Författare: Bengt

Statsobligationer är långfristiga räntebärande värdepapper som staten ger ut för att låna pengar. När du köper en statsobligation lånar du ut pengar till staten, och i utbyte får du ränta under löptiden samt tillbaka hela det nominella beloppet vid förfallodagen. I Sverige är det Riksgälden som hanterar emissioner av statsobligationer, och dessa papper utgör en central del av hur staten finansierar sig och hur hela finansmarknaden fungerar.

Så fungerar statsobligationer i praktiken

En statsobligation har tre viktiga komponenter:

• Löptid – i Sverige är vanliga löptider 2, 5, 7 och 10 år, men vissa länder ger ut obligationer på 30 år eller mer. Längre löptid innebär högre osäkerhet och därmed ofta högre ränta.
• Kupongränta – den fasta eller rörliga ränta som staten betalar ut, vanligtvis en gång per år eller halvårsvis. Detta är investerarens avkastning under innehavstiden.
• Återbetalning av nominellt belopp – när obligationen förfaller betalas hela det ursprungliga kapitalet tillbaka.

Statsobligationer säljs ofta via auktioner där banker, pensionsfonder, försäkringsbolag och andra institutionella investerare deltar. Därefter kan obligationerna köpas och säljas på andrahandsmarknaden, vilket gör dem likvida och tillgängliga även för privatpersoner via banker eller fonder.

Varför staten emitterar statsobligationer

Stater använder statsobligationer för att:

• Finansiera budgetunderskott när skatteintäkterna inte räcker till.
• Dela upp kostnader över tid så att stora investeringar, som infrastruktur eller försvarssatsningar, inte behöver täckas direkt med skatter.
• Ge centralbanken verktyg för penningpolitiken, eftersom köp och försäljning av obligationer påverkar räntor och likviditet i ekonomin.

Ett exempel är Sveriges statsskuldhantering: Riksgälden emitterar statsobligationer regelbundet och justerar volymerna beroende på prognoser för budgetunderskott och lånebehov.

Risker och fördelar för investerare

Fördelar:

• Statsobligationer från kreditstarka länder som Sverige betraktas som en av de säkraste placeringarna på marknaden.
• Ger stabil och förutsägbar avkastning, särskilt obligationer med fast kupongränta.
• Likvida och möjliga att sälja innan förfallodatum.

Risker:

• Ränterisk: Om marknadsräntorna stiger sjunker värdet på redan utgivna obligationer med lägre ränta.
• Inflationsrisk: Höga prisökningar kan minska den reella avkastningen.
• Kreditrisk: Liten i länder som Sverige, men betydande i stater med svagare ekonomi.
• Valutarisk: Om obligationen är utgiven i en annan valuta än svenska kronor.

Olika typer av statsobligationer

• Nominella statsobligationer – standardtypen, där räntan är fast i kronor.
• Realobligationer – inflationsskyddade, där både ränta och kapital justeras efter inflationen. De bevarar investerarens köpkraft över tid.
• Indexkopplade obligationer – i vissa länder kopplas de till särskilda ekonomiska indikatorer som BNP-utveckling eller valutakurser.

Statsobligationernas roll i ekonomin

Statsobligationer påverkar inte bara statens finanser utan hela samhällsekonomin:

• Referensränta: Räntan på statsobligationer används som riktmärke för bolån, företagslån och andra krediter. Exempelvis påverkar den svenska statslåneräntan beskattningen av ISK och kapitalförsäkringar.
• Penningpolitik: Riksbanken köper eller säljer statsobligationer för att styra räntenivåer och inflation. Under pandemin 2020 köpte Riksbanken stora mängder obligationer för att stimulera ekonomin.
• Trygg tillgång: Pensionsfonder, banker och försäkringsbolag använder statsobligationer som säkra basinvesteringar i sina portföljer.
• Finansiell stabilitet: De bidrar till att skapa en säker och likvid marknad, vilket gör att både staten och privata aktörer kan låna pengar till rimliga villkor.

Intressant fakta om statsobligationer

• Under 1990-talskrisen i Sverige steg räntorna på statsobligationer till historiskt höga nivåer, ibland över 10 %.
• I länder som Tyskland och Schweiz har statsobligationer haft negativ ränta, vilket innebär att investerare i praktiken betalat för att låna ut pengar – ett tecken på extremt hög tilltro till statens betalningsförmåga.
• Statsobligationer är så centrala att deras räntor ofta kallas “riskfria räntor” på finansmarknaden, eftersom de utgör grunden för prissättning av andra tillgångar.
• Vissa länder har emitterat statsobligationer med löptider på 50 eller till och med 100 år, vilket visar hur långsiktigt statlig upplåning kan vara.

Exempel från Sverige

• Utgivare: Riksgälden, som ansvarar för att låna upp pengar för att täcka statens behov.
• Vanliga löptider: 2, 5, 7 och 10 år, men även längre kan förekomma.
• Statslåneräntan: används som beräkningsgrund i skattelagstiftning och ekonomiska modeller.
• Senaste utvecklingen: Riksgälden har meddelat att de ska öka volymen nominella statsobligationer på grund av växande budgetunderskott.

Förhandel, ofta kallad pre-market trading, innebär handel med aktier och andra värdepapper innan den ordinarie börshandeln öppnar. Det är en tidsperiod där investerare och institutionella aktörer kan agera på nyheter, företagsrapporter och globala händelser som inträffat under natten. Förhandeln påverkar ofta hur börsen öppnar, eftersom den ger en fingervisning om marknadens sentiment och förväntningar.

Hur fungerar förhandel rent praktiskt

Förhandeln sker via särskilda elektroniska nätverk (ECN – Electronic Communication Networks) och är ofta mer begränsad än den ordinarie handeln. Vanliga ordertyper som används är limitorder, eftersom marknadsorder kan bli riskabla på grund av låg likviditet och breda spreadar.

Handeln under förhandeln är inte lika omfattande som under ordinarie timmar, vilket gör att prissättningen kan bli mer volatil. Små order kan flytta kurserna betydligt mer än när börsen är fullt öppen.

Förhandel i USA

USA är den marknad där förhandel används mest aktivt.

• Tider: Vanligtvis från 04:00 till 09:30 Eastern Time (ET), direkt följt av den ordinarie handeln på NYSE och Nasdaq.
• Efterhandel: Efter den ordinarie stängningen (16:00 ET) sker även post-market trading, ofta fram till 20:00 ET.
• Varför det är viktigt: Många amerikanska storbolag publicerar kvartalsrapporter antingen innan börsöppning eller efter stängning, vilket gör att förhandeln kan bli mycket intensiv. Ett exempel är när teknikbolag som Apple eller Tesla rapporterar – deras aktier kan röra sig flera procent i förhandeln, långt innan vanliga investerare ens loggat in på sina depåer.

Förhandel på Stockholmsbörsen

På Stockholmsbörsen (Nasdaq Stockholm) är systemet annorlunda än i USA. Här finns inte en öppen förhandel på samma sätt för privatpersoner, men det sker alltid en öppningsauktion (call):

• Öppningscall: Mellan 08:45 och 09:00 samlas alla inkomna order. En jämviktskurs fastställs där köp- och säljintresse möts, och denna kurs blir startpunkten när börsen öppnar klockan 09:00.
• Stängningscall: På motsvarande sätt finns en auktion mellan 17:25 och 17:30 innan börsen stänger för dagen.

Det innebär att det tekniskt sker handel före öppning, men inte i form av fri förhandel som i USA. Istället styrs det av auktioner där syftet är att skapa en stabil och rättvis öppningskurs.

OMX och indexpåverkan

För OMXS30, det ledande svenska storbolagsindexet, har förhandeln en särskild betydelse. Eftersom öppningskursen sätts i callen, påverkas indexets första rörelse av de order som lagts innan 09:00. Om internationella börser gått kraftigt ned eller upp under natten, kan detta synas direkt i jämviktspriset i öppningscallen.

För den som handlar via certifikat, optioner eller terminer kopplade till OMXS30 är det därför avgörande att följa både utländska marknader och orderflödet i callen.

Skillnader mellan USA och Sverige

• Tillgänglighet: I USA kan privatpersoner via vissa mäklare delta i förhandel och efterhandel. I Sverige är det främst institutionella investerare och professionella aktörer som agerar i callen.
• Likviditet: Den amerikanska förhandeln har högre volym än den svenska, men fortfarande betydligt lägre än ordinarie handel. I Sverige är volymen i callen koncentrerad till slutminuterna innan öppning.
• Ordertyper: USA tillåter handel under flera timmar innan öppning, medan Sverige fokuserar på en kort auktion som fastställer startkursen.

Risker och möjligheter med förhandel

Möjligheter:

• Ger chans att agera snabbare på nyheter än övriga marknaden.
• Kan användas för att säkra positioner inför stora händelser, t.ex. räntebesked eller rapporter.
• Internationella investerare kan bättre synka sina strategier med olika tidszoner.

Risker:

• Lägre likviditet gör att spreadar blir större, vilket kan innebära dyrare affärer.
• Kraftig volatilitet kan uppstå på små volymer, vilket ger risk för oväntade kursrörelser.
• Det som händer i förhandeln behöver inte alltid hålla i sig när börsen öppnar – många aktier har ”falska starter” där kursen vänder tvärt efter öppning.

Intressant fakta om förhandel

• Nasdaq var först i världen med att erbjuda systematiserad förhandel på bred front i slutet av 1990-talet.
• Svenska nätmäklare som Nordnet har nyligen börjat erbjuda förhandel i amerikanska aktier för sina kunder – från klockan 13:00 svensk tid går det att börja handla, långt innan Wall Street öppnar.
• Flera av världens mest dramatiska börsras – som under finanskrisen 2008 och coronakrisen 2020 – började redan i förhandeln, där kraftiga kursfall satte tonen för hela handelsdagen.

Blankade aktier, eller korta positioner, betyder att en investerare satsar pengar på att en aktie ska sjunka i värde istället för att stiga. Det sker genom att investeraren lånar aktier av en annan ägare, säljer dem direkt på marknaden och senare köper tillbaka samma antal aktier för att lämna tillbaka till långivaren. Har kursen sjunkit under tiden gör blankaren vinst på mellanskillnaden, men har kursen stigit riskerar blankaren stora, i teorin obegränsade, förluster.

Vad menas med blankade aktier?

1. Låna aktier – investeraren lånar aktier från en bank, fond eller annan investerare via sin mäklare.
2. Sälja de lånade aktierna – aktierna säljs direkt till rådande marknadspris.
3. Invänta kursrörelse – målet är att aktiekursen ska sjunka.
4. Återköp – när kursen gått ner köps samma antal aktier tillbaka billigare.
5. Återlämning – aktierna lämnas tillbaka till långivaren och blankaren behåller mellanskillnaden som vinst.

Exempel: Om en investerare blankar 1 000 aktier i ett bolag till kursen 100 kr, säljer dessa för 100 000 kr och sedan kan köpa tillbaka dem för 70 000 kr när kursen fallit till 70 kr, blir vinsten 30 000 kr minus avgifter och ränta.

Viktiga regler i Sverige och EU

• Nakenblankning är förbjudet – det är inte tillåtet att sälja aktier utan att först ha säkerställt ett aktielån.
• Rapporteringsplikt till Finansinspektionen – nettopositioner på minst 0,1 % av ett bolags aktiekapital måste anmälas.
• Offentliggörande i blankningsregistret – när en kort position överstiger 0,5 % blir den synlig för allmänheten.
• FI:s övervakning – Finansinspektionen publicerar dagligen aktuella korta positioner i sitt register, vilket gör blankning till en transparent men strikt reglerad aktivitet.

Kostnader och villkor vid blankning

• Säkerhetskrav – ofta kräver mäklaren att blankaren har säkerhet motsvarande 130 % av positionens värde.
• Ränta och avgifter – varje lånad aktie innebär en kostnad, där aktier med hög efterfrågan på blankning kan bli särskilt dyra att låna.
• Utdelningar och företagshändelser – blankaren måste ersätta utdelningar till den som lånat ut aktierna, och ta ansvar för teckningsrätter eller emissioner.

Riskerna med blankade aktier

• Obegränsade förluster – en aktie kan aldrig falla mer än till noll, men den kan stiga hur mycket som helst. Detta gör att blankning har en asymmetrisk riskprofil.
• Tvångstäckning – långivaren kan kräva tillbaka aktierna med kort varsel, vilket kan tvinga blankaren att köpa tillbaka vid en ofördelaktig tidpunkt.
• Kursdrivande effekter – många blankare kan tillsammans pressa aktiekurser, men även orsaka ”short squeezes” när kursen snabbt stiger och tvingar blankare till panikåterköp.

Ett känt globalt exempel är GameStop 2021, där en massiv short squeeze ledde till att aktien rusade tusentals procent på kort tid och orsakade enorma förluster för hedgefonder. Liknande situationer kan även uppstå på svenska börsen, om än i mindre skala.

Varför används blankning?

• Spekulation – investerare tror att ett bolag är övervärderat eller på väg mot problem.
• Hedging – blankning kan användas för att skydda en portfölj. Exempel: en fond som äger bankaktier kan blanka konkurrenter för att balansera risken.
• Marknadsfunktion – blankning kan bidra till att övervärderade aktier snabbare återgår till mer rimliga värden.

Intressant fakta om blankning i Sverige

• Aktier som ofta är föremål för blankning på Stockholmsbörsen är bolag med hög skuldsättning, osäker framtid eller kraftigt uppblåsta värderingar – exempelvis fastighetsbolaget SBB, Electrolux och teknikbolag som Truecaller.
• I FI:s blankningsregister kan man se i realtid vilka aktier som blankas mest. Vissa bolag kan ha en blankningsgrad på över 7 % av aktiekapitalet.
• Blankningens roll i finanskriser har diskuterats mycket. Under finanskrisen 2008 införde flera länder tillfälliga förbud mot blankning av banker för att stoppa kursrasen.

Skatter och redovisning

• För blankaren beskattas vinsten som kapitalinkomst (30 %).
• Avgifter och räntekostnader för aktielånen är avdragsgilla.
• För den som lånar ut aktierna beskattas ersättningen som kapitalinkomst, ofta i form av en ränteintäkt.

Centrala begrepp att känna till

• Kort position – när du sålt aktier du lånat.
• Täckningsköp – när du köper tillbaka aktier för att avsluta positionen.
• Nakenblankning – otillåten försäljning utan att ha säkrat aktielån.
• Netto‐position – summan av alla korta positioner i ett bolag.
• Short squeeze – en situation där aktien stiger kraftigt och tvingar blankare att köpa tillbaka i panik, vilket driver kursen ännu högre.

Ett Investeringssparkonto (ISK) är en sparform som lanserades i Sverige 2012 för att göra det enklare för privatpersoner att investera i aktier, fonder och andra värdepapper. Syftet var att förenkla deklarationen och stimulera fler svenskar att spara långsiktigt. På ett ISK betalar du inte skatt på varje vinst eller utdelning, utan istället en årlig schablonskatt som beräknas på kontots värde och insättningar. Det har gjort ISK till en enorm succé – i dag har flera miljoner svenskar öppnat ett sådant konto.

Hur fungerar skatten på ett ISK konto

Skatten på ISK är unik eftersom den inte baseras på faktisk avkastning, utan på en teoretisk beräkning:

• Kapitalunderlag: Summan av värdet på kontot vid början av varje kvartal (1 jan, 1 april, 1 juli, 1 okt) plus alla insättningar under året, dividerat med fyra.
• Schablonintäkt: Kapitalunderlaget multipliceras med (statslåneräntan den 30 november föregående år + 1 procentenhet).
• Golvnivå: Procentsatsen kan aldrig bli lägre än 1,25 %.
• Skattesats: Schablonintäkten beskattas med 30 %.

Exempel: Har du ett kapitalunderlag på 200 000 kr och statslåneräntan är 1,96 %, blir procentsatsen 2,96 %. Din schablonintäkt blir då 5 920 kr och du betalar 1 776 kr i skatt.

Nya regler för ISK konto skatt 2025 och 2026 – skattefri nivå

Från 2025 förändras spelreglerna för ISK:

• 1 januari 2025: De första 150 000 kr av kapitalunderlaget är skattefria.
• 1 januari 2026: Gränsen höjs till 300 000 kr.
• Gäller per person, inte per konto – har du flera ISK hos olika banker räknas de ihop.

Det här gör ISK extra attraktivt för småsparare. Sparar du under gränsen betalar du ingen skatt alls, vilket är historiskt unikt i Sverige.

Vad kan du ha på ett ISK konto

Ett ISK kan innehålla de flesta vanliga investeringsprodukter:

• Aktier – svenska och utländska börsnoterade.
• Fonder – aktiefonder, indexfonder, blandfonder, obligationsfonder.
• ETF:er – börshandlade fonder.
• Obligationer och räntebärande instrument.
• Likvida medel (kontanter) – men det är sällan skattemässigt fördelaktigt att låta pengarna stå stilla.

Fördelar med ISK konto

• Inga deklarationer av affärer – banken eller nätmäklaren rapporterar automatiskt till Skatteverket.
• Utdelningar från svenska aktier är skattefria inom ISK.
• Flexibilitet – du kan sätta in och ta ut pengar när du vill, utan bindningstid.
• Skydd – kontanter omfattas av insättningsgaranti upp till 1 050 000 kr, och värdepapper omfattas av investerarskydd på 250 000 kr per institut.
• Skattefri grundnivå från 2025 gör sparandet ännu mer gynnsamt.

Nackdelar och risker att känna till

• Skatt även vid förlust – eftersom schablonen baseras på kapitalunderlag, inte på faktisk avkastning.
• Ingen kvittning av förluster – till skillnad från en vanlig aktiedepå.
• Utländska utdelningar kan beskattas med källskatt, vilket inte alltid kan återkrävas fullt ut.
• Kontanter beskattas på samma sätt som aktier och fonder, vilket gör att det är ineffektivt att ha stora belopp liggande utan investering.

Så öppnar du ett ISK konto

• ISK kan öppnas gratis hos banker och nätmäklare som Avanza, Nordnet, Swedbank, Handelsbanken, SEB, Danske Bank och Länsförsäkringar.
• Att öppna kontot är kostnadsfritt, men du betalar fortfarande fondavgifter, courtage och eventuella produktavgifter.
• Flyttar du in värdepapper från en depå eller ett fondkonto räknas det skattemässigt som en försäljning, vilket kan innebära kapitalvinstskatt.

Intressanta fakta om ISK konto

• ISK infördes 2012 av den dåvarande regeringen för att stimulera hushållens sparande i aktier och fonder.
• Statslåneräntan den 30 november avgör procentsatsen för kommande års schablonintäkt.
• Golvregeln på 1,25 % infördes för att staten skulle få in en miniminivå av skatt även vid extremt låg ränta.
• Sverige blir med reglerna från 2025 ett av de första länderna i världen att införa en lagstadgad skattefri nivå på ett investeringskonto.
• Över hälften av Sveriges vuxna befolkning har idag ett ISK, vilket gör det till landets vanligaste sparform.

Skillnader mot andra sparformer

• Aktiedepå: Här beskattas varje vinst med 30 %, men du kan också kvitta förluster mot vinster.
• Kapitalförsäkring (KF): Liknar ISK med schablonskatt, men används ofta för utländska aktier eftersom återkrav av källskatt på utdelningar sker automatiskt via försäkringsbolaget.
• Sparkonto: Räntan beskattas direkt med 30 % kapitalinkomstskatt, men insättningsgaranti gäller.

Källskatt är en skatt som dras av direkt vid källan – alltså av den som betalar ut inkomsten – innan pengarna når mottagaren. Det kan handla om lön, pension, räntor eller utdelningar. Arbetsgivare, banker och företag fungerar som skatteuppbördsmän åt staten och rapporterar in skatten direkt till Skatteverket eller motsvarande myndighet i det land där inkomsten har sitt ursprung. Detta gör att staten får in skatten i tid och minskar risken för skattefusk.

Ursprung och historisk bakgrund

Systemet med källskatt har funnits länge internationellt, men i Sverige infördes det 1947. Samtidigt introducerades personnumret för att göra kopplingen mellan individ och skatt tydligare. Innan dess betalade man in sin skatt i efterhand, vilket gjorde att staten riskerade uteblivna intäkter. Med källskatten säkerställdes en löpande och mer pålitlig skatteuppbörd.

Källskatt på lön och pension

Den vanligaste formen av källskatt i Sverige gäller lön och pension. Arbetsgivaren gör ett avdrag från bruttolönen varje månad baserat på den skattetabell som gäller för individen. Pengarna förs sedan över till Skatteverket som preliminär skatt. På pensionsutbetalningar gäller samma princip – utbetalaren gör avdrag och rapporterar in till staten. Detta kallas ofta för preliminär A-skatt.

Källskatt på kapitalinkomster

Källskatt är inte begränsat till löner. Även kapitalinkomster som ränta, utdelningar och royalty kan omfattas.

• Vid utdelningar från svenska bolag till utländska investerare används så kallad kupongskatt, som normalt ligger på 30 %.
• Utdelningar från utländska bolag till svenska investerare beskattas i det land där bolaget har sitt säte. Hur mycket som dras beror på landets regler och eventuella skatteavtal.
• För räntor och andra kapitalinkomster kan källskatt också dras direkt, särskilt om mottagaren finns i ett annat land.

Utländsk källskatt och dubbelbeskattning

När du investerar internationellt möter du ofta begreppet utländsk källskatt. Om du exempelvis äger aktier i ett amerikanskt bolag kommer utdelningen att beskattas i USA. Vanligtvis hålls 15 % kvar enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och USA, men om inget avtal fanns skulle det kunna bli 30 %.

Problemet som kan uppstå är dubbelbeskattning: inkomsten beskattas både i utlandet och i Sverige. För att undvika detta finns dubbelbeskattningsavtal och möjligheten att göra avräkning i den svenska deklarationen.

Avräkning och återbetalning av källskatt

Avräkning innebär att den utländska skatt som redan dragits får räknas av mot den svenska skatten.

• Detta hanteras via Skatteverket i deklarationen, och du kan använda särskilda blanketter, exempelvis SKV 2703.
• Om det dragits för mycket skatt i utlandet, kan du i vissa fall begära återbetalning direkt från källstaten.
• Investeringskonton som kapitalförsäkring gör ofta processen enklare, då försäkringsbolaget själva kan sköta återkrav av källskatt.

Källskattens nivåer

• 30 % är standard för kupongskatt i Sverige på utdelningar till utländska ägare.
• 15 % är vanligt i många dubbelbeskattningsavtal.
• På löner beräknas källskatten enligt svenska skattetabeller, vilket varierar beroende på inkomstnivå och kommunalskatt.
• Pensionärer som bor utomlands kan omfattas av särskilda regler, exempelvis SINK-skatt (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta), som ofta är en fast procentsats på 25 %.

Intressanta fakta om källskatt

• Systemet infördes i Sverige samma år som personnumret, vilket knyter ihop två centrala byggstenar i den moderna skatteuppbörden.
• Källskatt används i princip över hela världen, men procentsatser och tillämpning varierar kraftigt.
• För investerare kan källskatten göra stor skillnad över tid – återfår man inte felaktigt dragen källskatt kan det påverka avkastningen markant.
• Vissa länder, som Schweiz, har mycket höga källskatter på utdelningar (upp till 35 %), vilket gör avräknings- och återkravsprocessen extra viktig.

Exempel på praktisk tillämpning

1. Svensk anställd: En person som tjänar 30 000 kr/månad får preliminärskatt dragen av arbetsgivaren. Nettolönen betalas ut och arbetsgivaren rapporterar till Skatteverket.
2. Utländsk utdelning: En svensk investerare äger aktier i ett amerikanskt bolag. Bolaget delar ut 1 000 kr. USA drar 15 % källskatt (150 kr) innan utdelningen skickas till Sverige. Investeringen deklareras i Sverige och den svenska skatten justeras med avräkning.
3. Pensionär i Spanien: En svensk pensionär bosatt i Spanien får pension från Sverige. Sverige kan ta ut SINK-skatt direkt på pensionen, medan Spanien kan ha egna regler för beskattning. Dubbelbeskattningsavtalet mellan länderna avgör slutresultatet.

Räntefonder marknadsförs ofta som ett tryggt sparande, men i själva verket kan de innebära stora risker, särskilt i tider av stigande räntor, inflation och finansiell oro. Många sparare inser inte att dessa fonder kan tappa värde snabbt, trots att de betraktas som “säkra”. Att förstå ränterisk, inflationseffekter, kreditrisker och avgifter är avgörande innan du placerar pengar i räntefonder.

Hur räntefonder fungerar

Räntefonder investerar i räntebärande värdepapper som statsobligationer, företagsobligationer och statsskuldväxlar. När du köper andelar i en räntefond lånar du i praktiken ut pengar till staten, företag eller banker och får en ränta tillbaka.

• Korta räntefonder – placerar i värdepapper med löptid kortare än 1 år. Mindre känsliga för ränteförändringar men ger oftast låg avkastning.
• Långa räntefonder – placerar i obligationer med längre löptid. Mer känsliga för räntehöjningar.
• Företagsobligationsfonder – kan ge högre avkastning men innebär större kreditrisk, särskilt i “high yield”-segmentet.
• Realräntefonder – skyddar mot inflation eftersom räntan följer prisnivåerna i ekonomin.

Ränterisk – värdefall när räntan stiger

Den största fällan för många sparare är ränterisken. När räntorna stiger sjunker värdet på redan utgivna obligationer eftersom nya papper emitteras med högre ränta. Effekten mäts genom fondens duration. Har fonden en duration på 5 innebär en räntehöjning på 1 procentenhet en värdeminskning på cirka 5 %.

Inflation – tyst fiende för räntefonder

Inflation äter upp den reella avkastningen. Om en räntefond ger 2 % avkastning men inflationen är 4 %, gör du i praktiken en förlust. Under de senaste åren har många sparare blivit överraskade när deras räntefonder inte bara stått still, utan tappat i värde efter inflation.

Kreditrisk – när företag inte kan betala

Företagsobligationsfonder är extra utsatta. Om ett företag får försämrad kreditvärdighet eller går i konkurs kan obligationerna tappa i värde eller bli värdelösa. High yield-fonder marknadsförs som chans till hög avkastning, men de innebär också hög risk. Under finanskriser har många fonder sett dramatiska kursfall när kreditriskerna materialiserats.

Likviditetsrisk – när fonder kan frysa handel

Vid marknadsstress, som under coronapandemin 2020, stängdes flera svenska företagsobligationsfonder eftersom obligationsmarknaden frös. Fondbolagen kunde inte sälja innehaven till rimliga priser, vilket gjorde att sparare inte kunde ta ut sina pengar. Detta visar att även “säkra” räntefonder kan bli otillgängliga när man behöver kapitalet som mest.

Valutarisk i internationella fonder

Om en räntefond investerar i obligationer i andra valutor påverkas avkastningen av valutakursförändringar. En förstärkning av kronan kan leda till att din investering minskar i värde även om själva obligationerna går bra i lokal valuta.

Avgifter – den dolda kostnaden

Räntefonder har ofta lägre avkastning än aktiefonder, vilket gör att även små avgifter får stor effekt. En fond med 0,5 % avgift kan på sikt äta upp hela avkastningen om ränteläget är lågt. Därför är det särskilt viktigt att jämföra avgifter i denna fondkategori.

När räntefonder fungerar som sämst

• Vid snabbt stigande räntor – särskilt långa räntefonder drabbas hårt.
• Vid hög inflation – realavkastningen blir negativ.
• Vid kreditförsämringar – företagsobligationsfonder kan rasa.
• Vid marknadsoro – risk för fonder att tillfälligt frysa handel.

Intressanta fakta om räntefonder

• Under 2023–2024 såg man rekordstora inflöden i svenska räntefonder, när sparare flydde från aktiemarknaden på grund av oro.
• Duration är ett centralt begrepp: en fond med duration 7 kan tappa 7 % i värde om räntan stiger med en procentenhet.
• I Sverige har realränteobligationer använts av staten för att skydda långsiktiga investerare mot inflation, men de är känsliga för förändringar i realräntan.
• Under finanskriser kan företagsobligationsfonder falla lika kraftigt som aktiefonder, trots att många ser dem som tryggare.

Att investera i råvaror är ett av de äldsta sätten att bygga och skydda förmögenhet. Råvaror har alltid varit en grundpelare i världsekonomin, och deras priser styrs ofta av utbud och efterfrågan på global nivå. När inflationen stiger och aktier eller obligationer tappar i värde kan råvaror som guld, olja eller jordbruksprodukter fungera som en buffert. Historiskt har råvaror varit viktiga både för att trygga nationers ekonomier och för att skapa spekulationsmöjligheter för investerare.

Vad räknas som råvaror

Råvaror delas vanligtvis in i fyra huvudgrupper:

• Ädelmetaller – guld, silver, platina och palladium. Ofta betraktade som trygg hamn i osäkra tider.
• Basmetaller – koppar, aluminium, nickel, zink m.fl. Viktiga i industri och byggnation.
• Energi – olja, naturgas, kol och allt mer även uran för kärnkraft.
• Jordbruksprodukter – spannmål (vete, majs, ris), kaffe, kakao, socker, bomull, sojabönor.

Intressant fakta är att jordbruksråvaror påverkas starkt av väderfenomen som El Niño och La Niña, medan energi- och metallråvaror ofta rör sig med industrikonjunkturen.

Olika sätt att investera i råvaror

Fysiska tillgångar

Att köpa guld- eller silvermynt, tackor eller ädelstenar ger direkt exponering. Nackdelen är kostnader för förvaring, försäkring och svårare likviditet.

Aktier i råvarubolag

Genom att investera i gruvbolag, oljebolag eller jordbruksföretag får man indirekt exponering mot råvarupriser. Här påverkar dock även bolagsspecifika risker som driftkostnader, politiska beslut eller skuldsättning.

Fonder och ETF:er

Råvarufonder och ETF:er är ett enkelt sätt att sprida risk över flera råvaror. Vissa ETF:er äger fysiska tillgångar, medan andra använder terminskontrakt för att spegla prisutvecklingen.

Futures och derivat

Den mest avancerade vägen är handel i råvarukontrakt. Futures gör det möjligt att spekulera i prisutveckling på t.ex. olja eller vete. Dessa används även av företag som vill säkra framtida priser (hedging). Här krävs stor kunskap eftersom hävstång och volatilitet kan leda till stora förluster.

Fördelar med råvaruinvesteringar

• Skydd mot inflation – historiskt sett stiger råvaror i takt med att valutans köpkraft minskar.
• Diversifiering – råvaror rör sig ofta annorlunda än aktier och obligationer, vilket balanserar en portfölj.
• Global efterfrågan – tillväxtländer driver upp behovet av metaller och energi.
• Tillväxt inom grön omställning – råvaror som litium, kobolt och nickel efterfrågas allt mer för batterier och elfordon.

Risker och fallgropar

• Volatilitet – råvaror är kända för kraftiga svängningar. Oljan har vid flera tillfällen rasat över 50 % på kort tid.
• Ingen utdelning – råvaror i sig ger inga löpande kassaflöden som aktier eller obligationer.
• Politiska risker – sanktioner, exportförbud eller miljöregler kan påverka priser.
• Contango och backwardation – när terminspriser skiljer sig från spotpriser kan investerare förlora pengar vid rullning av kontrakt.

Nyckelbegrepp för råvarumarknaden

• Contango – framtida pris högre än spotpriset, vilket kan ge negativa effekter för ETF:er och futures.
• Backwardation – framtida pris lägre än spot, ofta gynnsamt för investerare.
• Roll yield – vinsten eller kostnaden av att rulla vidare terminskontrakt.

Exempel på intressant fakta

• Världens största råvarubörser är Chicago Mercantile Exchange (CME) och London Metal Exchange (LME).
• Sverige är en stor producent av järnmalm, vilket gör att svenska investerare indirekt påverkas av råvarupriser.
• Under coronakrisen 2020 handlades oljekontrakt för första gången på negativt pris i historien.
• Guldreserver har länge använts av centralbanker som säkerhet för nationers ekonomier.

Strategier för investerare

• Sprid investeringarna – blanda metaller, energi och jordbruksråvaror.
• Anpassa horisonten – kortsiktiga traders kan använda futures, långsiktiga investerare bör hellre välja fonder eller fysiskt guld.
• Håll koll på makroekonomi – inflation, valutor och geopolitik driver priserna.
• Var medveten om kostnader – lagring, fondavgifter och rullningskostnader äter upp avkastningen.

Courtage är den avgift du betalar varje gång du köper eller säljer aktier, fonder eller andra värdepapper via en bank eller nätmäklare. Det är alltså mäklarens ersättning för att genomföra affären åt dig. Denna kostnad kan verka liten vid enskilda köp, men på lång sikt har den stor betydelse för din totala avkastning. Många sparare underskattar hur mycket courtage kan äta upp av vinsten, särskilt om man gör många små affärer.

Historien bakom courtage

Begreppet kommer från franskans courtier, som betyder mäklare. Förr i tiden var det endast möjligt att handla aktier via fysiska mäklare på börsgolvet, och då var courtage ofta högt och nästan alltid fast. Med internetbankernas framväxt under 1990- och 2000-talet pressades avgifterna ner kraftigt. Idag kan man till och med hitta erbjudanden med 0 kronor i courtage för mindre affärer, något som gör att fler småsparare vågar handla.

Typer av courtage

Det finns flera olika modeller för courtage och vilken som är bäst för dig beror på hur du handlar:

• Fast courtage – du betalar en bestämd summa per affär, oavsett belopp. Fördelaktigt vid stora affärer men dyrt om du handlar småposter.
• Rörligt courtage – du betalar en viss procent av affärens storlek. Vanligt hos nätmäklare och ofta bäst för mindre affärer.
• Minimicourtage – ett lägsta belopp som alltid dras, även om procenten skulle innebära en mindre kostnad. Detta gör att små affärer kan bli oproportionerligt dyra.
• Courtagefritt – vissa banker och mäklare erbjuder periodvis 0 kronor i courtage, ofta för att locka nya kunder eller för särskilda marknader.

Exempel på svenska courtage

Courtaget varierar mellan banker och mäklare i Sverige:

• Nordea: 0,09 % av ordersumman, minst 1 krona.
• Swedbank: fasta nivåer på 29 kr, 59 kr eller 99 kr beroende på affärens storlek.
• Avanza och Nordnet: erbjuder olika courtageklasser beroende på hur ofta och hur mycket du handlar. Nya kunder kan ofta börja på 0 kr upp till ett visst belopp.

Vid handel med utländska aktier kan minimicourtaget vara högre, och ibland tillkommer växlingsavgifter som ytterligare påverkar kostnaden.

När betalar man courtage?

Courtage betalas både vid köp och försäljning. Om du till exempel köper aktier för 10 000 kronor och har ett courtage på 0,25 % med minimicourtage 29 kr, så dras 29 kronor direkt vid köpet. När du senare säljer aktierna dras samma avgift igen. Courtaget bakas in i det totala beloppet som syns i din orderhistorik, så du behöver inte betala det separat.

Courtage i fonder

Fonder tar inte ut courtage direkt av dig som sparare, men fondförvaltaren betalar courtage när de köper och säljer värdepapper inom fonden. Dessa transaktionskostnader påverkar fondens totala kostnader och därmed din avkastning. Det är därför aktivt förvaltade fonder ofta har högre kostnader än passivt förvaltade indexfonder.

Varför courtage spelar roll för småsparare

En vanlig fallgrop är att småsparare gör många små affärer utan att tänka på att minimicourtaget snabbt äter upp vinsten. Om du till exempel köper aktier för 500 kronor och betalar 29 kronor i courtage innebär det en direkt kostnad på nästan 6 %. För att bara gå jämnt upp måste aktien stiga lika mycket – något som ofta tar lång tid. Därför är det klokt att planera sina köp och försäljningar för att hålla nere antalet affärer.

Strategier för att minska courtagekostnaden

• Välj rätt courtageklass hos din mäklare beroende på om du handlar ofta eller sällan.
• Handla större poster mer sällan istället för många småaffärer.
• Utnyttja courtagefria erbjudanden för att testa handel i början.
• Jämför banker och nätmäklare regelbundet, då konkurrensen gör att priserna kan ändras.
• Var uppmärksam på valutaväxlingsavgifter vid handel med utländska aktier, eftersom dessa ibland kan överstiga själva courtaget.

Intressanta fakta om courtage

• Förr kunde courtage i Sverige ligga på flera hundra kronor per affär, vilket gjorde aktiehandel nästan uteslutande förbehållen stora investerare.
• Vissa nätmäklare erbjuder idag courtagefritt på amerikanska aktier under introduktionsperioder, vilket har ökat småsparares exponering mot bolag som Tesla, Apple och Microsoft.
• EU har reglerat transparensen kring courtage och andra avgifter, vilket gör att kunder idag tydligare kan se vad de faktiskt betalar.
• För daytraders, som gör många affärer per dag, är lågt courtage helt avgörande för att strategin ska vara lönsam.

En fondrobot är en digital tjänst som automatiskt bygger och förvaltar en fondportfölj åt dig. Du behöver inte själv analysera marknaden, välja fonder eller fatta beslut om när det är dags att köpa och sälja – roboten gör allt detta baserat på dina mål, din tidshorisont och din risktolerans. I Sverige har fondrobotar snabbt blivit ett populärt alternativ för privatpersoner som vill spara långsiktigt till exempelvis pension, bostad eller barn, utan att behöva lägga ner tid och energi på att följa marknaden.

Så fungerar en fondrobot steg för steg

• Profilanalys: När du registrerar dig får du svara på frågor om din ekonomi, sparhorisont och riskvilja.
• Portföljsammansättning: Utifrån dina svar bygger roboten en portfölj med fonder – ofta indexfonder eller ETF:er – spridda över olika geografier, tillgångsslag och branscher.
• Automatisk ombalansering: Portföljen justeras löpande för att behålla rätt risknivå. Om aktier ökar mycket i värde kan roboten sälja en del och köpa mer räntor, så att fördelningen motsvarar din ursprungliga profil.
• Löpande investering: De flesta fondrobotar tillåter månadssparande och ser till att pengarna placeras direkt enligt din strategi.
• Automatiserad riskhantering: Algoritmerna bygger på modern portföljteori och Nobelprisvinnande forskning som väger avkastning mot risk.

Kostnader och avgifter – vad du betalar

En av de viktigaste aspekterna med fondrobotar är avgifterna, eftersom små skillnader gör stor skillnad på lång sikt:

• Robotavgift: Vanligtvis mellan 0,2 % och 0,5 % per år.
• Fondavgifter: Tillkommer för de underliggande fonderna, ofta indexfonder med låga avgifter (ca 0,1–0,3 %).
• Totalkostnad: I Sverige brukar totalkostnaden ligga mellan 0,3 % och 0,7 % per år, beroende på aktör och kapital.
• Exempel: Lysa – en av de största fondrobotarna i Sverige – har en total avgift från cirka 0,37 %.

En avgift på 0,3 % jämfört med 0,7 % kan över ett par decennier innebära hundratusentals kronor i skillnad för den som sparar regelbundet.

Fördelar med fondrobot

• Enkelhet: Lätt att komma igång, kräver ingen expertkunskap.
• Tidsbesparing: Du slipper följa marknaden och fatta känslomässiga beslut.
• Diversifiering: Pengarna sprids över olika fonder, länder och branscher för att minska risken.
• Disciplin: Automatiken gör att du håller fast vid din strategi även under oroliga börsperioder.
• Tillgänglighet: Många robotar låter dig börja med små belopp, exempelvis 100 kronor i månaden.

Nackdelar och risker

• Ingen garanti för avkastning: Precis som alla investeringar kan värdet gå ner.
• Mindre flexibilitet: Du kan inte alltid välja exakt vilka fonder som ingår – roboten styr valet.
• Algoritmernas begränsningar: Roboten bygger på historiska modeller och kan inte alltid förutse extrema marknadsscenarier.
• Avgifter: Trots att de är lägre än många traditionella alternativ, kan även små avgifter på lång sikt påverka resultatet.

Intressanta fakta om fondrobotar

• Fondrobotar bygger ofta sina modeller på forskning om portföljteori, där Harry Markowitz och William Sharpe – båda Nobelpristagare i ekonomi – är tongivande.
• Fondrobotar är en del av fintech-revolutionen som kombinerar AI, automatisering och indexförvaltning för att göra sparande tillgängligt för alla.
• Marknaden växer snabbt i Sverige. Aktörer som Lysa och Opti har tiotusentals kunder och förvaltar miljardbelopp.
• En sparare som börjar sätta in 2 000 kr i månaden hos en fondrobot kan på 30 år, beroende på avkastning och avgifter, bygga upp ett kapital på flera miljoner kronor.

Vem passar en fondrobot för

• Långsiktiga sparare som vill bygga pension eller förmögenhet.
• Nybörjare som inte har tid eller kunskap att själva välja fonder.
• Personer som vill undvika dyra bankrådgivare och istället få en billig, automatiserad lösning.
• De som värdesätter enkelhet och automatisering mer än full kontroll över varje fondval.

Så väljer du rätt fondrobot

• Jämför totalavgiften – inte bara robotavgiften utan även fondavgifterna.
• Kontrollera minsta insättning – vissa kräver bara 100 kr, andra högre belopp.
• Risknivå och hållbarhet – kolla om roboten erbjuder gröna/etiska alternativ.
• Historik – se hur roboten har presterat, även om det inte är någon garanti för framtiden.
• Skattemässigt – kontrollera att sparandet sker i ISK eller kapitalförsäkring för enkel deklaration.

Brentpriset handlas idag i spannet 66,45–67,00 USD per fat, beroende på marknadsplats och terminskontrakt. Enligt Reuters låg priset senast på 67,00 USD med en uppgång på 0,16 USD, medan FT rapporterade 66,45 USD med en nedgång på –0,58 %. MarketWatch anger frontmånadens Brent-future till 66,23 USD och Business Insider 66,43 USD.

Toppmötet mellan Trump och Putin i Alaska

Marknaden är ovanligt känslig inför det planerade mötet mellan USA:s expresident Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin. Förhandlingar om Ukraina står i fokus, och utfallen kan få drastiska effekter på oljepriset:

• Ett fredsavtal skulle kunna pressa ned Brent-priset mot eller under 60 USD/fat, då riskpremien för rysk export minskar.
• Skärpta sanktioner mot Ryssland och mot länder som Indien, som köper rysk olja, kan driva priset upp mot 80–90 USD/fat genom minskat utbud på världsmarknaden.

Sanktionernas dubbelverkande effekt

Historiskt har marknaden reagerat kraftigt på förändringar i sanktioner mot oljeproducerande länder. Ryssland är idag världens näst största exportör av råolja efter Saudiarabien, och varje inskränkning i deras exportkapacitet får global påverkan. Även indirekta sanktioner, som begränsar försäkringsbolag och transportörer, kan minska tillgången på Brent-kvalitet och därmed driva priset uppåt.

Överskott i produktionen enligt IEA

IEA (International Energy Agency) har höjt prognosen för global oljeproduktion med 2,5 miljoner fat per dag under 2025 och ytterligare 1,9 miljoner fat per dag 2026. Samtidigt har efterfrågan reviderats ned, särskilt i Kina, Indien och Brasilien. Resultatet är ett tilltagande överskott som på sikt kan pressa priset.

Amerikansk skifferproduktion under press

Många amerikanska shale-producenter upplever att nuvarande prisnivå ligger nära eller under deras brytpunkt. Ett Brent-pris runt 62 USD/fat gör flera projekt olönsamma, vilket lett till att vissa producenter drar ned på både produktion och investeringar. Detta kan dock på sikt stabilisera priserna om utbudet minskar.

Historisk kontext och volatilitetsmönster

Brent-priset har historiskt präglats av kraftiga svängningar på kort tid. Geopolitiska kriser, produktionsstörningar i OPEC-länder, naturkatastrofer samt plötsliga efterfrågeförändringar har skapat prisrörelser på upp till 10 USD/fat inom en vecka. Under 2022 steg Brent-priset över 120 USD/fat efter Rysslands invasion av Ukraina, medan det 2020 föll under 20 USD/fat under pandemins efterfrågekollaps.

Centrala drivkrafter just nu

Faktor	Påverkan	Möjlig prisreaktion
Geopolitiska förhandlingar (Trump–Putin)	Avgör riskpremie för rysk export	–10 USD till +20 USD/fat
Sanktioner mot oljeexport	Minskad global tillgång	+10–25 USD/fat
IEA:s produktionsprognoser	Större överskott på marknaden	–5–15 USD/fat
Amerikansk skifferproduktion	Minskning vid låga priser	+3–8 USD/fat
Global efterfrågan (Kina/Indien/Brasilien)	Lägre konsumtion dämpar pris	–5–10 USD/fat

Brent-oljan handlas i augusti 2025 kring 66–67 USD/fat, och marknaden befinner sig i ett skede där både historiska mönster och aktuella faktorer ger tydliga ledtrådar om möjliga prisbanor framåt. Genom att se tillbaka på utvecklingen från år 2000 och framåt kan vi förstå vilka drivkrafter som format priset – och använda samma logik för att tolka framtiden.

Från stabil början till rekordtoppar – åren 2000–2008

Vid millennieskiftet låg Brent-priset runt 28 USD/fat. Efterfrågan ökade stadigt när Kina och Indien industrialiserades, och Irakkriget 2003 samt orkanerna i Mexikanska golfen 2005 bidrog till en stigande riskpremie. Mellan 2004 och 2008 sköt priset i höjden och nådde intradagsnivåer över 140 USD/fat sommaren 2008.

Finanskris och återhämtning – 2009–2013

Efter finanskrisen föll årsgenomsnittet till 61,86 USD 2009, men återhämtades snabbt. Mellan 2011 och 2013 låg snittpriset över 108 USD/fat, drivet av den arabiska våren, Libyen-krisen och sanktioner mot Iran. Geopolitiska händelser höll riskpremien hög och utbudet stramt.

Skifferboomen och oljeprisets kollaps – 2014–2016

Den amerikanska skifferrevolutionen ledde till ett snabbt växande utbud. När OPEC 2014 valde att inte skära i produktionen rasade priset från nästan 100 USD till under 50 USD. Åren 2015 och 2016 präglades av kraftigt överutbud och låga priser.

Balans och störningar – 2017–2019

Produktionsnedskärningar från OPEC och Ryssland 2017 stabiliserade marknaden och priset steg till 71 USD/fat 2018. Handelskriget mellan USA och Kina året därpå dämpade dock efterfrågan och sänkte priset till 64 USD i snitt.

Pandemi, återhämtning och energikris – 2020–2022

Covid-19-pandemin orsakade ett historiskt fall i efterfrågan 2020, och Brent sjönk till 41,96 USD i snitt. Återhämtningen 2021 höjde priset till drygt 70 USD, men 2022 steg det över 100 USD när Rysslands invasion av Ukraina och efterföljande sanktioner skakade energimarknaderna.

Från höga nivåer till dagens pris – 2023–2025

2023 låg snittet på drygt 82 USD/fat, dämpat av lägre tillväxt i Kina och höga globala räntor. 2024 höll sig priset kring samma nivå, men under 2025 har utbudsöverskott och förväntningar om mjukare geopolitiska risker pressat ned priset till dagens 66–67 USD.

Tre möjliga scenarier för 2025–2026

1. Geopolitisk avspänning och fortsatt överskott
Ett fredsavtal i Ukraina och lättade sanktioner mot rysk olja kan sänka priset till runt 60 USD/fat eller lägre.

2. Status quo och stabilt intervall
Om inga större förändringar sker i sanktioner eller utbud kan priset ligga i intervallet 65–75 USD/fat, med viss kortsiktig volatilitet.

3. Eskalation och störningar i utbudet
Skärpta sanktioner eller andra utbudsavbrott kan höja priset mot 80–90 USD/fat, särskilt om flera faktorer sammanfaller.

Faktorer att bevaka framåt

• IEA:s och EIA:s månadsrapporter för utbuds- och efterfrågeprognoser
• Kinas importstatistik som indikator på global efterfrågan
• OPEC+-möten och produktionsbeslut
• Dollarns växelkurs
• Väderprognoser och naturkatastrofer