Januarieffekten på Stockholmsbörsen: vad siffrorna visar

Januarieffekten är en av börsens mest omtalade kalendereffekter. Vi har räknat på varje månad i OMXS30 sedan 1984 och på småbolagsindex sedan 2005 för att se vad som håller. Svaret är mer nyanserat än rubrikerna i början av varje år. Längre ned finns en räknare där du själv kan testa valfri månad och period.

Vad januarieffekten är

Tanken bakom januarieffekten är att aktiekurserna stiger mer i januari än under årets övriga månader. Den amerikanske investmentbankiren Sidney B. Wachtel skrev om säsongsmönster i aktiekurser redan 1942.

Det stora genomslaget kom 1976, när Michael Rozeff och William Kinney visade med data från New York-börsen 1904 till 1974 att avkastningen skilde sig mellan månaderna främst på grund av stora uppgångar i januari. Undantaget var åren 1929 till 1940.

Sju år senare gav Donald Keim effekten dess moderna form. Enligt hans studie kom nästan hälften av småbolagens meravkastning åren 1963 till 1979 i januari. Mer än hälften av januaripremien kom i sin tur under årets första handelsvecka och särskilt den första handelsdagen.

I grunden är januarieffekten en småbolagseffekt med tyngdpunkt i årets första dagar. Den detaljen brukar falla bort när fenomenet nämns i börsnyheterna.

Så har januari gått på Stockholmsbörsen

Vi har räknat på OMXS30 med månadsslutkurser från februari 1984 till oktober 2026. Det ger 42 januarimånader, från 1985 till och med 2026.

Januari har gett 2,1 procent i snitt och medianen ligger på 1,9 procent. 30 av 42 januarimånader har slutat med plus. Snittet för alla månader är 0,9 procent.

Det låter som en tydlig effekt tills man ser resten av kalendern. Februari har gett 2,4 procent i snitt. Med två decimaler ligger juli på 2,16, april på 2,15 och januari på 2,14, vilket gör januari till årets fjärde bästa månad.

Augusti och september har varit sämst med minus 1,3 och minus 1,2 procent i snitt. Juni ligger strax under noll. Tabellen visar hela året med median, andel år med plus och de mest extrema utfallen.

Är skillnaden på riktigt?

Januari har slagit snittet för övriga månader med 1,3 procentenheter. Frågan är om det är ett mönster eller slump.

Spridningen är stor. Standardavvikelsen för januari är 6,0 procent och enskilda år har legat mellan minus 12,2 och plus 13,9 procent.

Vi har testat skillnaden på två sätt. Ett Welch-test ger t lika med 1,39. I ett permutationstest slumpade vi om alla 512 månaderna 20 000 gånger och fick ett lika stort eller större januariöverskott i 8 procent av fallen. Det räcker inte för att kalla skillnaden statistiskt säkerställd på den vanliga femprocentsnivån.

Till det kommer ett problem som Ryan Sullivan, Allan Timmermann och Halbert White har beskrivit. Den som letar igenom många tänkbara kalenderregler hittar alltid några som ser starka ut. Med hundra års dagsdata fann de att kalendereffekterna inte längre var signifikanta när hela sökandet räknades in.

Januari år för år

Bästa januari var 1988 med plus 13,9 procent, året efter kraschen i oktober 1987. Sämsta var 2008 med minus 12,2 procent, när oron inför finanskrisen växte.

Effekten har inte heller varit stabil över tid. Under det första decenniet gav januari 4,8 procent i snitt. Mellan 2005 och 2014 var snittet negativt med minus 0,7 procent och bara hälften av åren slutade med plus.

De senaste tolv åren har januari åter varit stark med 2,4 procent i snitt och plus 9 år av 12.

Småbolagen är där effekten finns

Eftersom den klassiska januarieffekten gäller små bolag har vi gjort samma räkning på OMX Stockholm Small Cap PI. Indexets historik hos Avanza börjar 2005 och ger 21 januarimånader från 2006 till 2026.

Småbolagsindex har stigit 2,8 procent i snitt i januari mot 0,6 procent under övriga månader. OMXS30 gav 1,0 procent i januari under samma år. Småbolagen slog de stora bolagen i 13 januarimånader av 21.

Mönstret liknar det Keim fann i USA, med skillnaden att försprånget i Stockholm börjar redan i december. Där har småbolagen slagit OMXS30 med 1,3 procentenheter i snitt och i 14 fall av 21.

Resultatet ska läsas med försiktighet. Serien är kort och en kandidatuppsats vid Göteborgs universitet fann 2021 ett positivt men inte signifikant januarisamband för samma småbolagsindex under åren 2003 till 2021.

Varför just januari?

Den förklaring som har fått mest stöd i forskningen är skatteförsäljningar. Privatpersoner säljer aktier med förlust före årsskiftet för att få avdrag och köper tillbaka i januari. Säljtrycket i december och köptrycket i januari syns mest i små bolag, där privatpersoner äger en större andel.

Jay Ritter visade 1988 att privatpersoners köp i förhållande till försäljningar låg under det normala i slutet av december och över det normala i början av januari. Variationen i den kvoten förklarade 46 procent av variationen i årsskifteseffekten mellan 1971 och 1985.

Marc Reinganum fann 1983 att de höga avkastningarna under januaris första dagar stämde med skatteförklaringen. Hela effekten förklarade den ändå inte, eftersom även fjolårets vinnare gav stor avkastning i januari.

En annan förklaring är fönsterputsning. Fondförvaltare säljer årets förlorare före bokslutet för att portföljen ska se bättre ut i årsrapporten. Richard Sias och Laura Starks jämförde 1997 aktier som främst ägs av privatpersoner med aktier som främst ägs av institutioner och fann effekten tydligast i de förra. Det talar för skatteförklaringen.

Mustafa och Bulent Gultekin pekade 1983 på skatteåret. I de flesta stora börsländer kom säsongsmönstret från januari och i Storbritannien från april. Med undantag för Australien sammanföll månaden med skatteårets början.

Det svenska skattesystemet dämpar drivkraften

I Sverige finns samma drivkraft för den som äger aktier på en vanlig depå, där förluster kan kvittas mot vinster samma år och affärsdagen avgör vilket år försäljningen räknas till. Hur avdraget fungerar steg för steg står i vår genomgång av hur du kvittar vinster mot förluster.

Sedan den 1 januari 2012 finns investeringssparkontot. På ett ISK beskattas innehavet med en schablon och förluster får inte dras av. Den som sparar där har inget skatteskäl att sälja i december.

Om skatteförsäljningar vore huvudförklaringen för de stora bolagen borde januari vara starkast efter dåliga börsår, när det finns flest förluster att realisera. Siffrorna visar inget sådant. Efter de 11 år då OMXS30 föll gav januari 1,4 procent i snitt, mot 2,2 procent efter år med uppgång.

Inte heller ISK har försvagat januari för de stora bolagen. Före 2012 gav januari 1,9 procent i snitt och från 2012 2,5 procent.

Januaribarometern håller inte

Ett närliggande börsordspråk säger att januari visar vart hela året är på väg. Vi har jämfört januari med utvecklingen från slutet av januari till slutet av december för åren 1985 till 2025.

Efter plus i januari steg börsen resten av året i 21 fall av 29. Efter minus i januari steg den i 7 fall av 12. Skillnaden i snittavkastning är 1,7 procentenheter.

Flera av de svagaste januarimånaderna följdes av mycket starka år. Både 1993 och 2009 började med minus och slutade med uppgångar på över 50 procent från februari till december.

Vinterhalvåret och resten av kalendern

Januari ingår i ett större mönster. Mätt med prisindex sedan 1984 har vinterhalvåret, från slutet av oktober till slutet av april, gett 11,0 procent i snitt. Sommarhalvåret har gett 0,7 procent.

Det mönstret har vi gått igenom för sig i artikeln om sell in may, med utdelningarna inräknade. Där framgår också varför det ändå inte har lönat sig att sälja varje vår. En annan kalendereffekt beskrivs under midsommarveckan på börsen.

Går det att tjäna pengar på januarieffekten?

Den som bara hade ägt OMXS30 under januari varje år sedan 1985 hade mer än fördubblat pengarna. 10 000 kronor hade blivit omkring 22 600 kronor före skatt och avgifter.

Att äga index hela tiden från slutet av februari 1984 gav drygt 43 gånger pengarna enbart i kursuppgång. Utan januarimånaderna hade det stannat vid 19 gånger. Januari har bidragit, men de övriga elva månaderna har stått för den största delen.

Ett försök att fånga januari kräver två affärer om året med courtage och i små bolag ofta en bred spread mellan köp- och säljkurs. Ravinder Bhardwaj och LeRoy Brooks fann 1992 att lågprisaktiernas januariöverskott i USA vände till ett underskott mot dyrare aktier när transaktionskostnaderna räknades in under åren 1977 till 1986.

För den som sparar varje månad ändrar januarieffekten ingenting. Den som står utanför marknaden riskerar att missa de bästa börsdagarna, som ofta kommer när ingen väntar sig dem. Det konkreta beslutet vid årsskiftet gäller skatten på en vanlig depå, där en förlust måste realiseras senast sista handelsdagen i december för att räknas det året.

Fem saker att ta med sig