Svensk ekonomi
Sveriges coronastrategi och ekonomin: vad utfallet visar
Omvärlden kallade det det svenska experimentet. Här är vad Coronakommissionen kom fram till och vad statistiken visar när dammet lagt sig.
Under 2020 följdes svensk politik utomlands på ett sätt som inte hänt förr. Att Sverige valde råd och rekommendationer där andra länder valde lagstadgade nedstängningar gav upphov till uttrycket det svenska experimentet i internationell press. Sidan går igenom vad den officiella granskningen kom fram till och vad som hände med ekonomin. Sist står varför siffrorna är svårare att jämföra än de ser ut.
Vad uttrycket syftade på
Sverige stängde inte skolor för yngre elever, införde inget utegångsförbud och byggde smittskyddet på råd som människor förväntades följa frivilligt. Grannländerna gick en annan väg. Skillnaden var tillräckligt stor för att internationella redaktioner skulle beskriva den svenska linjen som ett experiment, ett ord som fastnade.
Den ekonomiska politiken gick däremot i samma riktning som i omvärlden. Penningpolitiken och finanspolitiken lades om snabbt och i stor skala. Stöden riktades brett snarare än exakt.
Vad Coronakommissionen kom fram till
Kommissionen lämnade slutbetänkandet Sverige under pandemin, SOU 2022:10, den 25 februari 2022. Bedömningen var inte entydig åt något håll.
| Område | Kommissionens bedömning |
|---|---|
| Ekonomisk krishantering | Riktig strategi. Snabba och kraftfulla satsningar inom penningpolitik och finanspolitik, där snabbhet fick företräde framför träffsäkerhet |
| Smittskyddets inriktning | I grunden riktigt att bygga på råd och rekommendationer som människor förväntades följa frivilligt |
| Tidiga åtgärder | Mer kraftfulla och ingripande smittskyddsåtgärder borde ha satts in redan i februari och mars 2020 |
| Regeringens ledarskap | Regeringen borde omgående ha tagit starkare ledning i alla delar av krishanteringen |
| Kommunikationen | Folkhälsomyndigheten borde ha presenterat sina råd som tydliga förhållningsregler |
Formuleringen om att snabbhet fick företräde framför träffsäkerhet är den intressantaste för den som följer ekonomi. Den säger rakt ut att stöden inte var precisa. Valet var medvetet.
Vad som hände med BNP
Helåret 2020 minskade Sveriges BNP med drygt 2 procent enligt Statistiska centralbyrån. Det är en mindre nedgång än nittiotalskrisens värsta år och betydligt mindre än 2009, då BNP föll mer än dubbelt så mycket.
Kvartalssiffran är den som fastnade i minnet. Andra kvartalet 2020 var det största fallet för ett enskilt kvartal i tidsserien som börjar 1980, med exporten och hushållens konsumtion som de tyngsta posterna.
Samma kvartal, tre olika tal
SCB:s BNP-indikator publicerades den 5 augusti 2020 och angav att ekonomin krympt med 8,6 procent säsongrensat jämfört med första kvartalet. De fullständiga nationalräkenskaperna kom den 28 augusti 2020 och angav 8,3 procent säsongrensat och 7,7 procent kalenderkorrigerat jämfört med samma kvartal året innan. Sedan dess har talet reviderats ytterligare i takt med att underlaget uppdaterats.
Ingen av siffrorna är fel. En snabbindikator bygger på ofullständigt underlag och revideras när mer data kommer in. Den som citerar ett BNP-tal utan att skriva ut vilken publicering det kommer från citerar därför något som kan ha ändrats.
Norden i siffror
SCB sammanställde nordiska data i en rapport som publicerades den 1 juni 2022, med uppgifter till och med tredje kvartalet 2021. Sverige avvek på flera punkter.
| Mått | Sverige | Jämförelse i Norden |
|---|---|---|
| Tester per invånare | 1,2 | Danmark högst med 7,0 |
| Andel positiva tester | 8,9 procent | Danmark 0,9 procent |
| Bekräftade fall per 100 000 | Cirka 11 000 | Finland lägst med 2 500 |
| Avlidna per 100 000 | 140 | Danmark 45, Island 9 |
De två första raderna hänger ihop. Ett land som testar lite hittar en högre andel positiva bland dem som testas, eftersom testen då går till dem med tydligast symtom. Sveriges låga testtäthet gör att antalet bekräftade fall inte är jämförbart rakt av med länder som testade brett.
Varför jämförelserna är svårare än de ser ut
SCB skriver själv att dödstalen bör tolkas försiktigt, eftersom registreringspraxis skiljer sig mellan länderna. Ett land som räknar alla avlidna med konstaterad smitta får ett annat tal än ett land som räknar dem där smittan bedömts vara dödsorsak.
Detsamma gäller ekonomin. Länderna hade olika näringslivsstruktur, olika beroende av export och olika stora offentliga sektorer redan före pandemin. Ett land med stor turistnäring drabbades hårdare av reserestriktioner än ett land med stor industri, oavsett vilken smittskyddslinje som valdes. Att ställa två BNP-tal mot varandra och dra en slutsats om strategierna blir därför en jämförelse med fler variabler än två. Det gäller åt båda hållen.
Visste du att
- Kommissionen godkände den ekonomiska linjenSlutbetänkandet beskriver det tidiga vägvalet i den ekonomiska krishanteringen som en riktig strategi, med snabba och kraftfulla satsningar där snabbhet fick företräde framför träffsäkerhet.
- Kritiken gällde tempot, inte principenKommissionen bedömde att inriktningen på råd och rekommendationer i grunden var riktig, men att mer kraftfulla åtgärder borde ha satts in redan i februari och mars 2020.
- Sverige testade minst i NordenFram till och med tredje kvartalet 2021 hade Sverige 1,2 test per invånare medan Danmark hade 7,0. Skillnaden påverkar varje jämförelse av antalet bekräftade fall.
- BNP-fallet 2020 var mindre än 2009Helåret 2020 minskade BNP med drygt 2 procent. Finanskrisåret 2009 var nedgången mer än dubbelt så stor.
Vanliga frågor
Vad var det svenska experimentet?
Uttrycket användes i internationell press om den svenska linjen under 2020, där smittskyddet byggde på råd och rekommendationer som människor förväntades följa frivilligt i stället för lagstadgade nedstängningar. Ordet kom utifrån och användes inte av svenska myndigheter.
Vad heter Coronakommissionens slutbetänkande?
Sverige under pandemin, SOU 2022:10. Det överlämnades den 25 februari 2022.
Underkände kommissionen den svenska strategin?
Nej, bedömningen var delad. Inriktningen på råd och rekommendationer bedömdes i grunden riktig och den ekonomiska krishanteringen beskrevs som en riktig strategi. Kritiken gällde att åtgärderna borde ha varit kraftfullare tidigt, att regeringen borde ha tagit starkare ledning och att råden borde ha presenterats som tydliga förhållningsregler.
Hur mycket föll BNP under 2020?
Drygt 2 procent för helåret enligt SCB. Andra kvartalet stod för nästan hela nedgången och var det största fallet för ett enskilt kvartal i tidsserien sedan 1980.
Varför ser jag olika BNP-siffror för samma kvartal?
För att snabbindikatorn publiceras före de fullständiga nationalräkenskaperna och revideras när mer underlag kommit in. För andra kvartalet 2020 angav indikatorn 8,6 procent den 5 augusti 2020 och nationalräkenskaperna 8,3 procent den 28 augusti samma år, båda säsongrensat.
Går det att jämföra dödstalen mellan länderna?
Med försiktighet. SCB påpekar själv att registreringspraxis skiljer sig mellan länderna, vilket påverkar hur många dödsfall som räknas som covidrelaterade. Skillnader i testtäthet påverkar även antalet bekräftade fall.
Gick svensk ekonomi bättre eller sämre än grannländernas?
Jämförelsen kompliceras av att länderna hade olika näringslivsstruktur och olika beroende av export och besöksnäring redan före pandemin. Ett BNP-tal mot ett annat räcker inte för att avgöra vilken smittskyddslinje som var ekonomiskt mest gynnsam.
Vad menas med att snabbhet fick företräde framför träffsäkerhet?
Att stöden lades ut brett och fort i stället för att riktas exakt till dem som behövde dem mest. Kommissionen beskriver valet som riktigt givet läget, samtidigt som formuleringen erkänner att pengar gick även till mottagare som klarat sig utan.
Källor
- SOU 2022:10, Sverige under pandemin: överlämnandedatum 25 februari 2022 samt kommissionens bedömningar av den ekonomiska krishanteringen, smittskyddets inriktning, de tidiga åtgärderna, regeringens ledarskap och kommunikationen.
- SCB: Sveriges BNP: att BNP minskade med drygt 2 procent 2020.
- SCB: BNP-indikatorn, kraftig nedgång andra kvartalet 2020, publicerad 5 augusti 2020: 8,6 procent säsongrensat jämfört med första kvartalet.
- SCB: Historiskt stor BNP-nedgång andra kvartalet 2020, publicerad 28 augusti 2020: 8,3 procent säsongrensat och 7,7 procent kalenderkorrigerat. Även att fallet var det största för ett enskilt kvartal i tidsserien som börjar 1980.
- SCB: Sverige sticker ut i nordisk coronarapport, publicerad 1 juni 2022 med uppgifter till och med tredje kvartalet 2021: tester per invånare, andel positiva tester, bekräftade fall och avlidna per 100 000 invånare samt påpekandet om skillnader i registreringspraxis.
Läs vidare
Hur uppgifterna på sidan har kontrollerats och varför reviderade tal skrivs ut i stället för att slätas över står i vår redaktionella policy.
Har du en uppgift som rättar sidan tas den emot via kontaktsidan. Vad sajten är beskrivs på sidan om Aktiebladet.