Fastigheter
Vem äger Sveriges fastigheter? Siffrorna bakom tredjedelen
Svenska aktiebolag äger hyreshus, lokaler och industri för 2 955 miljarder kronor i taxeringsvärde. Det är 45,6 procent av den delen av beståndet men 22,9 procent av allt som är taxerat.
Vi har hämtat hela fastighetstaxeringen för 2025 ur SCB:s statistikdatabas och lagt ihop taxeringsvärdet per ägarkategori. Påståendet att fastighetsbolagen äger en tredjedel av Sveriges förmögenhet håller inte. Räknat på allt som är taxerat ligger bolagens andel på knappt en fjärdedel. Hushållens egna småhus är den enskilt största posten med 6 407 miljarder kronor.
Vad siffran bygger på
Fastighetstaxeringen sätter ett värde på varje taxeringsenhet i landet. Taxeringsvärdet ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet två år före taxeringsåret, så siffrorna är systematiskt lägre än vad fastigheterna skulle säljas för.
Statistiken delas i två delar. Småhusenheter har egna typkoder, medan hyreshus, industri, täkter, elproduktion och specialenheter ligger i serien 300 till 799. Det är bara den senare delen som SCB redovisar per ägarkategori.
Aktiebolagen äger mest av hyreshusen
Figur 1: Taxeringsvärde 2025 per ägarkategori för hyreshus, lokaler och industri. SCB.
Av de 6 477 miljarder kronor som hyreshus, lokaler och industri är taxerade till står svenska aktiebolag för 2 955 miljarder. Bostadsrättsföreningarna kommer tvåa med 1 976 miljarder och allmännyttan trea med 783.
Längre ned i listan blir beloppen små. Kommuner och regioner äger för 56 miljarder, banker och försäkringsbolag för 45 och staten för knappt 6 miljarder kronor. Fysiska personer står för bara 185 miljarder. Förklaringen är att deras fastigheter nästan uteslutande är småhus med egna typkoder.
| Ägarkategori | Taxeringsvärde | Andel |
|---|---|---|
| Övriga svenska aktiebolag | 2 955 mdr kr | 45,6 % |
| Bostadsrättsföreningar | 1 976 mdr kr | 30,5 % |
| Allmännyttiga bostadsföretag | 783 mdr kr | 12,1 % |
| Övriga ägare | 359 mdr kr | 5,5 % |
| Fysiska personer | 185 mdr kr | 2,9 % |
| Kommuner och regioner | 56 mdr kr | 0,9 % |
| Stiftelser | 56 mdr kr | 0,9 % |
| Ekonomiska föreningar utom brf | 51 mdr kr | 0,8 % |
| Banker och försäkringsbolag | 45 mdr kr | 0,7 % |
| Staten | 6 mdr kr | 0,1 % |
| Dödsbon | 4 mdr kr | 0,1 % |
| Svenska kyrkan | 2 mdr kr | 0,0 % |
Men småhusen är större än allt annat
Figur 2: Taxeringsvärde 2025 för småhus jämfört med de största ägarkategorierna bland hyreshus och lokaler. SCB.
De 2 226 922 småhusen i landet är taxerade till 6 407 miljarder kronor. Det är mer än allt som aktiebolagen, bostadsrättsföreningarna och allmännyttan äger tillsammans i hyreshus och lokaler.
Lägger man ihop båda delarna landar det samlade taxeringsvärdet på 12 884 miljarder kronor. Aktiebolagens 2 955 miljarder blir då 22,9 procent, bostadsrättsföreningarnas 15,3 procent och småhusen 49,7 procent.
Det betyder att tredjedelen i rubriken inte stämmer, åtminstone inte om måttet är taxerat fastighetsvärde. Nationalförmögenheten rymmer också finansiella tillgångar och maskiner, vilket pressar ned bolagens andel ytterligare.
Bostadsrätterna har tagit allmännyttans plats
Figur 3: Andel av taxeringsvärdet för hyreshus, lokaler och industri 2000 till 2025. SCB.
Bostadsrättsföreningarnas andel har gått från 15,3 procent år 2000 till 30,5 procent 2025. Allmännyttan har samtidigt fallit från 16,2 till 12,1 procent. Ombildningar och försäljningar av kommunala bestånd ligger bakom båda rörelserna.
Aktiebolagens andel ser stabil ut i ändpunkterna, 46,0 procent år 2000 och 45,6 procent 2025, men vägen däremellan är ojämn. Under 2010 och 2016 låg den kring trettio procent.
En del av svängningarna beror på taxeringen själv. Olika fastighetstyper taxeras om vid olika tillfällen, så andelarna hoppar mellan taxeringsåren utan att något har bytt ägare.
Värdet har femdubblats sedan millennieskiftet
Figur 4: Totalt taxeringsvärde för hyreshus, lokaler och industri. SCB.
År 2000 låg det samlade taxeringsvärdet på 1 307 miljarder kronor. År 2025 är det 6 477 miljarder, en ökning med 396 procent. Uppgången speglar både stigande priser och ett växande bestånd.
Den som vill förstå varför bolagen ändå har haft tunga år ska titta på skuldsidan i stället. Ett fastighetsbolag köper hus med lånade pengar och lever på skillnaden mellan hyresintäkter och räntor.
Räntan är den rörliga delen
Räkneexemplet nedan visar varför en liten ränteändring får stort genomslag. Driftnettot är hyresintäkter minus drift och underhåll. Det är ur driftnettot räntan ska betalas.
Vad räntan gör med ett fastighetsbolag
Beräkningen förutsätter att hela lånestocken räknas om till den nya räntan, medan det i verkligheten sker i takt med att bindningstider och obligationer löper ut. Värdeförändringar på fastigheterna ingår inte.
Med standardvärdena äter räntan nästan hälften av driftnettot efter en höjning på en procentenhet. Det är den mekaniken som avgjorde vilka bolag som klarade räntechocken och vilka som tvingades sälja. Hur räntorna ligger i dag står på sidan om bolåneränta.
Vad som skiljer bolagen åt
- Belåningsgraden. Måttet visar hur stor del av fastigheterna som är lånefinansierad och avgör hur känsligt bolaget är för ränta och värdefall.
- Räntebindningen. Kort bindning ger snabbt genomslag åt båda håll. Lång bindning skjuter upp både smällen och lättnaden.
- Hyresgästernas typ. Bostäder och offentliga hyresgäster ger jämna intäkter, medan handel och kontor svänger med konjunkturen.
- Avkastningskravet. Värderingen bygger på ett antagande om vilken avkastning köpare kräver. Ett högre krav sänker värdet utan att någon hyra har ändrats.
- Förfallostrukturen. Det som avgör är inte den samlade skulden utan hur mycket som ska refinansieras samtidigt.
För den som hellre äger fastigheter genom aktier än direkt finns både branschfonder och breda alternativ. Hur mycket en indexfond redan innehåller av sektorn är värt att kontrollera innan något läggs till.
Vanliga frågor om fastighetsägandet
Äger fastighetsbolagen en tredjedel av Sveriges förmögenhet?
Nej. Svenska aktiebolag äger fastigheter för 2 955 miljarder kronor i taxeringsvärde, vilket är 22,9 procent av de 12 884 miljarder som allt taxerat fastighetsbestånd är värt. Förmögenheten i landet rymmer mycket annat än fastigheter.
Vad är Sveriges fastigheter värda?
Det samlade taxeringsvärdet var 12 884 miljarder kronor 2025, varav 6 407 miljarder är småhus och 6 477 miljarder hyreshus, lokaler och industri. Taxeringsvärdet motsvarar 75 procent av marknadsvärdet två år före taxeringen.
Vem äger mest fastigheter i Sverige?
Hushållen, genom sina småhus. De 2 226 922 småhusen är taxerade till 6 407 miljarder kronor, mer än aktiebolagen, bostadsrättsföreningarna och allmännyttan äger tillsammans i hyreshus och lokaler.
Hur mycket äger allmännyttan?
782 miljarder kronor i taxeringsvärde 2025, vilket är 12,1 procent av hyreshus, lokaler och industri. Andelen har fallit från 16,2 procent år 2000.
Hur mycket har fastighetsvärdena stigit?
Taxeringsvärdet för hyreshus, lokaler och industri gick från 1 307 miljarder kronor år 2000 till 6 477 miljarder 2025, en ökning med 396 procent.
Hur tjänar ett fastighetsbolag pengar?
På hyresintäkter minus drift, underhåll och räntor. Till det kommer värdeförändringar i beståndet. Skillnaden mellan driftnetto och räntekostnad är det som blir kvar till ägarna.
Varför slår räntan så hårt mot fastighetsbolag?
Därför att verksamheten är lånefinansierad. Med halva fastighetsvärdet lånat och ett driftnetto på 4,5 procent av värdet äter en ränta på 4,4 procent drygt hälften av driftnettot.
Vad betyder belåningsgrad för ett fastighetsbolag?
Hur stor del av fastigheternas värde som är finansierad med lån. En hög belåningsgrad ger större avkastning när värdena stiger och större problem när de faller, eftersom lånet ligger kvar.
Källor
- SCB, taxeringsenheter typkod 300 till 799 efter län, typkod och ägarkategori. Totalt taxeringsvärde 2000 till 2025.
- SCB, fastighetstaxering för småhus typkod 220 och 221. Taxeringsvärden 1998 till 2025.
Om sidan
Uppgifterna är hämtade ur SCB:s statistikdatabas den 1 november 2026 och avser taxeringsåret 2025. Summeringarna per ägarkategori och andelarna är våra egna. Taxeringsvärdet är ett schablonmått och inte samma sak som marknadsvärde. Statistiken säger inget om enskilda bolag. Texten är allmän information och inte rådgivning om placeringar. Läs mer i vår ansvarsfriskrivning.