Stå upp för Sverige-domen flyttas fram igen

Aktiebladet rapporterade i början av maj om hur en administratör för den uppmärksammade hatgruppen på Facebook ”Stå upp för Sverige” står åtalad för brott mot Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, även kallad BBS-lagen. I förra veckan meddelade Eskilstuna tingsrätt att datumet för domen flyttats fram för tredje gången.  

Det var under tisdagen förra veckan som domen skulle ha meddelats men nu har den alltså skjutits fram ännu en gång. Nytt datum för domen har satts till imorgon, den 25 juni. Orsaken till denna ytterligare fördröjning är som tidigare gånger brist på tid och personal, enligt rådmannen Lars Magnusson. Något som i sig är oroväckande.52-åringen från Eskilstuna som står åtalad enligt BBS-lagen var enligt åklagaren skyldig att ta bort kommentarer som andra användare i gruppen skrivit. Det handlar om kommentarer som tydligt utgör hets mot folkgrupp, bland annat har bilder på Hitler och grova beskrivningar av personer från Afrika och Mellanöstern förekommit. Den åtalade mannen själv fortsätter i sin tur att förneka brott.Vägledning för hur BBS-lagen ska tolkas

Ängla Eklund, jurist och ordförande för den ideella expertorganisationen Institutet för juridik och Internet, kommenterade tidigare detta ovanliga fall i P4 Sörmland, något som Aktiebladet rapporterade om.  Bland annat menade hon att domen kommer att vara en vägledning för hur BBS-lagen ska tolkas och tillämpas i framtiden.

Att detta ännu så länge unika åtal därmed har en väldigt stor betydelse är de flesta experter och aktörer mot näthat överens om. Bland annat hoppas man få en bättre överblick på vilket ansvar administratörer har för vad som skrivs i olika grupper på sociala medier som Facebook, samt i hatiska trådar på exempelvis Flashback.

Handlar om såväl näthat som källkritik

Av nämnda anledningar hoppas man på en välformulerad dom som tar tillfället i akt att vägleda i hur dessa hatfyllda grupperingar ska hanteras i framtiden, inte minst juridiskt. Om domen skjuts fram ännu en gång återstår att se.

I samband med Aktiebladets pågående artikelserier om såväl näthat som mediers och internetanvändares källkritik är ärendet i vilket fall som helst av allra högsta intresse inför fortsatt bevakning av de båda fenomenen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *