara har nu kommit från USA”, sade Magdalena Andersson.

Om hela EU hade infört en sådan skatt fanns det risk att hela EU skulle ha drabbats av hotet från nya amerikanska tullar.

Finansministern hoppades att tvisten kan lösas inom Världshandelsorganisationen WTO.

Samtidigt pågår ett arbete inom OECD, där USA deltar, för att försöka enas om hur den digitala ekonomin ska beskattas.

Sveriges motsätter sig den franska modellen eftersom beskattningsprincipen ändras, från skatt på vinst i hemlandet till skatt på omsättning i konsumtionslandet.

Magdalena Andersson kommenterade också Finlands nya förslag till EU:s långtidsbudget 2021-2027. (Finland är EU:s ordförandeland detta halvår.)

“Vi ser det som ett steg framåt”, sade hon.

Hon syftade på att förslaget talar om klumpsummor för att minska de stora nettobetalningarna som Sverige, Tyskland och några andra länder annars måste betala.

“Vi ser förslaget som att det inte är lika definitivt slut på rabatterna som i kommissionens förslag”, sade hon.

EU-kommissionen föreslog att rabatterna skulle upphöra efter en utfasning under långtidsbudgetens sjuårsperiod.

Magdalena Andersson sade att någon form av korrektionsmekanism av de stora nettobetalningarna måste vara kvar även efter 2027.

Beträffande nivån på långtidsbudgeten ansåg finansministern att Finlands förslag låg för högt. Finland sänkte nivån till 1,07 procent av BNI för de 27 EU-länderna efter brexit från kommissionens förslag på 1,11 procent.

Magdalena Andersson står kvar vid nivån 1,0 procent.

“EU måste rätta munnen efter matsäcken när Storbritannien lämnar EU”, upprepade hon.

Källa: Omni

 
ads

Tips