Vad är en indexfond?

En indexfond är en fond som investerar i samma aktier som ett bestämt marknadsindex, exempelvis OMXS30 i Sverige eller MSCI World globalt. Fonden köper aktierna i samma proportion som de väger i index. Om ett företag utgör 8 procent av indexets totala värde, kommer fonden att äga ungefär 8 procent av sitt kapital i det bolaget. Det betyder att fonden inte försöker överträffa marknaden, utan i stället spegla den så nära som möjligt. Detta upplägg gör indexfonder till en av de mest populära sparformerna för långsiktiga investerare.

Hur fungerar en indexfond?

En indexfond följer en tydlig struktur som styrs av det index som den har som mål att spegla.

• Förvaltningen är passiv, vilket innebär att fondförvaltaren inte tar beslut baserade på analyser eller prognoser.
• När index förändras, till exempel om ett bolag byts ut eller om viktningen mellan bolagen ändras, uppdateras fondens innehav i samma riktning.
• Eftersom de största bolagen ofta får högst vikt i index innebär det att en indexfond blir starkt påverkad av marknadens största aktörer.

Resultatet blir att en indexfond följer marknadens upp- och nedgångar mycket nära, och dess utveckling är förutsägbar i relation till det valda indexet.

Avgifter och kostnader

En av de största fördelarna med indexfonder är de låga avgifterna. Eftersom förvaltningen är passiv krävs inte stora resurser i form av analytiker och administration.

• Svenska indexfonder har ofta en avgift på cirka 0,2–0,3 procent per år.
• Globala indexfonder ligger ofta något högre, omkring 0,3–0,5 procent.
• Aktivt förvaltade fonder har ofta avgifter mellan 1 och 1,5 procent, ibland ännu mer.

Skillnaden kan verka liten, men över flera decennier innebär det stora belopp. En sparare som månadssparar 1 000 kronor under 40 år kan spara hundratusentals kronor bara genom att välja en indexfond med låg avgift i stället för en aktiv fond med högre kostnader.

Historisk avkastning

Indexfonder har visat sig vara konkurrenskraftiga över tid.

• På lång sikt, till exempel 10–20 år, har indexfonder ofta gett en genomsnittlig avkastning på 7–10 procent per år.
• Svenska indexfonder som följer OMXS30 har haft perioder av hög tillväxt men är mer känsliga för enskilda bolags utveckling eftersom de svenska börsindexen är relativt koncentrerade.
• Globala indexfonder sprider risken över tusentals bolag och har därför visat en jämnare och mer stabil avkastning.

Den långsiktiga trenden visar att indexfonder i många fall presterar bättre än en stor andel aktivt förvaltade fonder, särskilt efter att avgifterna räknats bort.

Olika typer av indexfonder

Det finns flera varianter av indexfonder som ger investerare olika möjligheter.

1. Svenska indexfonder – följer svenska börsindex, exempelvis OMXS30 eller bredare index som SIX30RX.
2. Globala indexfonder – speglar globala index och ger exponering mot flera tusen bolag i olika länder och branscher.
3. Regionfonder – inriktar sig på särskilda geografiska områden, till exempel Europa, USA eller Asien.
4. Branschindexfonder – följer en specifik bransch, exempelvis teknik, hälsovård eller energi.
5. Hållbara indexfonder – exkluderar bolag som inte uppfyller särskilda hållbarhetskrav, exempelvis fossil energi eller vapenindustri.

Risker och begränsningar

Trots att indexfonder är ett attraktivt alternativ finns det vissa risker och begränsningar.

• Marknadsrisk: eftersom fonden följer marknaden går den ned när marknaden faller.
• Valutarisk: i globala indexfonder påverkas avkastningen av förändringar i valutakurser, särskilt mellan svenska kronan och amerikanska dollarn.
• Brist på flexibilitet: fonden måste spegla index och kan inte välja bort bolag som presterar dåligt.
• Koncentrationsrisk: globala index är ofta tungt viktade mot amerikanska och särskilt tekniktunga bolag, vilket kan innebära att en fond får en stor del av sitt kapital exponerat mot en viss sektor.

Intressanta fakta om indexfonder

• Den första indexfonden lanserades i USA på 1970-talet av John Bogle, grundaren av Vanguard. Hans idé möttes först av skepsis men blev startskottet för en global förändring i fondsparande.
• I Sverige är fondsparande mycket utbrett, och majoriteten av befolkningen har idag pengar placerade i fonder. Indexfonder är en stor del av detta sparande, både i privat sparande och inom premiepensionen.
• En global indexfond kan ge exponering mot flera tusen bolag och därmed göra en enskild småsparare till indirekt delägare i nästan hela världsekonomin.
• Pensionsmyndigheten anger att en låg avgift för en global indexfond bör ligga runt 0,2 procent per år, vilket har blivit en riktlinje för fondsparare.

När passar en indexfond bäst?

Indexfonder är särskilt väl lämpade för långsiktigt sparande. De passar personer som vill ha låga avgifter, enkelhet och bred riskspridning. De fungerar utmärkt som bas i en sparportfölj, ofta kompletterade med andra tillgångar som räntor, aktiva fonder eller alternativa investeringar. Månadssparande i indexfonder är en av de mest använda strategierna för att bygga upp kapital över tid, både för pensionssparande och för annan långsiktig förmögenhetsuppbyggnad.