Aktiebladet

Silverpriset har under hösten 2025 stigit till omkring 52,18 USD per troy ounce, vilket motsvarar cirka 15 000 kr per kilogram beroende på aktuell växelkurs mellan amerikanska dollar och svenska kronor. Denna nivå placerar silver bland de mest efterfrågade råvarorna just nu, både av investerare och av industrin. Efterfrågan är särskilt stark inom solenergi, elektronik och smyckesproduktion, samtidigt som gruvutbudet inte växer i samma takt. Kombinationen av ekonomisk oro, minskade silverlager och teknisk efterfrågan har skapat ett tryck uppåt som påminner om toppnivåerna från 2011.

Silver handlas på internationella råvarubörser som COMEX (New York) och London Metal Exchange (LME), där priset sätts i amerikanska dollar per troy ounce (31,1035 gram). Den svenska silvermarknaden påverkas direkt av dessa noteringar, samt av växelkursen mellan USD och SEK.

Vad påverkar dagens silverpris mest?

Till skillnad från guld bryts silver sällan i renodlade silvergruvor. Cirka 70 % av allt silver i världen utvinns som biprodukt vid brytning av koppar, bly och zink. Det innebär att silverproduktionen är beroende av hur mycket dessa andra metaller efterfrågas. När till exempel kopparpriser faller och gruvor minskar produktionen, minskar även silverutbudet, vilket kan driva upp priset.

Efterfrågan på silver från industrin
Den största förändringen de senaste åren är industrins ökade användning av silver. Metallens unika ledningsförmåga gör den oumbärlig i solcellsteknik, elektronikkomponenter, medicinsk utrustning och batteriteknik. Silver används i nästan alla moderna solpaneler, och varje gigawatt solenergi kräver i genomsnitt över 100 kg silver.

Investerare och spekulation
Silver ses som en “halvädel” investering – billigare än guld men med högre volatilitet. I oroliga tider flyr investerare till ädelmetaller som en skyddande tillgång. Under 2025 har stigande inflation och geopolitiska spänningar gjort silver till ett av de mest handlade metallerna. Fonder, ETF:er och terminsmarknaden på COMEX förstärker rörelserna ytterligare.

Valutapåverkan och räntor
Eftersom silver prissätts i dollar påverkar dollarkursen priset i Sverige. En stark dollar gör silver dyrare för svenska investerare, medan en svagare dollar ofta driver upp efterfrågan globalt. Låga räntor och svag dollar tenderar att gynna silverpriset, eftersom metallens värde då står sig bättre mot räntebärande tillgångar.

Fysiska lager och brist på silver
De senaste rapporterna från London Bullion Market Association (LBMA) visar historiskt låga silverlager. När lager töms och leveranstider förlängs, uppstår ett fysiskt underskott på marknaden. Det innebär att efterfrågan på fysisk metall överstiger det som finns tillgängligt, vilket snabbt pressar spotpriset uppåt.

Historisk prisutveckling för silver

Silver har haft en dramatisk prisresa genom historien:

• 1979–1980: Hunt-bröderna försökte monopolisera marknaden, vilket drev priset från 6 USD till nästan 50 USD/oz innan marknaden kollapsade.
• 2000–2010: Industrialisering i Kina och global tillväxt ökade efterfrågan på metaller, silver steg från 5 USD till 30 USD/oz.
• 2011: Priset nådde rekord på 49,45 USD/oz efter den globala finanskrisen.
• 2015–2020: En lugnare period där silver handlades mellan 14–20 USD/oz.
• 2020–2021: Pandemin och stimulanser ökade intresset, priset steg till 29 USD/oz.
• 2025: Priset har ökat över 60 % hittills under året, delvis på grund av gruvbrist och kraftigt stigande efterfrågan från solenergiindustrin.

Intressant fakta om silver

• Silver har kemisk beteckning Ag och kommer från latinets argentum.
• Metallen har den högsta elektriska och termiska ledningsförmågan av alla metaller, vilket gör den oumbärlig i tekniska tillämpningar.
• Under antiken användes silvermynt i hela den romerska ekonomin – silver var dåtidens globala valuta.
• Silver används även i medicinska produkter tack vare dess antibakteriella egenskaper. Silverjoner kan förhindra bakterietillväxt i sårförband och textilier.
• I finansvärlden används valutakoden XAG, vilket motsvarar en troy ounce silver på den internationella marknaden.

Framtidsutsikter och analytikernas prognoser

HSBC höjde i oktober 2025 sin prognos för genomsnittligt silverpris under året till 38,56 USD/oz, upp från tidigare 35,14 USD/oz, och ser fortsatt uppgång under 2026. Analytiker på Bank of America tror att priset kan nå 65 USD/oz inom nästa år om leveransproblemen fortsätter och investerare fortsätter flockas till ädelmetaller som skydd mot inflation.

Ett växande problem är dock obalansen mellan industriell efterfrågan och gruvutbud. Silver Institute rapporterar att den globala efterfrågan överstiger produktionen med över 200 miljoner uns per år – en trend som inte ser ut att brytas inom överskådlig tid.

Samtidigt varnar vissa ekonomer för att om centralbankerna höjer räntorna kraftigt, kan det tillfälligt minska trycket på silvermarknaden. Ädelmetaller ger ingen avkastning i sig, så vid höga räntor flyttas kapitalet ofta till räntebärande värdepapper.

Silverpris per gram i Sverige

För svenska investerare och samlare är silver en populär råvara. Priset för silver per gram ligger runt 15 kr i dagsläget. Mynt som Sveriges 5-kronor 1966–1968 innehåller 40 % silver och har därför ett metallvärde som överstiger det nominella.
För investerare som vill äga silver finns alternativ som:

• Fysiska tackor och mynt – köps via återförsäljare som Guldcentralen, Tavex och Liberty Silver.
• ETC/ETF-fonder – exempelvis iShares Silver Trust (SLV) eller WisdomTree Physical Silver (PHAG).
• Terminskontrakt – handlas på COMEX för erfarna investerare.

Silver som framtidens industriella metall

Silver spelar en avgörande roll i energiomställningen. Solpaneler, elbilar, 5G-nät och medicinsk teknik kräver stora mängder silver tack vare dess ledningsförmåga och hållbarhet. Vissa forskare menar att silver kan bli lika strategiskt viktigt som litium i framtiden.

Det uppskattas att mer än 50 % av allt producerat silver nu används industriellt, medan endast 15–20 % går till smycken och investeringsmynt. Detta gör att silverpriset inte bara styrs av finansmarknader utan också av den teknologiska utvecklingen i världen.

Silverpris i oktober

Silver fortsätter alltså att vara både en industriell nyckelmetall och en värdebevarare – en kombination som gör den unikt positionerad i en värld med osäkra valutor, energiskifte och global oro.

Riksbankens styrränta ligger idag på 2 % och snitträntan för nya bolån är omkring 2,84 %, en nedgång från tidigare nivåer över 3 %. Det betyder att du kan få mer fördel av rörlig ränta än tidigare, men osäkerheten i konjunkturen gör att du måste väga trygghet mot flexibilitet. Att dela upp bolånet i flera delar – en bunden och en rörlig – är ett sätt att minska riskerna och samtidigt kunna dra nytta av eventuella framtida räntesänkningar.

Budgetera för oväntade räntehöjningar

Trots dagens stabilare läge kan räntorna stiga igen om inflationen tar fart. Räkna därför på ett scenario där räntan ökar med 2–3 procentenheter. Det ger dig en bild av hur stor buffert som krävs för att klara ökade kostnader utan att behöva sälja tillgångar i panik. Ett vanligt råd är att ha minst tre till sex månaders boendekostnader och andra fasta utgifter på ett separat sparkonto.

Skuldsättning och amorteringsstrategi

Hushållens skuldsättning i Sverige är bland de högsta i Europa, främst på grund av bolån. Finansinspektionen påpekar i sina rapporter att amorteringsförmåga och stabil inkomst är avgörande vid ränteförändringar. Genom att amortera extra när räntan är låg bygger du säkerhet inför framtiden. På så sätt minskar du räntekostnader över tid och frigör kapital när räntorna blir högre.

Placeringar som skyddar mot svängningar på dagens räntemarknad

• Räntefonder med kort löptid: mindre känsliga för räntehöjningar och passar när du vill parkera kapital på kort sikt.
• Obligationer: statspapper ger lägre risk men också låg avkastning, medan företagsobligationer kan ge mer avkastning men innebär högre risk.
• Diversifiering: en kombination av räntebärande tillgångar, aktier och alternativa investeringar minskar känsligheten för enskilda marknadsrörelser.

Intressant nog har cirka 72 % av svenska hushåll valt rörliga bolån, vilket visar att många prioriterar flexibilitet framför långsiktig säkerhet.

Hantera konsumtionslån och kreditkort

Krediter med höga räntor är den största risken i en stigande räntecykel. Kreditkort och snabblån kan snabbt bli ohållbara. Om du redan har sådana skulder är det klokt att prioritera amortering här först. Att förhandla med banken om lägre ränta eller samla lån kan sänka kostnaderna markant.

Skattefördelar och juridiska aspekter

Ränteavdraget gör att du kan minska den faktiska kostnaden för lån, men systemet diskuteras politiskt och kan förändras. Se också över fördelningen av lån i hushållet: om ni är två låntagare kan det vara fördelaktigt att fördela ränteavdraget så jämnt som möjligt. Äger du fastighet tillsammans med någon annan är det viktigt att reglera ägarandelar och betalningsansvar juridiskt korrekt för att undvika konflikter vid framtida förändringar.

Företagande och privata affärer i kombination

Om du både driver eget företag och har privata lån behöver du tänka extra strategiskt. Företagets finansiering påverkas direkt av ränteläget – exempelvis genom checkkrediter och företagslån – och dessa kostnader ska inte äventyra din privata ekonomi. Det är klokt att hålla strikt isär privata och företagsrelaterade affärer, men samtidigt bygga en helhetsbudget som ger dig överblick över båda.

Praktiska åtgärder för att ligga steget före räntemarknaden

1. Dela upp bolånet – kombinera rörlig och bunden ränta.
2. Bygg buffert – ha minst tre månaders kostnader i sparande.
3. Amortera smart – extra amortering när räntan är låg.
4. Sprid investeringar – blanda korta och långa räntepapper med andra tillgångar.
5. Minska dyra krediter – betala bort högkostnadslån först.
6. Förhandla aktivt – kontakta banken regelbundet för att pressa räntor.
7. Säkra skattefördelar – optimera ränteavdraget och se över juridiska dokument.

Långsiktig strategi i en osäker räntemarknad

Historiskt har Riksbanken förändrat räntan kraftigt på kort tid – från negativa nivåer till över 4 % på bara några år. Det visar att svenska hushåll måste planera långsiktigt och inte lita på att dagens nivåer består. Genom att redan nu bygga en balans mellan säkerhet och flexibilitet kan du hantera dina privata affärer mer robust oavsett hur räntemarknaden utvecklas.

Du kan inte helt och hållet undvika skatt på fonder vid försäljning, men du kan styra när, hur mycket och i vilken form skatten tas ut. Det mest effektiva sättet att minimera skatt är att spara i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF) i stället för ett traditionellt fondkonto (depå). På ett ISK eller KF utlöses ingen skatt vid försäljning – i stället betalar du en årlig schablonskatt baserad på värdet av ditt konto, vilket ofta blir betydligt lägre än 30 % reavinstskatt på depå.

Fondkonto kontra ISK och kapitalförsäkring

Fondkonto (depå):

• Här beskattas vinster vid varje försäljning med 30 % kapitalskatt.
• Du måste själv deklarera försäljningen och redovisa vinst eller förlust.
• Sedan 2012 finns dessutom en schablonskatt på fondinnehav (0,4 % av värdet, vilket ger cirka 0,12 % i faktisk skatt).
• Fördel: du kan kvitta vinster mot förluster inom samma år, vilket kan minska skatten.

Investeringssparkonto (ISK):

• Du slipper deklarera varje försäljning.
• Ingen reavinstskatt tas ut vid försäljning.
• I stället betalar du en schablonskatt som baseras på statslåneräntan + 1 procentenhet. För 2025 blir den effektiva skatten cirka 0,888 %.
• Nytt från 2025: 150 000 kr på ISK är helt skattefritt per person. Allt därutöver beskattas.
• Fördel: särskilt gynnsamt för långsiktigt sparande och aktiv handel.

Kapitalförsäkring (KF):

• Liknar ISK – ingen skatt vid försäljning.
• Schablonskatt på värdet, men försäkringsbolaget hanterar skatten.
• Passar bra om du vill ha en förmånstagare (t.ex. barn eller partner) eller om du investerar i utländska aktier/fonder eftersom utländsk källskatt ofta återbetalas.
• Nackdel: du kan inte kvitta förluster mot vinster här.

Viktiga principer för att minimera skatt

1. Planera innan du byter kontotyp: Att flytta fonder från en depå till ISK eller KF räknas skattemässigt som en försäljning. Har du en stor latent vinst kan det utlösa 30 % skatt direkt.
2. Använd ISK för framtida köp: Det är oftast bäst att fortsätta äga gamla fonder på depå och endast köpa nya fonder via ISK/KF.
3. Kvitta vinster och förluster på depå: Har du förluster i vissa fonder kan du sälja dem för att kvitta mot vinster samma år och på så sätt sänka skatten.
4. Sprid kapitalet: Eftersom ISK har en skattefri nivå (150 000 kr från 2025) kan det vara fördelaktigt att öppna flera ISK inom familjen och fördela kapitalet.
5. Var försiktig med gåvor och överlåtelser: Ger du bort fonder tar mottagaren över ditt anskaffningsvärde. Skatt utlöses först när de säljer. Det är alltså ingen “gratis” skatteväg.
6. Tidpunktssätt försäljningar: Om du måste sälja från depå kan det vara bättre att vänta tills du kan kvitta mot förluster eller tills en lägre kurs gör att vinsten blir mindre.

Exempel som visar skillnaden i skatt

Scenario A – Fondkonto:

• Du köpte en fond för 100 000 kr. Den är nu värd 150 000 kr.
• Vinst: 50 000 kr.
• Skatt: 30 % × 50 000 = 15 000 kr.

Scenario B – ISK 2025 med 200 000 kr i kapital:

• Skattefri nivå: 150 000 kr.
• Beskattningsbart kapital: 50 000 kr.
• Schablonintäkt: 50 000 × 2,96 % = 1 480 kr.
• Skatt: 30 % × 1 480 = 444 kr.
• Skillnad: 15 000 kr i skatt på depå vs. 444 kr på ISK.

Vanliga fallgropar att undvika

• Att tro att man kan flytta fonder mellan konton utan skattekonsekvens. Överföring till ISK/KF ses som en försäljning.
• Att ignorera schablonskatten. Har du mycket pengar på ISK kan skatten bli högre än väntat om ränteläget stiger.
• Att missa kvittningsmöjligheter. Har du vinster och förluster på depå samma år kan du minska skatten kraftigt genom att sälja strategiskt.
• Att överdriva kortsiktiga vinster. Att sälja och köpa fonder ofta på depå kan snabbt bli dyrt i skatt.

Checklista innan du säljer fonder

• Har du innehavet på depå, ISK eller KF?
• Är det bättre att vänta med försäljning tills du kan kvitta vinster mot förluster?
• Kan du utnyttja 150 000 kr skattefritt på ISK (från 2025)?
• Finns det möjlighet att sprida kapitalet i flera ISK inom familjen?
• Är syftet med försäljningen kortsiktig vinst, omplacering eller likviditet?

Praktiska strategier för olika situationer

• Långsiktigt sparande (5+ år): välj ISK eller KF för lägre och enklare skatt.
• Många köp/sälj under året: ISK är nästan alltid billigare än depå eftersom varje affär annars beskattas med 30 %.
• Gamla fonder med stora vinster: behåll på depå och planera försäljningen noga – kvitta mot förluster när du kan.
• Utländska fonder/aktier: KF kan vara bättre än ISK eftersom källskatt på utdelningar återbetalas effektivare.
• Arv och gåvor: KF med förmånstagare kan förenkla överföringen, men beskattning sker fortfarande när mottagaren säljer.

Det viktigaste du kan göra för din ekonomi är att sätta sparandet först. Statistik visar att hälften av svenskarna har mindre än 10 000 kronor i buffert på sparkonto, och endast 30 % har över 50 000 kronor. Detta gör att många är sårbara vid oväntade kostnader. Det gör spartipsen extra viktiga för tryggheten.

Svenskar sparar i snitt 15 % av sin disponibla inkomst. De mest effektiva sätten att spara pengar bygger på tydliga rutiner, automatisering och smarta val i vardagen.

Bygg en buffert som skyddar dig mot kriser

• Starta med bufferten först. Innan du investerar i fonder eller aktier bör du ha ett tryggt konto med minst två till tre månaders utgifter.
• Placera säkert. Välj sparkonton med insättningsgaranti och rörlig ränta – det gör pengarna lättillgängliga.
• Automatisera sparandet. Sätt en stående överföring samma dag som lönen kommer. Bufferten ska byggas utan att du behöver tänka på det.

Intressant fakta: trots att svenska hushåll har finansiella tillgångar på över 16 000 miljarder kronor (motsvarande 250 % av BNP), har många svårt att klara en oförutsedd utgift på 10 000 kronor.

Sänk fasta kostnader och frigör pengar

• Se över abonnemang. Många betalar för streaming, gymkort eller försäkringar som inte används. Bara en genomgång per år kan spara tusenlappar.
• Förhandla lån och räntor. Bolåneräntan är ofta den största utgiften. Kontakta banken och jämför aktivt med konkurrenter.
• El och värme. Byt till timpris på el om det passar din livsstil, och sänk inomhustemperaturen med en grad – det kan ge flera hundra kronor mindre på elräkningen per månad.

Matkostnader – en dold guldgruva för sparande

• Planera veckomenyer. Att veta vad som ska lagas minskar impulsköp och matsvinn.
• Köp storpack och erbjudanden. Grundvaror som ris, pasta, fryst kött och bönor är billigare i stora förpackningar.
• Laga matlådor. Att ta med matlåda kan spara över 1 000 kronor i veckan jämfört med lunch på stan.
• Minska svinnet. Frys in rester och använd appar som ”Too Good To Go” för att köpa mat billigare.

Intressant fakta: hushållen i Sverige slänger i snitt 19 kilo ätbar mat per person och år, vilket motsvarar ett värde på flera miljarder kronor nationellt.

Smart konsumtion och medvetna köp

• Köp begagnat. Kläder, möbler och teknik är ofta i gott skick på andrahandsmarknaden.
• Använd prisjämförelsesajter. Sidor som Prisjakt och Pricerunner visar om varan är billigare någon annanstans.
• Vänta på rätt tillfälle. Planerade köp bör göras vid stora rea-perioder som Black Friday eller mellandagsrea.
• Sälj det du inte använder. Via Blocket, Tradera eller Marketplace kan oanvända prylar omvandlas till extra sparpengar.

Långsiktigt sparande som bygger rikedom

Intressant fakta: den genomsnittliga avkastningen på Stockholmsbörsen har historiskt legat på cirka 7–8 % per år över längre tidsperioder.

Psykologin bakom ett lyckat sparande

• Sätt mål. Kortsiktiga mål (semester, dator) och långsiktiga mål (boende, pension) ökar motivationen.
• Gör sparandet visuellt. Använd appar som visar sparande i diagram – det stärker vanan.
• Belöna dig själv. När du når delmål, unna dig något litet. Det gör att sparandet känns mindre uppoffrande.
• Undvik impulsköp. En enkel regel är att vänta 24 timmar innan större köp – ofta försvinner suget.

Extra spartips som många missar

• Utnyttja friskvårdsbidrag via jobbet i stället för att betala träningskort privat.
• Byt till billigare mobil- och bredbandsabonnemang, ofta finns kampanjer för nya kunder.
• Använd kreditkort med bonus eller cashback – men bara om du betalar hela skulden varje månad.
• Handla lokalt på torghandel eller gårdsbutiker – färska råvaror kan ofta vara billigare än i butik.

Din kreditvärdighet är ett mått på hur stor risk banker, långivare, hyresvärdar eller andra företag bedömer att du har att inte kunna betala tillbaka skulder. I Sverige används framför allt UC-score (på en skala mellan 1 och 999), där ett högre värde innebär en starkare kreditprofil. Men andra kreditupplysningsföretag som Dun & Bradstreet (tidigare Bisnode) och Creditsafe har egna modeller. Det du ser i en kreditupplysning är i princip det samma som långivare ser – och du kan själv beställa det.

Begär din egen kreditupplysning

Det enklaste sättet att kontrollera din kreditvärdighet är att själv begära en kopia via kreditupplysningsföretagen. Några av de vanligaste är:

• UC Kreditkollen – en betaltjänst som visar ditt UC-score, vilka krediter du har, historik över förfrågningar och förändringar över tid.
• Min Upplysning (UC) – du kan se en kostnadsfri kopia på upplysningar som tas på dig.
• Dun & Bradstreet – Min Upplysning – gratis registrering med BankID, visar anmärkningar, skuldsaldo och riskklass.
• Creditsafe – Mitt Kreditbetyg – ger en sammanfattning av hur din ekonomi ser ut i deras system.
• uScore – en kostnadsfri tjänst som visar ditt nuvarande betyg och ger tips på hur du kan förbättra det.

Vad ingår i en kreditupplysning?

En kreditupplysning innehåller betydligt mer än bara din poäng. Den bygger på flera faktorer som tillsammans formar din kreditprofil:

• Inkomstuppgifter från Skatteverket.
• Skulder och lån, exempelvis privatlån, bolån och kreditkort.
• Betalningsanmärkningar och eventuella skuldsaldon hos Kronofogden.
• Civilstånd, adress och folkbokföringshistorik.
• Kreditupplysningshistorik, alltså hur många gånger det har gjorts en upplysning på dig och av vilka företag.
• Boendeform – bostadsrätt, hyresrätt, villa eller inneboende.
• Anställningsform – tillsvidareanställning är generellt sett en fördel.

Skalan för UC-score och vad den betyder

UC:s kreditvärdighet presenteras i ett score mellan 1 och 999:

• 745–999 – Utmärkt kreditvärdighet, låg risk.
• 635–744 – Mycket bra, de flesta lån beviljas.
• 559–634 – Bra, men vissa långivare kan vara restriktiva.
• 455–558 – Mindre bra, högre räntor och sämre villkor.
• 1–454 – Svag, svårt att bli beviljad kredit.

Skillnader mellan olika kreditupplysningsföretag

Alla använder inte UC. Mindre kreditgivare och vissa hyresvärdar kan använda Creditsafe eller Dun & Bradstreet. Dessa företag gör egna riskbedömningar med andra skalor. Det betyder att du kan ha en hög kreditvärdighet hos UC men en lägre hos ett annat bolag – eller tvärtom.

Intressanta fakta om kreditvärdighet

• En betalningsanmärkning ligger kvar i tre år för privatpersoner, även om skulden är betald.
• För varje kreditupplysning som tas på dig via UC registreras en notering, vilket kan sänka ditt score. Men om du själv beställer en upplysning via t.ex. Kreditkollen påverkar det inte din kreditvärdighet.
• UC täcker nästan alla bolån och cirka 98 % av privatlån i Sverige, vilket gör deras bedömning extra central.
• Många långivare gör både en intern riskbedömning och en kontroll hos ett upplysningsföretag innan de beslutar om ett lån.

Så förbättrar du din kreditvärdighet

• Betala alltid fakturor och lån i tid för att undvika anmärkningar.
• Undvik att ansöka om många lån på kort tid.
• Samla dyra smålån i ett större lån för att få bättre villkor.
• Minska utnyttjad kredit på kreditkort.
• Ha en stabil inkomst och undvik plötsliga ekonomiska förändringar.
• Bygg långsiktig stabilitet i din livssituation (fast adress och anställning).

Så tar du reda på din kreditvärdighet direkt

Din kreditvärdighet avgör hur banker, hyresvärdar och andra kreditgivare ser på din ekonomiska pålitlighet. Den påverkar om du får lån, vilka räntor du erbjuds och till och med om du får hyra en bostad. Kreditvärdighet mäts ofta genom en sifferskala, som exempelvis UC-score (1–999) där ett högre värde innebär lägre risk för långivaren.

Så kontrollerar du din kreditvärdighet

Din kreditvärdighet avgör hur banker, hyresvärdar och andra kreditgivare ser på din ekonomiska pålitlighet. Den påverkar om du får lån, vilka räntor du erbjuds och till och med om du får hyra en bostad.

1. Logga in hos kreditupplysningsföretag

De största aktörerna i Sverige är UC, Dun & Bradstreet (tidigare Bisnode) och Creditsafe. Alla erbjuder möjlighet att se vad som registrerats om dig. Via BankID kan du kostnadsfritt eller mot en liten avgift logga in och se din profil.

2. Använd särskilda tjänster för kreditkoll

• UC Kreditkollen – visar din aktuella UC-score, betalningsanmärkningar, skuldsaldo och lån. Här kan du även följa utvecklingen över tid.
• Min Upplysning (Dun & Bradstreet) – ger gratis tillgång till upplysningskopior och din kreditprofil.
• uScore – en gratis digital tjänst som visar kreditscore och vilka faktorer som påverkar den.
• Kivra – skickar automatiskt alla kreditupplysningar som görs på dig digitalt, vilket gör att du ser exakt vad kreditgivaren har fått fram.

3. Begär hem en kreditupplysning

Enligt lag har du rätt att ta del av de kreditupplysningar som görs på dig. Varje gång någon gör en upplysning skickas en kopia till dig via brev eller digital brevlåda. Detta påverkar inte din kreditvärdighet negativt eftersom det inte räknas som en ny förfrågan.

Derivatinstrument är finansiella kontrakt vars värde helt bestäms av priset på en eller flera underliggande tillgångar, till exempel aktier, valutor, råvaror, räntor eller index. De används för att hantera risker, spekulera på marknadsrörelser och skapa nya möjligheter för investerare, företag och myndigheter. Derivatmarknaden är enorm – det nominella värdet på utestående kontrakt i Sverige motsvarar ungefär 16 gånger landets BNP, vilket gör den central för både det finansiella systemet och den globala ekonomin.

Fyra vanligaste typerna av derivatinstrument

Fyra vanliga typer av derivatinstrument är optioner, som ger rätten att köpa eller sälja en tillgång till ett bestämt pris, terminer (forwards och futures) där köp eller försäljning sker vid ett framtida datum, swappar där parter byter kassaflöden som räntor eller valutor, samt warranter och exotiska derivat som är mer specialiserade och ofta ges ut av banker.

Optioner – rätt men inte skyldighet

Optioner ger innehavaren rätt, men inte skyldighet, att köpa (call) eller sälja (put) en underliggande tillgång till ett i förväg bestämt pris (lösenpris) inom en viss tidsperiod. Optioner används ofta för att skydda portföljer mot kraftiga prisfall eller för att spekulera i uppgångar.

Terminskontrakt – framtida köp och försäljning

• Forwards är skräddarsydda avtal mellan två parter att köpa eller sälja en tillgång på ett framtida datum till ett bestämt pris. De handlas inte på börs utan direkt mellan parterna (OTC).
• Futures är standardiserade kontrakt som handlas på börser. De fungerar på samma sätt som forwards men med strikta villkor, dagliga avräkningar och krav på säkerheter.

Swappar – byte av kassaflöden

Swappar innebär att två parter byter finansiella flöden. Vanligast är ränteswappar, där en part byter fast ränta mot rörlig ränta, och valutaswappar, där kassaflöden i olika valutor byts. De används ofta av företag som vill minska exponeringen mot ränte- och valutarisk.

Warranter och exotiska derivat

Warranter liknar optioner men emitteras ofta av banker eller institut. De kan användas som spekulationsinstrument för privatpersoner. Exotiska derivat kan ha mer komplicerade villkor – till exempel optioner där utbetalningen beror på flera underliggande tillgångar eller på ovanliga händelser i marknaden.

OTC-derivat och börshandlade derivat

• Börshandlade derivat (Exchange Traded Derivatives, ETD): Standardiserade kontrakt på reglerade marknader. Dessa har hög transparens, dagliga avräkningar och en central motpart som minskar risken för att någon inte fullföljer sitt åtagande.
• OTC-derivat (Over the Counter): Skräddarsydda kontrakt direkt mellan parter. Dessa ger flexibilitet men innebär högre motpartsrisk och mindre insyn. OTC-marknaden dominerar globalt och i Sverige, särskilt när det gäller räntederivat.

Hur derivat används i praktiken

• Riskhantering (hedging): Företag som exporterar eller importerar använder derivat för att skydda sig mot valutakursförändringar. Elbolag använder terminskontrakt för att säkra sina intäkter mot fluktuerande elpriser. Banker använder derivat för att balansera sina balansräkningar.
• Spekulation: Investerare använder derivat för att tjäna pengar på prisrörelser utan att behöva äga själva tillgången. Med hävstång kan små prisförändringar ge stora vinster – men också stora förluster.
• Arbitrage: Handlare utnyttjar prisskillnader mellan marknader eller mellan liknande derivat för att skapa vinst utan marknadsrisk, åtminstone i teorin.
• Prisupptäckt: Derivatmarknader används för att förutse framtida prisnivåer. Till exempel kan priset på råvaruterminer ge en bild av marknadens förväntningar på olje- eller elpriser.

Centrala begrepp inom derivat

• Underliggande tillgång: Den tillgång vars pris derivatet bygger på, exempelvis en aktie eller en valuta.
• Lösenpris (strike price): Det pris som är förutbestämt i optioner.
• Löptid och förfallodatum: Den tidpunkt då kontraktet måste avvecklas eller kan utnyttjas.
• Marginal och säkerhet: För börshandlade derivat krävs insatta säkerheter (collateral) och dagliga avräkningar av vinster och förluster.
• Marknadsrisk, motpartsrisk, likviditetsrisk: Tre centrala risker. Marknadsrisk handlar om prisförändringar, motpartsrisk om risken att motparten inte kan fullfölja, och likviditetsrisk om svårigheten att sälja ett derivat i tid.

Risker med derivatinstrument

Derivat kan innebära både stora möjligheter och betydande risker:

• Hävstångseffekten: Små prisförändringar kan förstoras kraftigt, vilket leder till lika stora möjligheter som faror.
• Systemrisk: Vid finanskriser kan derivat spela en avgörande roll, som under 2008 då komplexa kreditderivat bidrog till den globala kraschen.
• Motpartsrisk: Särskilt i OTC-marknader finns alltid en risk att en part inte kan uppfylla sina åtaganden.

Derivatinstrument i Sverige

• Svenska företag, banker och myndigheter är stora användare av derivat.
• Riksgälden använder ränte- och valutaswappar för att hantera statsskulden.
• Riksbanken använder valutaderivat för att hantera risker i valutareserven.
• Nasdaq Stockholm erbjuder börshandel med derivat, bland annat optioner och terminer på svenska aktier och index.

Intressant fakta och historiska exempel

• Derivatens historia sträcker sig långt tillbaka. Redan i det antika Grekland använde filosofen Thales av Miletus en form av optioner för att reservera olivpressar inför en god skörd.
• I Japan under 1600-talet användes terminskontrakt för ris, vilket anses vara en av de första organiserade derivatmarknaderna.
• Ett uppmärksammat fall i modern tid är energimarknaden i Norden 2018, då kraftiga prisrörelser ledde till att en aktör inte kunde möta sina åtaganden på Nasdaq Clearing. Händelsen visade hur även välreglerade marknader kan utsättas för risker när derivat används i stor skala.
• I Sverige är den mest handlade derivatklassen räntederivat, följt av valutaderivat. Råvaruderivat förekommer främst inom elmarknaden.

En kapitalförsäkring (KF) är en sparform som används för att placera pengar i aktier, fonder och andra värdepapper inom ett försäkringsskal. Det är försäkringsbolaget som formellt äger tillgångarna, men du som försäkringstagare har rätt till värdet och avkastningen. Till skillnad från ett investeringssparkonto (ISK) erbjuder KF särskilda fördelar som möjligheten att välja förmånstagare, slippa deklarera varje affär och få utbetalningar på ett mer planerat sätt. Skatten är schablonbaserad och kallas avkastningsskatt.

Olika typer av kapitalförsäkring

Det finns tre huvudformer av KF:

Fondförsäkring – enkel väg till fondsparande

Här placeras dina pengar i fonder som du själv väljer. Fondbolagen sköter förvaltningen, vilket gör det enkelt även för ovana sparare. Denna variant är populär för långsiktigt sparande i breda fonder som global- eller indexfonder.

Depåförsäkring – för aktiva investerare

I en depåförsäkring kan du själv köpa och sälja aktier, fonder och andra värdepapper. Detta passar den som vill ha större frihet än i fondförsäkring. Dock saknar du rösträtt på bolagsstämmor eftersom försäkringsbolaget är den formella ägaren.

Traditionell kapitalförsäkring – garanterad trygghet

Vid traditionell försäkring lämnar du över förvaltningen helt till försäkringsbolaget. Du får ofta någon form av garanti eller återbäring, vilket kan kännas tryggt för den som inte vill engagera sig i marknaden.

Så fungerar skatten i en kapitalförsäkring

Kapitalförsäkringar beskattas inte vid vinstuttag eller försäljningar. Istället betalar du en årlig avkastningsskatt baserad på värdet i försäkringen.

• Kapitalunderlaget beräknas på värdet 1 januari plus insättningar under året. Insättningar före 1 juli räknas fullt ut, medan de efter 1 juli räknas till hälften.
• Kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan från 30 november året innan, plus ett tillägg på 1 procentenhet. Det finns alltid ett golv, vilket betyder att skatteunderlaget aldrig blir lägre än 1,25 %.
• På skatteunderlaget betalar du 30 % skatt.

Ett viktigt faktum är att du betalar skatt även om värdet på din försäkring sjunker, eftersom schablonbeskattningen inte tar hänsyn till faktisk avkastning.

Nya regler om skattefrihet

Från och med 2025 är både kapitalförsäkring och ISK skattefria upp till 150 000 kronor per person.
Från 2026 planeras gränsen att höjas till 300 000 kronor per person.

Detta gör sparformen mer attraktiv även för mindre sparbelopp. För många småsparare blir kapitalförsäkring och ISK därmed helt skattefria så länge man håller sig under gränsen.

Fördelar med kapitalförsäkring

• Du behöver aldrig deklarera enskilda affärer.
• Uttag från kapitalförsäkring är skattefria eftersom skatten redan är betald genom avkastningsskatten.
• Du kan utse förmånstagare, något som inte är möjligt i ISK. Detta gör KF populär i arv- och familjeplanering.
• Du kan ofta välja mellan aktier, fonder eller traditionell förvaltning beroende på risknivå och intresse.
• Passar företagare som vill spara till framtida pensioner eller placera vinster utan bolagsskatt.

Nackdelar och risker

• Du äger inte aktierna direkt, vilket betyder att du inte har rösträtt på bolagsstämmor.
• Du betalar skatt även vid negativ avkastning.
• Avgifter kan tillkomma i form av fasta avgifter, kapitalavgifter, fondavgifter eller uttagsavgifter.
• I vissa fall finns bindningstid eller kostnader för att ta ut pengarna i förtid.

Kapitalförsäkring för företag

För företag kan kapitalförsäkring användas för:

• Direktpension – en pensionslösning för företagsägare och nyckelpersoner.
• Placering av överskottslikviditet – bolaget undviker bolagsskatt på vinster i försäkringen och betalar istället avkastningsskatt.

Detta kan ge skattemässiga fördelar, men kräver noggrann planering för att undvika onödiga kostnader.

Intressant fakta om kapitalförsäkring

• Kapitalförsäkring är en av de vanligaste sparformerna i Sverige tillsammans med ISK.
• Sparformen ökade kraftigt i popularitet när schablonbeskattningen infördes och deklarationsarbetet försvann.
• Historiskt sett var kapitalförsäkring vanligare för långsiktiga pensionslösningar, men idag används den ofta för både aktiva investeringar och arvshantering.
• Flera banker och försäkringsbolag erbjuder unika varianter, till exempel utan fasta avgifter eller med särskilda fondutbud.

När kapitalförsäkring kan vara extra intressant

• Om du vill ha en förmånstagare som automatiskt får pengarna vid dödsfall.
• Om du gör många aktieaffärer och vill slippa deklarera varje enskild transaktion.
• Om du vill kombinera sparande och försäkring – exempelvis traditionell försäkring med garanterad del.
• Om du är företagare och vill skapa flexibla pensionslösningar eller investera bolagets pengar på ett skatteeffektivt sätt.

En indexfond är en fond som investerar i samma aktier som ett bestämt marknadsindex, exempelvis OMXS30 i Sverige eller MSCI World globalt. Fonden köper aktierna i samma proportion som de väger i index. Om ett företag utgör 8 procent av indexets totala värde, kommer fonden att äga ungefär 8 procent av sitt kapital i det bolaget. Det betyder att fonden inte försöker överträffa marknaden, utan i stället spegla den så nära som möjligt. Detta upplägg gör indexfonder till en av de mest populära sparformerna för långsiktiga investerare.

Hur fungerar en indexfond?

En indexfond följer en tydlig struktur som styrs av det index som den har som mål att spegla.

• Förvaltningen är passiv, vilket innebär att fondförvaltaren inte tar beslut baserade på analyser eller prognoser.
• När index förändras, till exempel om ett bolag byts ut eller om viktningen mellan bolagen ändras, uppdateras fondens innehav i samma riktning.
• Eftersom de största bolagen ofta får högst vikt i index innebär det att en indexfond blir starkt påverkad av marknadens största aktörer.

Resultatet blir att en indexfond följer marknadens upp- och nedgångar mycket nära, och dess utveckling är förutsägbar i relation till det valda indexet.

Avgifter och kostnader

En av de största fördelarna med indexfonder är de låga avgifterna. Eftersom förvaltningen är passiv krävs inte stora resurser i form av analytiker och administration.

• Svenska indexfonder har ofta en avgift på cirka 0,2–0,3 procent per år.
• Globala indexfonder ligger ofta något högre, omkring 0,3–0,5 procent.
• Aktivt förvaltade fonder har ofta avgifter mellan 1 och 1,5 procent, ibland ännu mer.

Skillnaden kan verka liten, men över flera decennier innebär det stora belopp. En sparare som månadssparar 1 000 kronor under 40 år kan spara hundratusentals kronor bara genom att välja en indexfond med låg avgift i stället för en aktiv fond med högre kostnader.

Historisk avkastning

Indexfonder har visat sig vara konkurrenskraftiga över tid.

• På lång sikt, till exempel 10–20 år, har indexfonder ofta gett en genomsnittlig avkastning på 7–10 procent per år.
• Svenska indexfonder som följer OMXS30 har haft perioder av hög tillväxt men är mer känsliga för enskilda bolags utveckling eftersom de svenska börsindexen är relativt koncentrerade.
• Globala indexfonder sprider risken över tusentals bolag och har därför visat en jämnare och mer stabil avkastning.

Den långsiktiga trenden visar att indexfonder i många fall presterar bättre än en stor andel aktivt förvaltade fonder, särskilt efter att avgifterna räknats bort.

Olika typer av indexfonder

Det finns flera varianter av indexfonder som ger investerare olika möjligheter.

1. Svenska indexfonder – följer svenska börsindex, exempelvis OMXS30 eller bredare index som SIX30RX.
2. Globala indexfonder – speglar globala index och ger exponering mot flera tusen bolag i olika länder och branscher.
3. Regionfonder – inriktar sig på särskilda geografiska områden, till exempel Europa, USA eller Asien.
4. Branschindexfonder – följer en specifik bransch, exempelvis teknik, hälsovård eller energi.
5. Hållbara indexfonder – exkluderar bolag som inte uppfyller särskilda hållbarhetskrav, exempelvis fossil energi eller vapenindustri.

Risker och begränsningar

Trots att indexfonder är ett attraktivt alternativ finns det vissa risker och begränsningar.

• Marknadsrisk: eftersom fonden följer marknaden går den ned när marknaden faller.
• Valutarisk: i globala indexfonder påverkas avkastningen av förändringar i valutakurser, särskilt mellan svenska kronan och amerikanska dollarn.
• Brist på flexibilitet: fonden måste spegla index och kan inte välja bort bolag som presterar dåligt.
• Koncentrationsrisk: globala index är ofta tungt viktade mot amerikanska och särskilt tekniktunga bolag, vilket kan innebära att en fond får en stor del av sitt kapital exponerat mot en viss sektor.

Intressanta fakta om indexfonder

• Den första indexfonden lanserades i USA på 1970-talet av John Bogle, grundaren av Vanguard. Hans idé möttes först av skepsis men blev startskottet för en global förändring i fondsparande.
• I Sverige är fondsparande mycket utbrett, och majoriteten av befolkningen har idag pengar placerade i fonder. Indexfonder är en stor del av detta sparande, både i privat sparande och inom premiepensionen.
• En global indexfond kan ge exponering mot flera tusen bolag och därmed göra en enskild småsparare till indirekt delägare i nästan hela världsekonomin.
• Pensionsmyndigheten anger att en låg avgift för en global indexfond bör ligga runt 0,2 procent per år, vilket har blivit en riktlinje för fondsparare.

När passar en indexfond bäst?

Indexfonder är särskilt väl lämpade för långsiktigt sparande. De passar personer som vill ha låga avgifter, enkelhet och bred riskspridning. De fungerar utmärkt som bas i en sparportfölj, ofta kompletterade med andra tillgångar som räntor, aktiva fonder eller alternativa investeringar. Månadssparande i indexfonder är en av de mest använda strategierna för att bygga upp kapital över tid, både för pensionssparande och för annan långsiktig förmögenhetsuppbyggnad.