Riksbanken höjer styrräntan till 2 procent

Riksbankens direktion höjde styrräntan från 1,75 till 2 procent. Den nya nivån gäller från den 11 november 2026 och bryter en paus på drygt ett år. Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer Riksbanken att det är sannolikt att räntan höjs ytterligare under det närmaste året.

Vad beslutade Riksbanken den 4 november?

Direktionen beslutade på sitt penningpolitiska möte den 3 november att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Beskedet offentliggjordes klockan 09.30 dagen efter och höjningen tillämpas från onsdagen den 11 november.

Beslutet fattades av direktionen: riksbankschefen Erik Thedéen, förste vice riksbankschefen Aino Bunge samt vice riksbankscheferna Per Jansson, Anna Seim och Göran Hjelm. Beslutsdokumentet redovisar ingen reservation. Hur ledamöterna resonerade framgår av protokollet, som publiceras den 10 november.

Med styrräntan flyttas räntorna på den in- och utlåning över natten som Riksbanken erbjuder bankerna. Inlåningsräntan ligger 0,10 procentenheter under styrräntan och utlåningsräntan 0,10 procentenheter över.

Höjningen avslutar en lång paus. Räntan sänktes till 1,75 procent från den 1 oktober 2025 och därefter lämnade åtta beslut i rad nivån orörd. Den förra höjningen gällde från den 27 september 2023, när räntan nådde 4,00 procent.

Nivån 2 procent är inte ny. Den gällde senast mellan den 25 juni och den 30 september 2025, på vägen ned från toppen. Räknat från 2015 har styrräntan nu ändrats 23 gånger, varav elva höjningar och tolv sänkningar.

Varför höjer Riksbanken när inflationen är 1,5 procent?

Den uppmätta inflationen ser låg ut. KPIF steg med 1,5 procent i september, i linje med Riksbankens prognos. Talet trycks ned av tillfälliga finanspolitiska åtgärder: den tillfälliga skattesänkningen på livsmedel och den tillfälliga prissänkningen på kollektivtrafik under 2026. Utan dem var KPIF-inflationen 3 procent.

Riksbanken pekar på tre drivkrafter. Konjunkturen stärks och BNP ökade med 0,4 procent tredje kvartalet jämfört med kvartalet innan, enligt preliminär statistik. Kostnaderna stiger i spåren av utbudsstörningarna kopplade till kriget i Mellanöstern, där energipriserna har gått upp ytterligare och producentpriserna stiger snabbt även utan energi. Kronan har försvagats i år, även om den har stärkts sedan september och då särskilt mot euron.

Trycket syns också utomlands. I euroområdet steg HIKP-inflationen till 3,8 procent i september och i USA steg KPI-inflationen till 3,7 procent. Både ECB och Federal Reserve lät räntorna ligga kvar i slutet av oktober. Enligt marknadens prissättning är sannolikheten stor att båda höjer i december, skriver Riksbanken i sin penningpolitiska uppdatering.

Hur högt kan styrräntan gå?

Riksbanken tog inte fram några nya prognoser till novemberbeskedet. Uppdateringen hänvisar i stället till räntebanan från september. Den presenterades vid räntebeskedet i september och gäller tills en ny bana kommer.

Eftersom banan räknas i kvartalsmedelvärden blir fjärde kvartalet en blandning av två nivåer: med 1,75 procent till och med den 10 november och 2 procent resten av året blir medelvärdet 1,89 procent räknat på kalenderdagar. Det ligger nära prognosens 1,85, så höjningen kom i den takt banan förutsåg.

Ett medelvärde på 2,38 procent tredje kvartalet 2027 hamnar mitt emellan 2,25 och 2,50 procent. Banan rymmer därmed en eller två höjningar till under det kommande året. Storbankernas ekonomer är oense: Nordea och Swedbank tror att räntan toppar på 2,25 procent efter en höjning i februari, medan Danske Bank, SBAB, SEB och Handelsbanken ser 2,50 procent, enligt Placera.

Riksbanken ser risker åt båda håll. Utbudsstörningarna kan ge för hög inflation och konjunkturen kan växa snabbare än väntat. Åt andra hållet finns osäkerhet kring återhämtningen på arbetsmarknaden. Efterfrågan från omvärlden kan också bli svagare, med geopolitisk oro, oro kring AI-investeringar och svaga statsfinanser i vissa länder.

Vad kostar höjningen för ditt bolån?

Det är bankerna som sätter bolåneräntan, inte Riksbanken. Den rörliga räntan följer ändå styrräntan nära och den största delen av lånen är rörliga. Enligt SCB hade 78 procent av hushållens bostadslån rörlig ränta i september, 3 405 av totalt 4 366 miljarder kronor.

Snitträntan för nya rörliga bolån var 2,72 procent i september. De bundna räntorna hade redan stigit: över tre månader upp till ett år låg på 3,04 procent mot 2,79 i augusti och ett till fem år på 3,39 procent mot 3,18.

Slår hela höjningen igenom på de rörliga lånen ökar hushållens räntekostnad med cirka 8,5 miljarder kronor om året före ränteavdrag, enligt vår egen beräkning på SCB:s lånestock. För ett enskilt hushåll ser det ut så här.

Ränteavdraget ger 30 procent tillbaka på räntekostnader upp till 100 000 kronor och 21 procent på det som ligger över, enligt Skatteverket. Gränsen gäller per person, så två låntagare som delar räntan har var sin gräns. Därför stiger nettokostnaden snabbare för stora lån med en låntagare.

Hårdare drabbas den som har privatlån, kontokredit eller andra krediter utan säkerhet. Från inkomståret 2026 ger ränta på lån som inte uppfyller kraven på säkerhet inget ränteavdrag alls. Där betalar du hela ökningen själv.

Vad händer med sparräntan och ditt ISK?

Sparräntorna har legat långt under styrräntan. Hushållens genomsnittliga ränta på nya insättningar var 0,47 procent i september, mot 0,59 procent ett år tidigare. Konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag gav 1,26 procent.

Höjningen ger bankerna utrymme att höja sparräntan, men hur mycket och när bestämmer varje bank själv. Korta räntefonder placerar i papper som snart förfaller och får därför del av en högre ränta ganska snabbt, medan räntefonder med lång löptid styrs mer av de långa marknadsräntorna än av beskedet.

Skatten på ditt investeringssparkonto sätts inte av Riksbanken. Schablonintäkten för 2027 blir statslåneräntan den 30 november 2026 plus en procentenhet, lägst 1,25 procent. För 2026 är den 3,55 procent, vilket ger en skatt på 1,065 procent på den del av kapitalunderlaget som överstiger grundnivån på 300 000 kronor.

Vad händer nu?

Nästa besked kommer den 16 december tillsammans med en ny penningpolitisk rapport och en ny räntebana. Den visar om Riksbanken fortfarande räknar med fler höjningar. Innan dess publicerar SCB två inflationssiffror för oktober.

Under 2027 håller Riksbanken sina första besked den 3 februari, 24 mars, 5 maj och 22 juni. Beskeden i mars och juni kommer med en penningpolitisk rapport och ny räntebana.

Vanliga frågor