Kategori: Övrigt

Försvarsaktier har haft ett exceptionellt starkt år 2025, med bolag som Saab AB i spetsen. Saab rapporterade en vinstökning på 49 % i Q2 och en orderingång på hela 28,4 miljarder kronor, vilket skickade aktien till nya rekordnivåer – en uppgång på över 80 % bara i år. Uppgången drivs av kraftigt ökade försvarsbudgetar, global geopolitisk oro och stora exportkontrakt inom radar, AI och flyg.

Saab, radar och Gripen i fokus – men högt värderad

Saabs starka tillväxt grundar sig i flera stora projekt: bland annat export av stridsflygplanet Gripen, avancerade GlobalEye radarplan och moderniseringar av befintliga vapensystem. Företagets satsningar inom AI och digitalisering har ökat marginalerna, men P/E-nivån ligger kring 32× EBITDA, vilket får vissa analytiker att signalera varning. Pareto och Danske Bank rekommenderar fortsatt innehav, medan Kepler Cheuvreux menar att en vinstökning på minst 30 % per år krävs för att motivera kursen.

Amerikanska jättar lockar med stabilitet och utdelning

De amerikanska försvarsgiganterna Lockheed Martin (LMT), RTX Corp (tidigare Raytheon) och Northrop Grumman (NOC) är fortsatt populära bland investerare som söker trygg avkastning i oroliga tider. Dessa bolag gynnas av:

• Historiskt höga försvarsbudgetar i USA
• Långsiktiga kontrakt med Pentagon och NATO
• Försvarsinnovationer inom missilsystem, cyberförsvar och rymdteknologi

Aktierna handlas nära sina toppnivåer och ses som ”säker hamn” av många portföljförvaltare.

Europas försvarsboom lyfter även BAE och Babcock

Kriget i Ukraina och NATO:s krav på 2 %–5 % av BNP i försvarsutgifter har drivit europeiska försvarsaktier till nya höjder. Bland de mest gynnade:

• BAE Systems (Storbritannien) – tillverkar stridsvagnar, artilleri, fartyg
• Babcock International – fokuserar på underhåll av brittiska kärnvapenubåtar och marinens fartyg
• Cohort plc – tekniklösningar för kommunikation och övervakning inom försvar

FTSE 100 har stärkts av dessa aktier, som fått nytt liv efter år av lågprioriterade militära investeringar.

Asien positionerar sig – Indien i omställning

Indien har påbörjat en större omställning till inhemsk vapenproduktion. Bolag som Bharat Electronics och Hindustan Aeronautics har tidigare gynnats av detta, men i juli 2025 sålde flera stora fonder av sina innehav, vilket skapat tillfällig turbulens. Trots det ser investerare långsiktig potential i landets satsningar på självförsörjning inom försvar.

Intressant fakta som förstärker försvarssektorns momentum

• GlobalEye, ett radarövervakningsflygplan utvecklat av Saab, har över 550 km räckvidd och är sålt till bland annat Förenade Arabemiraten och Polen.
• Lockheed Martin är världens största försvarsbolag med över 110 000 anställda, och har över 30 års erfarenhet av stridsflyg och missilteknik.
• RTX har utvecklat Patriot‑missilsystemet, som används av över 15 länder.
• Northrop Grumman tillverkar USA:s nya stealthbombare B‑21 Raider som förväntas bli en hörnsten i framtidens amerikanska flygförsvar.

Långsiktig uppgång – men kräver vaksamhet

Försvarsaktier 2025 speglar världens militära upptrappning. Även om det ger stora möjligheter för investerare, är flera aktier nu högt värderade. Balansen mellan fortsatt tillväxt och risken för korrektion gör noggrann analys och bevakning avgörande.

Ränteavdraget är ett av Sveriges mest omfattande skatteavdrag och gynnar främst bostadsägare. Du får dra av 30 % av räntekostnader upp till 100 000 kronor per person och år – och 21 % för det som överstiger detta belopp. Men från 2025 minskar avdragsrätten för lån utan säkerhet, och 2026 tas den bort helt. Samtidigt ökar den politiska pressen att på sikt fasa ut hela ränteavdraget även för bolån.

Så fungerar ränteavdraget – regler, belopp och exempel

Ränteavdraget innebär att du får skattereduktion på den ränta du betalat under året. Det fungerar så här:

• 30 % avdrag på räntekostnader upp till 100 000 kr
• 21 % avdrag på den del som överstiger 100 000 kr
• Gäller oavsett inkomst, men du måste ha betalat skatt att kvitta mot

Exempel: Har du betalat 80 000 kr i räntor under året får du tillbaka 24 000 kr i skatteavdrag. Har du betalat 120 000 kr får du tillbaka 30 000 kr (30 000 kr för de första 100 000 och 4 200 kr för de övriga 20 000).

Banker rapporterar oftast automatiskt in ränteutgifterna till Skatteverket, vilket innebär att avdraget syns förifyllt i din deklaration. Du måste själv kontrollera att beloppen stämmer.

Ränteavdrag på bolån och säkerhetslån – full avdragsrätt

Du får fullt ränteavdrag på lån med säkerhet, t.ex.:

• Bolån
• Billån med bilen som säkerhet
• Båtlån, pantbankslån, lån på aktier eller fastigheter

Detta gäller så länge du:

• Är betalningsansvarig
• Har betalat räntan under det aktuella året
• Har tillräckligt med skatt att kvitta mot

Avdraget är individuellt. Om två personer delar på ett lån, får båda göra avdrag för sin del av räntekostnaden.

Ränteavdrag på blancolån – halveras 2025 och slopas 2026

Från 1 januari 2025 gäller nya regler för lån utan säkerhet, t.ex. privatlån, kreditkortsskulder och snabblån:

År	Avdragsrätt
2024	100 % ränteavdrag (som bolån)
2025	Endast 50 % av räntekostnaden avdragsgill
2026	Ränteavdraget tas bort helt för dessa lån

Exempel 2025: Har du ett blancolån med 10 000 kr i räntekostnad får du endast avdrag för 5 000 kr → 30 % av 5 000 kr = 1 500 kr i skatteavdrag.

Skälet till avtrappningen är att staten vill motverka ohälsosam skuldsättning och minska subventioner till högrisklån.

Ränteavdragets pris – över 60 miljarder per år

Ränteavdraget kostar staten enorma summor. 2024 uppgick skattereduktionen till drygt 61 miljarder kronor – en fördubbling sedan 2022. En majoritet av avdraget går till bostadslån i storstadsområden, och män med höga inkomster är de största vinnarna.

Intressanta siffror:

• 82 % av alla ränteavdrag gäller bolån
• 90 % av avdragen går till dem som tjänar över medianlön
• I Stockholm är avdraget i snitt dubbelt så högt som i Norrlands inland
• En villaägare i Danderyd kan få över 50 000 kr i avdrag – varje år

Detta har lett till en debatt om orättvisor och ett system som gynnar de redan välbeställda.

Framtiden för ränteavdraget – möjliga reformer och förslag

Flera experter har föreslagit att ränteavdraget på sikt bör fasas ut helt eller begränsas, särskilt för dyra bostäder. Några förslag som diskuteras:

• Fasa ut ränteavdraget gradvis under 10–20 år
• Sätt ett tak på t.ex. 3,5 miljoner i bostadsvärde
• Begränsa avdraget till första bostad eller låginkomsttagare

Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet har båda pekat på att avdraget snedvrider bostadsmarknaden och gör hushåll känsliga för räntehöjningar.

Därför ska du ha koll på ränteavdraget varje år

• Om du och din partner betalar olika mycket ränta måste ni justera detta i deklarationen
• Har du flyttat ett lån under året? Kontrollera att banken rapporterat korrekt
• Har du sålt en bostad med vinst? Då kanske du inte kan nyttja hela avdraget samma år
• Om du inte har tillräckligt med skatt att kvitta mot – kontakta Skatteverket för uppskov

Att förstå ränteavdraget är avgörande för alla med lån – särskilt i tider av höga räntor och politiska förändringar. De nya reglerna 2025–2026 påverkar miljontals svenskar direkt.

Styrräntan i Sverige är från och med den 25 juni 2025 satt till 2,00 %, efter flera sänkningar från toppnoteringen 4,00 % i maj 2024. Riksbanken sänkte då räntan med 0,25 procentenheter – i syfte att stötta hushåll, konsumtion och en avmattad konjunktur. Räntan är central för hela ekonomin eftersom den styr både bankernas utlåning och hushållens bolånekostnader.

Så fungerar styrräntan – Riksbankens viktigaste verktyg

Styrräntan är den ränta som Riksbanken sätter på dagslånemarknaden. Den påverkar direkt bankernas kostnad för att låna pengar och därmed också vilka räntor banker sätter för bolån, sparkonton och företagslån. När Riksbanken höjer styrräntan → räntor i hela ekonomin ökar. När den sänks → räntorna sjunker. Syftet är att styra inflationen mot målet på 2 % per år.

Styrräntan är alltså Riksbankens främsta verktyg för att kyla ner eller stimulera ekonomin beroende på om inflationen är för hög eller för låg. Verkningstiden är inte omedelbar – det kan ta upp till 1 år innan hela effekten märks i ekonomin.

Historisk utveckling – styrräntan i snabb förändring

Datum	Styrränta	Förändring
2025‑06‑25	2,00 %	–0,25 procentenheter
2025‑02‑05	2,25 %	–0,25
2025‑01‑08	2,50 %	–0,25
2024‑11‑13	2,75 %	–0,50
2024‑10‑02	3,25 %	–0,25
2024‑05‑08	4,00 %	0,00

Under loppet av drygt ett år har styrräntan alltså sänkts med 2 procentenheter. Detta är en av de snabbaste sänkningsfaserna i modern svensk penningpolitik – och speglar en markant förändrad inflationsbild och svagare konjunktur.

Styrräntans effekter i vardagen – så påverkas hushåll och företag

• Bolån: En räntesänkning innebär att rörliga boräntor blir billigare. Vid dagens styrränta på 2 % har bolåneräntor på 3,5–4 % blivit vanligare – ned från över 5 % under 2023.
• Sparande: Räntor på sparkonton påverkas också – men långsammare. Ett konto som gav 3,5 % i ränta 2024 kan nu ligga på 2 % eller mindre.
• Bostadsmarknad: Låga räntor ger köpare ökad köpkraft, vilket ofta driver upp bostadspriser. Sänkningarna 2024–2025 har lett till ett tydligt uppsving i marknadsaktivitet.
• Konsumtion: Lägre räntor gör det billigare att låna, vilket ökar hushållens konsumtionsutrymme.
• Valutakurs: Låg ränta i Sverige gör kronan svagare jämfört med andra valutor – vilket kan ge dyrare importer men stärkt export.

Styrränta och räntebanan – framtidens prognos

Riksbanken publicerar varje gång en räntebana – en uppskattad framtida väg för styrräntan. Sommaren 2025 visar denna bana på fortsatt låga nivåer året ut, med eventuellt ytterligare en sänkning senare under hösten. Riksbanken har också signalerat att man inte vill sänka för snabbt – för att undvika att åter elda på inflationen.

Kommande räntebesked 2025:

• 20 augusti
• 23 september
• 5 november
• 18 december

Intressanta fakta om styrräntan i Sverige

• Namnet ändrades från reporänta till styrränta år 2022 för att bättre spegla funktionen i penningpolitiken.
• Negativ ränta: Sverige var ett av de första länderna i världen att införa negativ styrränta. År 2015 låg den så lågt som –0,25 %.
• Inflationsmål: Målet på 2 % sattes redan 1993 och blev lagstadgat 1999. All räntepolitik utgår från detta.
• Svenska hushåll har hög skuldsättning, över 177 % i genomsnitt – vilket gör Sverige mycket känsligt för ränteförändringar.
• Styrräntan påverkar även finansmarknaderna, inklusive börsen, eftersom lägre räntor ökar riskaptiten och ofta får aktier att stiga.

Styrräntan – en avgörande faktor för hela samhällsekonomin

Allt från elpriser till bostadslån, kronkurs och konsumtionsvanor påverkas direkt eller indirekt av styrräntan. En enda höjning eller sänkning kan få effekter i miljardklassen för hushåll och företag. Därför följs varje räntebesked av marknaden, media och allmänheten – med stort intresse och ibland starka reaktioner.

På väg till casinot drömmer du om den stora vinsten. Turbyxorna är på. Partnern är redo att blåsa på tärningarna. Du vet att den progressiva jackpotten på automaterna är skyhög. Den måste slå ut vilken sekund som helst. Ingen av de här tre sakerna spelar någon som helst roll för om du kommer att vinna eller inte. Tänker du på matematik? Kanske inte, men det borde du göra.

Turbyxorna och att blåsa på tärningarna får tyvärr räknas till vidskepelse. Om det ger dig ett strategiskt självförtroende är det dock en fördel. Jackpotten är lika trolig att falla ut vad summan än är uppe i. Matematik däremot ligger bakom alla odds och spelstrategier. Därför är det också professorer i matematik som har skapat systemen som världens casinon är rädda för. Det finns en anledning till att bärbara datorer liksom en del spelare är portade från vissa casinon.

Edward O Thorp

Till exempel fick Edward O Thorp, professor i matematik och Blackjackspelare, inte ens komma in på casinon i Las Vegas. Han hade då bara spelat Blackjack en enda helg i Reno och Lake Tahoe. Samme man skapade tillsammans med en kollega också ett systemför Roulette. Det gjorde att han med hjälp av sin lilla handdator (den första i världen) kunde vinna oavbrutet. Vis av skadan från Blackjack hittade han denna gång på en strategi för att inte bli upptäckt. Några andra spelare fick dra uppmärksamheten till sig. Thorp valde också att förlora ibland för att systemet inte skulle upptäckas.

Till slut övergav proffset i matematik för spel för aktiebörsen eftersom han kunde spela för högre summor där. Han är dock inte ensam, det finns gott om experter som kombinerat matematik med spel för vinnande system. Ett exempel är “Wizard of Odds” vars födelsenamn är Michael Shackleford. Han är adjungerad professor i casinomatematik. Ja, du läste rätt, casinomatematik.

Eskilstuna tingsrätt, som tidigare skjutit fram domen tre gånger, dömer alltså nu mannen till villkorlig dom och böter.Enligt tingsrätten har administratören under hela rättsprocessen processen hävdat att han inte kunnat kontrollera den stora mängden kommentarer som skrivits i gruppen.Grova kommentarer och näthat

Men tingsrätten anser att mannen måste ha bevittnat åtminstone sex av de aktuella åtta kommentarerna. Trots detta har han dock inte agerat. Samtidigt ska 52-åringen ha hållit sig ”medvetet okunnig” om de övriga två, enligt domen.

Sammantaget anser tingsrätten att de åtta kommentarerna var uppenbara exempel på hets mot folkgrupp. Tidigare har diverse media, inklusive Aktiebladet, rapporterat om de grova kommentarerna och det uppenbara näthat som förekommit i den lika uppenbart rasistiska gruppen.

Fallet har uppfattats som både viktigt och banbrytande med tanke på att domen till dags dato är unik och bedöms kunna vara betydelsefull för hur man i framtiden kunna tolka BBS-lagen gentemot de många hatiska grupper som florerar på sociala medier.

Hatgruppen spårade ur

Bakgrunden till fallet är att polisen Peter Springare i början av 2017 skrev ett Facebookinlägg där han hävdade att personer från Mellanöstern och Afrika begår en stor andel av de brott som begås i Sverige.

Han ville också bland annat ”förinta alla vänsterextrema journalister”.

Facebook-gruppen drog till sig ett stort antal medlemmar som ville stå upp för Springare, som själv senare tog avstånd från gruppen. Han ansåg nämligen att den spårat ur fullständigt.

Det var under tisdagen förra veckan som domen skulle ha meddelats men nu har den alltså skjutits fram ännu en gång. Nytt datum för domen har satts till imorgon, den 25 juni. Orsaken till denna ytterligare fördröjning är som tidigare gånger brist på tid och personal, enligt rådmannen Lars Magnusson. Något som i sig är oroväckande.52-åringen från Eskilstuna som står åtalad enligt BBS-lagen var enligt åklagaren skyldig att ta bort kommentarer som andra användare i gruppen skrivit. Det handlar om kommentarer som tydligt utgör hets mot folkgrupp, bland annat har bilder på Hitler och grova beskrivningar av personer från Afrika och Mellanöstern förekommit. Den åtalade mannen själv fortsätter i sin tur att förneka brott.Vägledning för hur BBS-lagen ska tolkas

Ängla Eklund, jurist och ordförande för den ideella expertorganisationen Institutet för juridik och Internet, kommenterade tidigare detta ovanliga fall i P4 Sörmland, något som Aktiebladet rapporterade om.  Bland annat menade hon att domen kommer att vara en vägledning för hur BBS-lagen ska tolkas och tillämpas i framtiden.

Att detta ännu så länge unika åtal därmed har en väldigt stor betydelse är de flesta experter och aktörer mot näthat överens om. Bland annat hoppas man få en bättre överblick på vilket ansvar administratörer har för vad som skrivs i olika grupper på sociala medier som Facebook, samt i hatiska trådar på exempelvis Flashback.

Handlar om såväl näthat som källkritik

Av nämnda anledningar hoppas man på en välformulerad dom som tar tillfället i akt att vägleda i hur dessa hatfyllda grupperingar ska hanteras i framtiden, inte minst juridiskt. Om domen skjuts fram ännu en gång återstår att se.

I samband med Aktiebladets pågående artikelserier om såväl näthat som mediers och internetanvändares källkritik är ärendet i vilket fall som helst av allra högsta intresse inför fortsatt bevakning av de båda fenomenen.

I Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet – Valspecial från 2018, framgår att 38 procent av de internetanvändare i Sverige som uttrycker politiska åsikter online har bemötts av näthat för sina åsikter.Fler än hälften av dessa har efter att ha utsatts för hatiska kommentarer avstått från att uttrycka sig igen.– Att man inte vågar yttra sig är ett stort problem för det demokratiska samhället. Det bygger ju på att man ska få uttrycka sig fritt, att vi ska ha en mångfald av röster som ska komma till tals och att beslut fattas utifrån den breda debatten, kommenterar Björn Appelgren, ansvarig för Internetstiftelsens folkbildningssatsningar, i en artikel på Internetstiftelsens hemsida.

Enklare att göra en anmälan

I en färsk rapport av Statens Medieråd framgår samtidigt att 37 procent av Sveriges ungdomar i åldern 15–18 år anmälde någon form av hat på sociala medier under 2018. Detta att jämföras med 2016, då siffran var 25 procent, och 33 procent 2017.

Att användarna upplever att det blivit lättare att anmäla till de olika sociala medierna tros vara en del av orsaken, då 93 procent tyckte att det var ganska enkelt eller mycket enkelt att göra en anmälan. Användare har alltså blivit mer benägna att anmäla, men studiens underlag kan samtidigt inte avgöra om huruvida hat och hot på sociala medier ökar i omfattning.

I rapporten konstaterar man att anmälningar av näthat är ett komplext ämne och fler studier behövs för att skapa klarhet.

”Lätt att ta i för mycket”

En sammanfattning av de studier som gjorts gör det dock tydligt att det allmänna klimatet på internet är hårt. Grundläggande mänskliga beteenden ligger bakom detta. Inte minst bekräftelsebehov och grupptryck, enligt Björn Appelgren.

– Vi faller lätt för grupptryck och vi behöver en närhet till den vi pratar med för att kunna läsa av vad personen menar. Men den digitala miljön skapar en distans mellan människor.

– I jakt på bekräftelse är det därför lätt att ta i lite för mycket. Eftersom grupperna kan bli hur stora som helst påverkas vi också lättare av grupptryck på nätet. Nu blir vi påhejade av hundratals, tusentals människor. Kanske till och med globalt, konstaterar han.

Han hoppas att polisen intensifierar arbetet mot brott på nätet – och regeringen ser över en ny lag.

– Vi måste se strängare på den här typen av brott, säger han.

Morgan Johansson har tagit del av Aftonbladets granskning av flashback

– Det framstår som internets träskområden som man gärna skulle vilja städa upp i. En del av uppgifterna som kommer fram om hur folk beter sig är stötande.

Vill se mer självsanering

Anonymiteten och tekniska och praktiska hinder gör att brott som begås på Flashback aldrig går till åtal.

Går det att göra något åt det?

– Polisen har ju rätt att ta ut IP-uppgifter och kan ju spåra även de här fallen. Jag hoppas att polisen ska kunna finna former för att intensifiera sitt arbete. Sedan såg jag att man har någon slags modereringsfunktion, men från det jag läste härom dagen verkar det som om de tog ytterst lätt på sitt arbete. Här behövs nog en hel del av självsanering.

Enligt Anna Björkegren, chef för internetbrottsavdelningen på polisens nationella operativa avdelning, före detta Rikskriminalpolisen, är ett tekniskt problem att Flashbacks servrar ligger i USA, och då svensk polis begär rättshjälp till USA för att få ut datauppgifter, så dröjer det oftast över ett halvår innan svar kommer.

Enligt Aktiebladets egna källor ligger dock en hel del av servrarna kvar på Bahnhof.