Åttonde beskedet utan ändring. Nu höjs räntebanan

Riksbankens direktion lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent den 24 september 2026. Beslutet är det åttonde i rad utan ändring och nivån tillämpas från den 30 september. Prognosen skiljer beskedet från de sju föregående. Direktionen bedömer att styrräntan bör höjas mer framöver än i juniprognosen och skriver att höjningarna inleds i år om inflations- och konjunkturutsikterna står sig.

Vad beslutade Riksbanken den 24 september?

Direktionen beslutade att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Nivån tillämpas från den 30 september 2026 och protokollet från mötet publiceras samma dag. Beskedet presenterades vid en pressträff i Göteborg med riksbankschef Erik Thedéen och Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för penningpolitik.

Styrräntan har legat på 1,75 procent sedan den 1 oktober 2025. Åtta penningpolitiska beslut har därefter lämnat nivån orörd: den 5 november och 18 december 2025 samt den 29 januari, 19 mars, 7 maj, 17 juni, 20 augusti och 24 september 2026.

Riksbankens egen dagsserie för styrräntan visar 1,75 procent varje bankdag till och med den 24 september 2026. Serien ändras först när ett nytt beslut börjar tillämpas.

Den penningpolitiska rapporten bär också nya prognoser för ekonomin i stort. Arbetslösheten väntas falla från 8,6 procent i år till 8,1 procent 2027 och 7,6 procent 2028. BNP-tillväxten för 2026 skrivs upp till 2,8 procent, mot 2,2 procent i juniprognosen.

Hur mycket höjdes prognosen för styrräntan?

Räntebanan höjs i hela prognosperioden. För fjärde kvartalet 2026 ligger prognosen på 1,85 procent mot 1,82 procent i juni och skillnaden växer under 2027.

Den största upprevideringen ligger i 2027. I tredje kvartalet det året skiljer banan 0,41 procentenheter mot juniprognosen, vilket motsvarar drygt en och en halv höjning om 0,25 procentenheter. För tredje kvartalet 2029 finns ingen juniprognos att jämföra med, eftersom horisonten flyttas fram ett kvartal i taget.

Banan är ett kvartalsmedelvärde av styrräntan, inte en lista över beslut. Att prognosen för fjärde kvartalet 2026 ligger på 1,85 procent betyder att Riksbanken räknar med en del av kvartalet på en högre nivå än 1,75 procent. Vilket av de två återstående beskeden som bär höjningen står inte i prognosen.

Varför höjs banan när den uppmätta inflationen är låg?

Riksbanken pekar på tre saker. Konjunkturen är starkare än väntat och svensk ekonomi närmar sig ett normalt konjunkturläge. Utbudsstörningarna från kriget i Mellanöstern finns kvar, priset på olja, el och drivmedel har stigit och kronan har fortsatt att försvagas.

Den uppmätta inflationen hålls samtidigt nere av tillfälliga finanspolitiska åtgärder. KPI väntas landa på 0,9 procent 2026 mot 0,6 procent i juniprognosen. För 2027 hoppar KPI till 3,2 procent, när åtgärderna faller ur jämförelsen. KPIF väntas till 1,5 procent 2026 och 2,1 procent 2027, båda högre än i juni.

Riskerna ligger på uppsidan. Skulle det komma tecken på en kraftigare och mer bestående inflationsuppgång höjer Riksbanken räntan i snabbare takt än i nuvarande prognos, enligt pressmeddelandet.

Vad den nya banan betyder för ditt sparande

Beskedet ändrar ingenting i dag. Styrräntan är densamma efter den 24 september som före och den nivå som styr bankernas in- och utlåning mot Riksbanken är oförändrad till åtminstone den 4 november.

Genomslaget kommer via marknadsräntorna. Bundna bolåneräntor och räntan på längre placeringar prissätts mot förväntningar om framtiden, inte mot dagens styrränta. En bana som skrivs upp med fyra tiondelar för 2027 syns därför i prissättningen långt innan ett första höjningsbeslut fattas.

För dig med rörligt bolån är det beslutsdatumen som räknas. För dig med sparkonto är det bankens egen prissättning som avgör och den följer styrräntan med eftersläpning. Räntefonder med lång duration faller i värde när marknadsräntorna stiger, medan korta räntefonder rör sig mindre. Aktiemarknaden möter samtidigt en starkare konjunktur, vilket drar åt andra hållet.

Styrräntan styr inte skatten på ditt investeringssparkonto. Schablonintäkten för 2027 sätts av statslåneräntan den 26 november 2026. Den räntan följer marknadens långa obligationsräntor och påverkas av räntebanan, men den sätts inte av Riksbanken.

När kommer nästa räntebesked?

Nästa penningpolitiska möte hålls den 3 november 2026 och beskedet publiceras dagen efter, den 4 november. Det beskedet följs av en penningpolitisk uppdatering utan ny rapport. Årets sista besked kommer den 16 december och då publiceras en ny penningpolitisk rapport med ny räntebana.

Två besked återstår i år. Formuleringen om att höjningarna inleds i år pekar mot att minst ett av dem innebär en höjning, förutsatt att inflations- och konjunkturutsikterna står sig.

Protokollet från septembermötet publiceras den 30 september. Där framgår hur ledamöterna resonerade och om någon ville något annat än beslutet.

Vanliga frågor