Fejknyheter på nätet uppmärksammas på Källkritikens dag

I samband med pågående artikelserie om källkritik, näthat och förtal av företag uppmärksammar Aktiebladet idag tidningen Metro och dess projekt Viralgranskaren, som för tredje året i rad anordnar Källkritikens dag, den 13 mars.

Viralgranskaren granskar misstänkta fejknyheter på nätet och redovisar resultatet på facebook-sidan, som följs av närmare 100 000 personer. Åsa Larsson är redaktör för Viralgranskaren och svarade på några frågor i samband med förberedelserna för arrangemanget Källkritikens dag i ABF-huset i Stockholm.

– I grunden har vi tänkt oss Källkritikens dag som en nationell högtidsdag där ämnet genomsyrar de flesta forum, ungefär på samma sätt som exempelvis Kanelbullens dag. Vårt arrangemang på ABF-husets scen den här dagen består av ett pass för skolor och ett pass för allmänheten. Vi erbjuder föreläsningar om källkritik och även samtal på scenen om närliggande frågor som Sverigebilden i andra länder, Facebook med mera.

Hur länge har Viralgranskaren funnits och vad är grunden till dess existens?

– Vi startade 2014 som ett resultat av att Metro ville testa att erbjuda läsare den här granskningen. Idén kom från oss själva, det vill säga vi som nu jobbar på redaktionen för Viralgranskaren. Vi ställde till att börja med frågan till våra läsare om de sett några nyheter som delats mycket på sociala medier och som de undrade över. Vi började få så sätt få in förfrågningar och har granskat den här typen av tveksamma nyheter sedan dess.

Skiljer sig era granskningar på något sätt från sedvanlig källgranskning inför exempelvis nyhetsartiklar?

– Nej, vi använder oss inte av någon egen metod. Vi granskar journalistiskt med de metoder som man ska använda för källgranskning. Men efterhand har vi blivit bra på diverse ”tips och trix” kring det här så det kan många gånger vara lättare för oss att nå fram till rätt information.

– I vår granskning handlar det oftast inte om någon tvist mellan olika parter utan huvudfokus är att erbjuda en mer nyanserad och sann bild av en nyhet som fått stor spridning.

Den som efter er granskning visar sig ha publicerat felaktiga nyheter, händer det att det blir någon påföljd för denne?

– Vi är journalister, vi skriver om de här nyheterna för att uppmärksamma vikten av källkritik. Sedan har andra i samhället till uppgift att göra någonting åt det. Det förekommer också en hel del arbete mot detta mål men den här snabba spridningen av felaktiga nyheter är fortfarande en relativt ny företeelse.

– Vad som däremot hänt på senare tid är att vi nu samarbetar med Facebook. Det är en av deras vägar framåt för att lära sig hantera det här fenomenet. De samarbetar sedan tidigare med faktagranskare i andra länder med större befolkning, men nu har detta även kommit till Sverige. Vi får tips från Facebook på stora spridare av tveksamma nyheter och vi tipsar dem på samma sätt, så det är ett ömsesidigt och bra samarbete.

Vad tror du mer behöver göras för att den här utvecklingen mot spridning av allt fler fejknyheter ska vända? Krävs det nya lagar och regleringar? Är det ens möjligt?

– Jag tror ändå att det här fenomenet är något av ett ”ögonblick i tiden”. Som med all teknisk utveckling så kommer samhället och privatpersoner att lära sig hur man hanterar det här också. Men under tiden kommer det att bli en del hack i maskineriet. Jag är dock övertygad om att det här kommer att ordna sig på sikt.

– Däremot är det viktigt att den här processen inte tar alltför lång tid. Det kan orsaka mycket skada för den drabbade när de här fejknyheterna delas i stor skala. En fördel med Viralgranskaren är här att vi sett det här många gånger, vi känner igen de olika typer av människor som sprider fejknyheter. Många tror också att det bara handlar om politisk propaganda eller pengar, men så är det inte alltid hos dessa fake news-fabriker. Möjligheten till att vara anonym ställer dessutom till det mest av allt, säger Åsa Larsson.