Allt fler anmäler näthat – men många censurerar sig själva

Svenskarna och internet

Samtidigt som klimatet på sociala medier fortsätter att hårdna har antalet anmälningar av näthat och hot på sociala medier på två år ökat från 25 till 37 procent. Det visar rapporter från Statens medieråd och Internetstiftelsen. Men det fritt härjande näthatet gör också att många inte vågar yttra sig.

I Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet – Valspecial från 2018, framgår att 38 procent av de internetanvändare i Sverige som uttrycker politiska åsikter online har bemötts av näthat för sina åsikter.Fler än hälften av dessa har efter att ha utsatts för hatiska kommentarer avstått från att uttrycka sig igen.– Att man inte vågar yttra sig är ett stort problem för det demokratiska samhället. Det bygger ju på att man ska få uttrycka sig fritt, att vi ska ha en mångfald av röster som ska komma till tals och att beslut fattas utifrån den breda debatten, kommenterar Björn Appelgren, ansvarig för Internetstiftelsens folkbildningssatsningar, i en artikel på Internetstiftelsens hemsida.

Enklare att göra en anmälan

I en färsk rapport av Statens Medieråd framgår samtidigt att 37 procent av Sveriges ungdomar i åldern 15–18 år anmälde någon form av hat på sociala medier under 2018. Detta att jämföras med 2016, då siffran var 25 procent, och 33 procent 2017.

Att användarna upplever att det blivit lättare att anmäla till de olika sociala medierna tros vara en del av orsaken, då 93 procent tyckte att det var ganska enkelt eller mycket enkelt att göra en anmälan. Användare har alltså blivit mer benägna att anmäla, men studiens underlag kan samtidigt inte avgöra om huruvida hat och hot på sociala medier ökar i omfattning.

I rapporten konstaterar man att anmälningar av näthat är ett komplext ämne och fler studier behövs för att skapa klarhet.

”Lätt att ta i för mycket”

En sammanfattning av de studier som gjorts gör det dock tydligt att det allmänna klimatet på internet är hårt. Grundläggande mänskliga beteenden ligger bakom detta. Inte minst bekräftelsebehov och grupptryck, enligt Björn Appelgren.

– Vi faller lätt för grupptryck och vi behöver en närhet till den vi pratar med för att kunna läsa av vad personen menar. Men den digitala miljön skapar en distans mellan människor.

– I jakt på bekräftelse är det därför lätt att ta i lite för mycket. Eftersom grupperna kan bli hur stora som helst påverkas vi också lättare av grupptryck på nätet. Nu blir vi påhejade av hundratals, tusentals människor. Kanske till och med globalt, konstaterar han.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *