Kategori: Övrigt

Men tingsrätten anser att mannen måste ha bevittnat åtminstone sex av de aktuella åtta kommentarerna. Trots detta har han dock inte agerat. Samtidigt ska 52-åringen ha hållit sig ”medvetet okunnig” om de övriga två, enligt domen.

Sammantaget anser tingsrätten att de åtta kommentarerna var uppenbara exempel på hets mot folkgrupp. Tidigare har diverse media, inklusive Aktiebladet, rapporterat om de grova kommentarerna och det uppenbara näthat som förekommit i den lika uppenbart rasistiska gruppen.

Fallet har uppfattats som både viktigt och banbrytande med tanke på att domen till dags dato är unik och bedöms kunna vara betydelsefull för hur man i framtiden kunna tolka BBS-lagen gentemot de många hatiska grupper som florerar på sociala medier.

Hatgruppen spårade ur

Bakgrunden till fallet är att polisen Peter Springare i början av 2017 skrev ett Facebookinlägg där han hävdade att personer från Mellanöstern och Afrika begår en stor andel av de brott som begås i Sverige.

Han ville också bland annat ”förinta alla vänsterextrema journalister”.

Facebook-gruppen drog till sig ett stort antal medlemmar som ville stå upp för Springare, som själv senare tog avstånd från gruppen. Han ansåg nämligen att den spårat ur fullständigt.

Ängla Eklund, jurist och ordförande för den ideella expertorganisationen Institutet för juridik och Internet, kommenterade tidigare detta ovanliga fall i P4 Sörmland, något som Aktiebladet rapporterade om.  Bland annat menade hon att domen kommer att vara en vägledning för hur BBS-lagen ska tolkas och tillämpas i framtiden.

Att detta ännu så länge unika åtal därmed har en väldigt stor betydelse är de flesta experter och aktörer mot näthat överens om. Bland annat hoppas man få en bättre överblick på vilket ansvar administratörer har för vad som skrivs i olika grupper på sociala medier som Facebook, samt i hatiska trådar på exempelvis Flashback.

Handlar om såväl näthat som källkritik

Av nämnda anledningar hoppas man på en välformulerad dom som tar tillfället i akt att vägleda i hur dessa hatfyllda grupperingar ska hanteras i framtiden, inte minst juridiskt. Om domen skjuts fram ännu en gång återstår att se.

I samband med Aktiebladets pågående artikelserier om såväl näthat som mediers och internetanvändares källkritik är ärendet i vilket fall som helst av allra högsta intresse inför fortsatt bevakning av de båda fenomenen.

Enklare att göra en anmälan

I en färsk rapport av Statens Medieråd framgår samtidigt att 37 procent av Sveriges ungdomar i åldern 15–18 år anmälde någon form av hat på sociala medier under 2018. Detta att jämföras med 2016, då siffran var 25 procent, och 33 procent 2017.

Att användarna upplever att det blivit lättare att anmäla till de olika sociala medierna tros vara en del av orsaken, då 93 procent tyckte att det var ganska enkelt eller mycket enkelt att göra en anmälan. Användare har alltså blivit mer benägna att anmäla, men studiens underlag kan samtidigt inte avgöra om huruvida hat och hot på sociala medier ökar i omfattning.

I rapporten konstaterar man att anmälningar av näthat är ett komplext ämne och fler studier behövs för att skapa klarhet.

”Lätt att ta i för mycket”

En sammanfattning av de studier som gjorts gör det dock tydligt att det allmänna klimatet på internet är hårt. Grundläggande mänskliga beteenden ligger bakom detta. Inte minst bekräftelsebehov och grupptryck, enligt Björn Appelgren.

– Vi faller lätt för grupptryck och vi behöver en närhet till den vi pratar med för att kunna läsa av vad personen menar. Men den digitala miljön skapar en distans mellan människor.

– I jakt på bekräftelse är det därför lätt att ta i lite för mycket. Eftersom grupperna kan bli hur stora som helst påverkas vi också lättare av grupptryck på nätet. Nu blir vi påhejade av hundratals, tusentals människor. Kanske till och med globalt, konstaterar han.

Han hoppas att polisen intensifierar arbetet mot brott på nätet – och regeringen ser över en ny lag.

– Vi måste se strängare på den här typen av brott, säger han.

Morgan Johansson har tagit del av Aftonbladets granskning av flashback

– Det framstår som internets träskområden som man gärna skulle vilja städa upp i. En del av uppgifterna som kommer fram om hur folk beter sig är stötande.

Vill se mer självsanering

Anonymiteten och tekniska och praktiska hinder gör att brott som begås på Flashback aldrig går till åtal.

Går det att göra något åt det?

– Polisen har ju rätt att ta ut IP-uppgifter och kan ju spåra även de här fallen. Jag hoppas att polisen ska kunna finna former för att intensifiera sitt arbete. Sedan såg jag att man har någon slags modereringsfunktion, men från det jag läste härom dagen verkar det som om de tog ytterst lätt på sitt arbete. Här behövs nog en hel del av självsanering.

Enligt Anna Björkegren, chef för internetbrottsavdelningen på polisens nationella operativa avdelning, före detta Rikskriminalpolisen, är ett tekniskt problem att Flashbacks servrar ligger i USA, och då svensk polis begär rättshjälp till USA för att få ut datauppgifter, så dröjer det oftast över ett halvår innan svar kommer.

Enligt Aktiebladets egna källor ligger dock en hel del av servrarna kvar på Bahnhof.