Kategori: Övrigt

Fastighetsbolag spelar en avgörande roll i svensk ekonomi. Tillsammans förvaltar de enorma tillgångar – bara börsnoterade bolag som Sagax, Castellum, Fabege och Balder äger fastigheter för hundratals miljarder kronor. Deras byggnader rymmer allt från bostäder och köpcentrum till logistiklager, hotell, skolor och sjukhus. Men samtidigt växer oron över deras skuldsättning. Över 300 miljarder kronor i fastighetsobligationer måste refinansieras inom två år – mitt i en period med kraftigt höjda räntor och fallande fastighetsvärden.

Vad gör ett fastighetsbolag?

Ett fastighetsbolag köper, förvaltar, hyr ut och utvecklar fastigheter. Vissa är brett inriktade mot både bostäder och kommersiella lokaler, medan andra är specialiserade på t.ex. hotell (Pandox), logistik (Catena) eller träbyggnation (Atrium Ljungberg). Vissa, som Akelius och Heimstaden, satsar stort på hyreslägenheter i både Sverige och utlandet. Fastighetsbolag tjänar pengar genom hyresintäkter och värdeökning på tillgångarna.

Sveriges största fastighetsbolag – makt och miljarder

• AB Sagax – ca 9,4 miljarder dollar i marknadsvärde
• Castellum – ca 6,1 miljarder dollar
• Balder, Fabege, Atrium Ljungberg, SBB, Nyfosa, Wihlborgs, Catena – alla med portföljer i mångmiljardklassen

Dessutom finns tunga ägarbolag som L E Lundbergföretagen, vars dotterbolag är stora inom både fastigheter och industri. Många bolag har också stark koppling till finanseliten – flera är eller har varit kontrollerade av personer som Erik Selin (Balder), Ilija Batljan (SBB) och Fredrik Lundberg (Lundbergs).

Fastighetskrisen: högre räntor, sjunkande värden

Efter åratal av nollräntor och billig finansiering har läget förändrats snabbt. Riksbankens räntehöjningar har kraftigt ökat lånekostnaderna, samtidigt som fastighetspriserna börjat sjunka. Resultatet:

• SBB tappade över 13 miljarder kronor i värde på sina fastigheter
• Heimstaden skrev ner tillgångar med 31 miljarder kronor
• Flera bolag har fått sänkta kreditbetyg och problem att hitta nya långivare

Moody’s varnar nu för att flera svenska fastighetsjättar riskerar kreditproblem om inte refinansieringen lyckas. Det gäller t.ex. Castellum, Fabege, Balder och Fastpartner.

Hållbara städer och innovation: från trähus till coliving

Trots oron växer investeringarna i grön teknik, hållbara material och nya boendeformer. Ett uppmärksammat exempel är Atrium Ljungbergs “Stockholm Wood City” – världens största stadsdel byggd i trä (250 000 m²). Samtidigt växer intresset för coliving-koncept, där boende delar på kök, arbetsytor och umgängesytor. Fastighetsbolag är med och formar framtidens stad.

Vem bor var? Svensk fastighetsstatistik i siffror

• Ca 50 % av svenska hushåll bor i flerbostadshus, 40 % i småhus
• Det finns över 87 500 lokalförsedda fastigheter, ofta med butik i bottenplan och bostäder ovanpå
• Totalt finns över 157 000 fastighetsbolag i Sverige, varav 38 000 i Stockholm och 20 000 i Skåne

Siffror som sticker ut

• Stena Fastigheter förvaltar 1,8 miljoner m² bostäder och 544 000 m² kommersiella lokaler
• Flera svenska fastighetsbolag har expanderat utomlands – Akelius har tusentals lägenheter i Tyskland, Kanada och USA
• Branschen omfattas nu även av EU-regler för icke-finansiell fastighetsstatistik, vilket ökar transparensen och tillsynen

Specialisering eller bredd? Bolagens olika strategier

Vissa bolag väljer att fokusera djupt inom en nisch – som logistik, hotell eller samhällsfastigheter – medan andra bygger diversifierade portföljer för att minska risk. Exempel:

• Catena – logistik- och lagerfastigheter
• Pandox – hotellfastigheter i Europa
• Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) – skolor, äldreboenden, polishus och vårdfastigheter
• Akelius och Heimstaden – bostadsuthyrning i Sverige och Europa

Kapital, risk och framtid

Fastighetsbolag är starkt beroende av obligationsmarknaden. Det gör dem sårbara för räntehöjningar och bristande förtroende. Samtidigt är de centrala aktörer i allt från boende till näringslivsutveckling, samhällsbyggande och klimatomställning. Deras agerande påverkar både Sveriges ekonomi – och ditt hyreskontrakt.

Bensinpriset i Sverige ligger nu på omkring 14,35–15,29 kr/liter, vilket är de lägsta nivåerna på fyra år. Jämfört med rekordåret 2022, då priserna nådde över 24 kr/l, har svenska bilister nu fått en viss lättnad vid pumpen. Det är främst ett resultat av sjunkande råoljepriser, lägre dollarkurs och återhållsam konsumtion i världsekonomin.

Vad påverkar bensinpriset mest?

Fem huvudsakliga faktorer styr bensinpriset i Sverige:

1. Råoljepriset och dollarkursen – Olja handlas i dollar, och en stark krona sänker priset.
2. Internationella händelser – Konflikter, efterfrågan i Kina och OPEC:s beslut påverkar direkt.
3. Skatter och avgifter – Utgör över hälften av priset vid pump.
4. Reduktionsplikt – Obligatorisk inblandning av biobränsle höjer produktionskostnaden.
5. Lokal konkurrens – Prisskillnader uppstår beroende på var i landet du tankar.

Bensinprisets skatteandel: Så mycket går till staten

Vid ett bensinpris på 16,99 kr/l ser skattefördelningen ut så här:

Komponent	Belopp (kr/l)
Energiskatt	1,84
Koldioxidskatt	3,27
Moms på skatter	1,28
Moms på totalpris	2,12
Totalt i skatt	8,51

Det innebär att över 50 % av bensinpriset är skatt, vilket gör bensin till en av Sveriges mest beskattade konsumentprodukter.

Reduktionsplikt driver upp bensinpriset

Från och med 1 juli 2025 har Sverige höjt reduktionsplikten från 6 % till 10 %. Detta innebär att drivmedelsföretagen måste blanda in mer biodrivmedel i bensinen, vilket är dyrare att framställa. Denna kostnad överförs till konsumenten och påverkar därmed bensinpriset direkt.

Intressanta fakta om bensinpriset i Sverige

• Svenskar betalar i snitt 2 900 kr/år i bensinskatt.
• Bensinförsäljningen har minskat med 47 % sedan 1997, från 5,5 till 2,9 miljarder liter.
• Svensk bensin innehåller alltid minst 5 % etanol (E5).
• Sverige har trots allt bara 14:e högst bensinpris i världen, efter länder som Norge, Danmark och Italien.
• Skatteintäkterna från bensin motsvarar hela barnbidragsbudgeten – cirka 29 miljarder kr per år.

Historik: Så har bensinpriset utvecklats genom åren

År	Bensinpris (kr/l)	Inflationsjusterat
1950	0,74	13,60
1980	2,88	9,42
2000	9,56	11,99
2020	13,39	–
2022	24,00	Rekordnotering
2025	14,35–15,29	Fyraårslägsta

Bensinpris i framtiden: risk för nya höjningar

• EU:s utsläppssystem ETS2 börjar gälla 2027 och kan höja bensinpriset med 1,50 till 8 kr/liter.
• Ytterligare höjningar av reduktionplikten kan införas efter 2026.
• En svagare krona eller stigande oljepris globalt kan snabbt trycka upp priset igen.

Så mycket kostar det att tanka – och resa

Ett exempel:

• En bil som drar 0,65 l/mil och kör 1500 mil/år förbrukar 975 liter bensin.
• Med ett bensinpris på 15,29 kr/l blir det 14 914 kr/år i bränslekostnad – varav cirka 7 500 kr är skatt.

Aktuella bensinpriser i Sverige – juli 2025

Enligt bensinpriser.nu varierade bensinpriserna under dagen:

Ort	Pris (95 oktan)
Örebro	14,35 kr/l
Göteborg	14,79 kr/l
Stockholm	15,29 kr/l

Bensinpriset är fortfarande högt, men lägre än väntat

Även om bensinpriset idag är avsevärt lägre än rekordnivåerna under 2022, fortsätter skatter och klimatpolitiska styrmedel att hålla priserna höga. Att tanka är billigare – men hur länge till?

Ränta på ränta-effekten innebär att du får avkastning inte bara på det ursprungliga beloppet du sparat eller investerat, utan även på den ränta som redan tillkommit. Med tiden växer kapitalet exponentiellt – det är därför Einstein kallade det för världens åttonde underverk.

Om du exempelvis sparar 1 000 kr med 10 % ränta per år, har du efter ett år 1 100 kr. Efter två år får du ränta inte bara på de första 1 000 kr, utan även på den tidigare räntan – vilket ger 1 210 kr, och så vidare.

Ränta på ränta i praktiken – så snabbt växer pengarna

År	Kapital vid årets slut (10 % ränta)
1	1 100 kr
5	1 610 kr
10	2 593 kr
20	6 727 kr
30	17 449 kr

Ett engångssparande på 1 000 kr blir alltså över 17 gånger större på 30 år med 10 % avkastning. Ju längre tid pengarna får växa, desto kraftigare blir effekten. Tiden är därför en avgörande faktor.

Magin sker över tid – därför är det aldrig ”för lite” att börja spara

Ett vanligt missförstånd är att man måste ha mycket pengar för att dra nytta av ränta på ränta. I själva verket är det viktigare att komma igång tidigt. Ett månadssparande på t.ex. 500 kr med 8 % ränta per år blir över 1 miljon kronor efter 40 år – tack vare ränta på ränta.

Det är därför långsiktiga sparformer som fonder, aktier och investeringssparkonton (ISK) ofta rekommenderas. Historiskt har den svenska börsen gett runt 8–10 % i genomsnittlig årlig avkastning.

Ränta på ränta och månadssparande – kombinationen som bygger förmögenhet

Ett regelbundet sparande kombinerat med ränta på ränta skapar starkast effekt. Exempel:

• 1 000 kr/mån i 30 år med 8 % årlig ränta:
  • Totalt sparat: 360 000 kr
  • Slutvärde: ca 1,5 miljoner kr

Utan ränta skulle du ha exakt 360 000 kr. Skillnaden – över 1 miljon – kommer från ränta på ränta.

Ränta på ränta gäller inte bara sparande – det gäller även skulder

Lika kraftfull som ränta på ränta är när du sparar, lika farlig är den när du har lån. Om du t.ex. inte betalar din kreditkortsskuld i tid kan räntan börja ticka på hela det uppkomna beloppet, inklusive tidigare ränta och avgifter.

Det är därför det är viktigt att:

• Undvika dyra krediter med hög ränta
• Betala av lån med ränta snabbt
• Ha koll på effektiva räntan (inklusive alla avgifter)

Formel för ränta på ränta – så räknar du själv

Formel:

A=P⋅(1+r)nA = P \cdot (1 + r)^n

Där:

• A = Slutvärdet efter n år
• P = Startbeloppet
• r = Årlig räntesats (i decimalform)
• n = Antal år

Exempel: 10 000 kr med 7 % ränta i 15 år:

A=10 000⋅(1+0.07)15≈27 590krA = 10\,000 \cdot (1 + 0.07)^{15} ≈ 27\,590 kr

Ränta på ränta i olika sammanhang – inte bara i pengar

Effekten finns även i:

• Pensionen – sparande i tjänstepension växer kraftigt över tid
• Företagsvärdering – framtida intäkter diskonteras bakåt
• Utbildning – kunskap ger avkastning som multipliceras med tiden

Därför talar experter om ränta på ränta som ”gratis pengar”

Med ränta på ränta arbetar dina pengar åt dig. Du behöver inte öka din insats över tid – bara ge den tid och tålamod. Ju tidigare du börjar, desto mer dramatisk blir effekten.

Det är en av få ekonomiska principer som fungerar oberoende av ekonomiska cykler, valutor och samhällsutveckling – och ett av de bästa verktygen för att bygga ekonomisk frihet.

Inflationen i Sverige, mätt med KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), steg till 2,9 % i juni 2025 – en tydlig ökning från 2,3 % månaden innan. Månadsförändringen i KPI låg på 0,8 %, vilket indikerar fortsatt prispress i hushållens vardag. Prognoser visar att inflationen sannolikt stabiliseras kring 2–3 % resten av året, med målet att nå Riksbankens inflationsmål på exakt 2 % under 2026.

Vad inflation betyder – och varför det drabbar plånboken

Inflation är den ekonomiska term som beskriver hur priser stiger över tid, vilket minskar penningvärdet. När inflationen är hög, kan du köpa färre varor och tjänster för samma summa pengar. Sveriges inflationsmål ligger på 2 % per år för att skapa förutsägbarhet i ekonomin. Men när inflationen överstiger detta mål påverkas både konsumtion, sparande och räntor.

Inflation uppstår – här är de tre huvudorsakerna

1. Efterfrågeinflation – När folk vill köpa mer än vad som finns tillgängligt stiger priserna.
2. Kostnadsinflation – Högre råvarupriser, löner eller energi pressar upp slutpriserna.
3. Penningmängdsinflation – För mycket pengar i omlopp utan ökat utbud av varor leder till prisökningar.

Ett klassiskt exempel är hyperinflationen i Weimarrepubliken där en limpa bröd kunde kosta miljarder mark år 1923.

Dramatisk inflation i historien – extremfall och lärdomar

– Tyskland 1923: En dollar motsvarade 4,2 biljoner mark under hyperinflationen.
– Zimbabwe 2008: Inflationen nådde 79,6 miljarder procent per månad.
– Europa 1500–1600-talet: Priser steg med +1,2 % årligen under ”Prisrevolutionen”, en tid då silverflödet från Amerika förändrade hela kontinentens ekonomi.

Stagflation – den farligaste kombinationen av inflation och kris

När inflation kombineras med låg tillväxt och hög arbetslöshet uppstår stagflation. Detta skedde exempelvis efter oljekriserna på 1970-talet. Stagflation är särskilt svår att hantera eftersom traditionella inflationsbekämpande verktyg ofta förvärrar arbetslösheten.

Inflation i Sverige 2025 – en folkets och en myndigheternas verklighet

Även om Riksbankens siffror pekar på 2,9 % inflation i juni, visar undersökningar att hushållens upplevda inflation låg på hela 15,7 % – drivet av stigande mat- och elpriser. Detta skapar frustration och misstro mot statistik och penningpolitik, trots att syftet med inflationsmålet är att skapa långsiktig stabilitet.

Så bekämpas inflation – därför höjer Riksbanken räntan

För att minska inflationen höjer Riksbanken styrräntan, vilket gör det dyrare att låna och därmed bromsar konsumtionen. Det minskar trycket på prisökningar. Andra strategier inkluderar att minska penningmängden och försöka påverka förväntningarna om framtida inflation.

Inflation påverkar din ekonomi – så märker du det

– Löner räcker inte lika långt om de inte följer med inflationen.
– Sparande urholkas – särskilt på sparkonton utan ränta.
– Mat, el och boende – är de vanligaste områdena där prisökningar märks först.
– Räntehöjningar – påverkar bolån, kreditkort och företagsinvesteringar negativt.

Inflationens roll i samhällsekonomin – både vän och fiende

Inflation är inte alltid dåligt. Måttlig inflation uppmuntrar konsumtion och investeringar, vilket driver tillväxt. Men när inflationen blir för hög eller för låg kan det slå hårt mot både privatpersoner och samhällsekonomin. Deflation – alltså fallande priser – anses ofta vara ännu farligare.

Intressanta fakta om inflation världen över

• Alexander den Stores rike hade inflationsliknande fenomen redan på 300-talet f.Kr.
• Ungern 1946 hade den högsta inflationstakten någonsin – priserna fördubblades var 15:e timme.
• USA:s Great Inflation mellan 1965–1982 slutade med att styrräntan höjdes till över 20 %.

Inflation framåt – vad du som privatperson kan göra

För att skydda dig mot inflation:
– Förhandla lönen regelbundet
– Se över bolån och räntor
– Spara i realtillgångar som fastigheter eller indexfonder
– Jämför priser och konsumera smart

Inflation är en realitet i varje ekonomiskt system. Hur den påverkar dig beror på hur snabbt du anpassar dig – inte bara hur mycket den stiger.

Svensk inflation bland de mest stabila i världen just nu

I juni 2025 låg inflationen i Sverige på 2,9 %, vilket placerar landet långt under det globala snittet och gör Sverige till en av de mer stabila ekonomierna i världen. Samtidigt brottas Laos med en inflation på 21,4 %, vilket är mer än sju gånger högre än Sveriges nivå. Flera andra länder, såsom Argentina och Turkiet, befinner sig i en långt allvarligare ekonomisk situation med två- eller till och med tresiffriga inflationsnivåer.

Varför är Sveriges inflation så låg jämfört med många andra?

Sverige har fördelar som många andra länder saknar:

• Stark valuta, i förhållande till flera utvecklingsländer.
• Oberoende centralbank, Riksbanken, som tidigt höjde styrräntan till rekordnivåer under 2022–2023.
• Energieffektiv ekonomi – beroendet av importerad fossil energi är lägre än i många andra länder.
• Stabil offentlig förvaltning och stark skattemoral.
• Väl fungerande välfärdssystem, som minskar trycket på konsumenter även vid prisökningar.

Detta står i skarp kontrast till länder som Laos, där en försvagad valuta, låg tillgång till stabila exportinkomster och stor importberoende leder till snabb prisökning. I Laos är livsmedels- och bränslepriser en huvudorsakerna till inflationen.

Inflationen i praktiken – vad den betyder för hushållen

I Sverige märks inflationen främst på:

• Matpriser – särskilt mejerivaror, kött och grönsaker.
• Räntekostnader för bolån – när styrräntan höjdes för att kyla ner ekonomin.
• Elpriser – främst vintrarna 2022 och 2023.

I Laos och andra höginflationsländer leder inflationen ofta till:

• Hyperinflation i vardagen – priser på bröd, bensin och medicin fördubblas på några månader.
• Kollapsande köpkraft – lönerna hinner inte med prisökningarna.
• Dollarisering – lokal valuta ersätts i praktiken av USD eller annan stabil valuta i handeln.

När man betraktar världens inflationstakter sticker Sverige ut som ett land där inflationsbekämpningen varit effektiv, konsekvent och framgångsrik. Den svenska ekonomins institutionella stabilitet har gett goda förutsättningar för både långsiktig investering och bevarat konsumentförtroende. Jämfört med Laos, där strukturella problem bidragit till en inflation på över 20 %, och länder som Argentina och Turkiet där kriserna är djupa, framstår Sverige som ett stabilt och välinformerat undantag i en skakig global verklighet.

Insynshandel är när personer i ledande ställning köper eller säljer aktier i det egna bolaget. Det kan vara helt lagligt – och till och med ge signaler om framtida kursrörelser – men det kan också vara olagligt, särskilt om handeln sker på icke-offentlig information. I Sverige regleras all insynshandel av Finansinspektionen, och olaglig handel kan ge fängelse i upp till fyra år enligt EU-lag.

Vad är insynshandel – och varför är det så strikt reglerat?

Insynshandel avser transaktioner som görs av personer med insyn i ett företag – t.ex. vd, styrelseledamöter och andra höga befattningshavare – som har tillgång till kurspåverkande information innan den offentliggörs. Syftet med att reglera detta är att förhindra informationsasymmetri, där vissa investerare gynnas på andras bekostnad.

Det finns två typer:

• Laglig insynshandel: sker öppet, anmäls till Finansinspektionen och följer regelverket.
• Olaglig insynshandel: sker på icke-offentlig, kurspåverkande information och kan leda till fängelsestraff och böter.

Insynshandel i Sverige – regler och skyldigheter

Sverige följer EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR), som innebär att personer i ledande ställning (samt närstående) måste anmäla alla transaktioner som överstiger ett tröskelvärde:

• Tröskel: 5 000 € per halvår
• Tidsfrist: anmälan ska göras inom 3 arbetsdagar
• Handelsförbud: 30 dagar före delårs- eller årsrapport (s.k. ”stängda perioder”)
• Alla anmälningar blir offentliga på fi.se

Detta gäller även bolag på tillväxtmarknader (t.ex. Nasdaq First North), även om sanktionerna historiskt sett varit mildare där.

Intressant fakta om insynshandel – statistik och studier

• Cirka 25 000 insynsaffärer rapporteras årligen i Sverige.
• En studie från Handelshögskolan i Göteborg visade att positiv insynshandel (köp) ofta föregår aktiekursuppgångar – men bara när de är överraskande och av betydande storlek.
• Enligt Lunds universitet kan insynshandel ge signaler om framtida överavkastning, vilket vissa investerare använder som analysverktyg.
• Finansinspektionen fokuserar främst på att upptäcka systematiska avvikelser, ovanliga handelsmönster och kopplingar mellan anställda och externa affärer.

Olaglig insynshandel – brott, bevis och straff

När insynspersoner handlar baserat på icke-offentlig information strider det mot lagen. Exempel:

• Vd får veta om ett negativt kvartalsresultat och säljer aktier innan rapporten.
• En person inom bolaget berättar för en vän som sedan handlar – detta kallas ”tipping”.
• Någon handlar i ett bolag i samma bransch, på basis av insiderinformation från ett närliggande företag – detta kallas shadow trading.

Straff i Sverige:

• Böter eller fängelse upp till 2 år vid insiderbrott
• Upp till 4 år vid grovt insiderbrott (exempelvis stor omfattning, systematik, eller särskilt förtroendeskadligt beteende)

Internationella exempel:

• I USA driver SEC årligen hundratals ärenden, ofta med fängelsedomar på flera år.
• FCA i Storbritannien uppskattar att minst 30 % av alla börsbud påverkas av insiderinformation.
• Fallet Panuwat (USA 2021) har breddat tolkningen till att även inkludera handel i relaterade bolag – trots att de inte är direkt involverade.

Hur investerare använder insynshandel i sin analys

Många småsparare följer insynshandel via tjänster som Börskollen, Holdings och Insynshandel.com. Vanliga slutsatser:

• Köp av vd/styrelse → ses ofta som starkt köpintresse (signal om framtidstro)
• Sälj av storägare → kan väcka oro, särskilt om flera sälj sker samtidigt
• Upprepade köp efter kurspress → kan tolkas som att insiders anser aktien vara undervärderad

Men analysen kräver försiktighet – vissa insynspersoner säljer av skattetekniska skäl, av privatekonomiska skäl eller för att de slutar i bolaget.

Insynshandel i praktiken – exempel på granskade fall

• Fingerprint Cards (2017): ett av Sveriges mest uppmärksammade insiderfall, där personer åtalades efter att ha handlat före negativa nyheter.
• Allra-skandalen (2016): där personer inom bolaget misstänktes för otillbörlig information.
• Spotlight (2020–2022): flera granskningar visade på bristande efterlevnad bland tillväxtbolag, vilket ledde till hårdare kontroll från börsoperatörer.

Regler för laglig insynshandel

Regel	Detalj
Gäller vem?	Ledande befattningar + närstående
Gräns för rapportering	5 000 € per halvår
När?	Senast 3 arbetsdagar efter transaktion
Vad måste rapporteras?	Alla köp/sälj av värdepapper i bolaget
Handelsförbud	30 dagar före rapport (”closed period”)
Anmälan till	Finansinspektionen via insynsregistret

Insynshandel är ett kraftfullt verktyg för att förstå hur bolagsledningen själva värderar sitt företag – men också ett område där regelbrott övervakas hårt både nationellt och internationellt.

Valutakurserna världen över idag, präglas av geopolitisk oro, centralbankers besked och stora rörelser mellan de viktigaste ekonomiernas valutor. Medan vissa valutor stärks av stabilitet och höga räntor, försvagas andra av låg tillväxt, budgetunderskott och handelskonflikter. Dollarn, euron, yenen och pundet är fortsatt dominerande – men flera nya valutor får ökad betydelse.

De viktigaste valutorna i världen just nu

Valuta	Kod	Land/Region	Viktigaste faktorer
US-dollar	USD	USA	Räntor, inflation, budgetunderskott
Euro	EUR	Eurozonen	Export, ECB-beslut, tillväxt
Japansk yen	JPY	Japan	Räntepolitik, politisk stabilitet
Brittiskt pund	GBP	Storbritannien	Inflationsmål, arbetslöshet
Kinesisk yuan	CNY	Kina	PBOC-beslut, exportpolitik
Schweizisk franc	CHF	Schweiz	Safe haven-status
Australisk dollar	AUD	Australien	Råvarupriser, Kinaexport
Kanadensisk dollar	CAD	Kanada	Oljepriser, USA-handel
Svensk krona	SEK	Sverige	Inflationsförväntningar, Riksbanken

Starka och svaga valutor just nu

🔺 Starka valutor idag

• Yenen stärks globalt efter politisk osäkerhet i Japan – investerare söker stabilitet.
• Schweiziska francen hålls stark tack vare låg inflation och hög tilltro till schweizisk ekonomi.
• US-dollarn är fortfarande stabil i många delar av världen trots inhemsk politisk oro.

🔻 Valutor under press

• Euron tappar på grund av svag export, lågt förtroende för ECB och osäker tysk industri.
• Brittiska pundet svajar på grund av väntad räntesänkning och ökande arbetslöshet.
• Latinamerikanska valutor, såsom argentinska peson, har tappat enormt i värde – med inflation på över 200 %.

Vad påverkar valutakurser globalt?

💰 Centralbankernas räntor
Höga räntor gör en valuta mer attraktiv – investerare får bättre avkastning. Det är därför USD, CHF och JPY ofta stärks när räntorna höjs.

📉 Inflation och tillväxt
Hög inflation kan minska valutans värde. Länder med stark ekonomi och låg inflation tenderar att ha stabilare valutor.

🌍 Geopolitik och krig
Krig, politisk instabilitet och handelskonflikter påverkar valutaflöden. Exempelvis kan valutor i konfliktdrabbade regioner förlora värde snabbt.

📦 Export och handelsbalans
Valutor i exportstarka ekonomier – som Tyskland, Kina och Japan – kan stärkas när handelsöverskottet ökar.

Intressant fakta om valutamarknaden

• Forex (Foreign Exchange) är världens största finansmarknad, med över 7 500 miljarder USD i daglig omsättning.
• Dollarn dominerar fortfarande över 80 % av alla transaktioner, ofta som motpart i växling.
• Euron är den näst mest handlade valutan globalt, följd av yenen.
• Bitcoin och kryptovalutor används parallellt med nationella valutor i vissa länder, men har mycket högre volatilitet.

Exempel på dagens genomsnittskurser globalt (avrundat)

Växelkurs	Kurs (ungefärlig)
1 USD → 0,86 EUR	1 EUR ≈ 1,16 USD
1 USD → 147,6 JPY	1 JPY ≈ 0,0068 USD
1 USD → 0,74 GBP	1 GBP ≈ 1,35 USD
1 USD → 7,17 CNY	1 CNY ≈ 0,139 USD

Trender för valutor globalt idag

• USA: Stark arbetsmarknad, men oro inför höstens val trycker ned dollarn något.
• Europa: Svag export och lågt förtroende för ECB pressar euron.
• Asien: Yenen och yuanen stabiliseras av låga räntor och exportberoende.
• Tillväxtmarknader: Stora skillnader – vissa valutor (som brasilianska real) stärks, andra som turkiska liran eller argentinska peson rasar.

Valutakurser är en spegel av världens ekonomiska puls – och just nu pekar den mot osäkerhet, divergerande räntebeslut och en dollardominerad men föränderlig framtid.

Försvarsaktier har haft ett exceptionellt starkt år 2025, med bolag som Saab AB i spetsen. Saab rapporterade en vinstökning på 49 % i Q2 och en orderingång på hela 28,4 miljarder kronor, vilket skickade aktien till nya rekordnivåer – en uppgång på över 80 % bara i år. Uppgången drivs av kraftigt ökade försvarsbudgetar, global geopolitisk oro och stora exportkontrakt inom radar, AI och flyg.

Saab, radar och Gripen i fokus – men högt värderad

Saabs starka tillväxt grundar sig i flera stora projekt: bland annat export av stridsflygplanet Gripen, avancerade GlobalEye radarplan och moderniseringar av befintliga vapensystem. Företagets satsningar inom AI och digitalisering har ökat marginalerna, men P/E-nivån ligger kring 32× EBITDA, vilket får vissa analytiker att signalera varning. Pareto och Danske Bank rekommenderar fortsatt innehav, medan Kepler Cheuvreux menar att en vinstökning på minst 30 % per år krävs för att motivera kursen.

Amerikanska jättar lockar med stabilitet och utdelning

De amerikanska försvarsgiganterna Lockheed Martin (LMT), RTX Corp (tidigare Raytheon) och Northrop Grumman (NOC) är fortsatt populära bland investerare som söker trygg avkastning i oroliga tider. Dessa bolag gynnas av:

• Historiskt höga försvarsbudgetar i USA
• Långsiktiga kontrakt med Pentagon och NATO
• Försvarsinnovationer inom missilsystem, cyberförsvar och rymdteknologi

Aktierna handlas nära sina toppnivåer och ses som ”säker hamn” av många portföljförvaltare.

Europas försvarsboom lyfter även BAE och Babcock

Kriget i Ukraina och NATO:s krav på 2 %–5 % av BNP i försvarsutgifter har drivit europeiska försvarsaktier till nya höjder. Bland de mest gynnade:

• BAE Systems (Storbritannien) – tillverkar stridsvagnar, artilleri, fartyg
• Babcock International – fokuserar på underhåll av brittiska kärnvapenubåtar och marinens fartyg
• Cohort plc – tekniklösningar för kommunikation och övervakning inom försvar

FTSE 100 har stärkts av dessa aktier, som fått nytt liv efter år av lågprioriterade militära investeringar.

Asien positionerar sig – Indien i omställning

Indien har påbörjat en större omställning till inhemsk vapenproduktion. Bolag som Bharat Electronics och Hindustan Aeronautics har tidigare gynnats av detta, men i juli 2025 sålde flera stora fonder av sina innehav, vilket skapat tillfällig turbulens. Trots det ser investerare långsiktig potential i landets satsningar på självförsörjning inom försvar.

Intressant fakta som förstärker försvarssektorns momentum

• GlobalEye, ett radarövervakningsflygplan utvecklat av Saab, har över 550 km räckvidd och är sålt till bland annat Förenade Arabemiraten och Polen.
• Lockheed Martin är världens största försvarsbolag med över 110 000 anställda, och har över 30 års erfarenhet av stridsflyg och missilteknik.
• RTX har utvecklat Patriot‑missilsystemet, som används av över 15 länder.
• Northrop Grumman tillverkar USA:s nya stealthbombare B‑21 Raider som förväntas bli en hörnsten i framtidens amerikanska flygförsvar.

Långsiktig uppgång – men kräver vaksamhet

Försvarsaktier 2025 speglar världens militära upptrappning. Även om det ger stora möjligheter för investerare, är flera aktier nu högt värderade. Balansen mellan fortsatt tillväxt och risken för korrektion gör noggrann analys och bevakning avgörande.

Ränteavdraget är ett av Sveriges mest omfattande skatteavdrag och gynnar främst bostadsägare. Du får dra av 30 % av räntekostnader upp till 100 000 kronor per person och år – och 21 % för det som överstiger detta belopp. Men från 2025 minskar avdragsrätten för lån utan säkerhet, och 2026 tas den bort helt. Samtidigt ökar den politiska pressen att på sikt fasa ut hela ränteavdraget även för bolån.

Så fungerar ränteavdraget – regler, belopp och exempel

Ränteavdraget innebär att du får skattereduktion på den ränta du betalat under året. Det fungerar så här:

• 30 % avdrag på räntekostnader upp till 100 000 kr
• 21 % avdrag på den del som överstiger 100 000 kr
• Gäller oavsett inkomst, men du måste ha betalat skatt att kvitta mot

Exempel: Har du betalat 80 000 kr i räntor under året får du tillbaka 24 000 kr i skatteavdrag. Har du betalat 120 000 kr får du tillbaka 30 000 kr (30 000 kr för de första 100 000 och 4 200 kr för de övriga 20 000).

Banker rapporterar oftast automatiskt in ränteutgifterna till Skatteverket, vilket innebär att avdraget syns förifyllt i din deklaration. Du måste själv kontrollera att beloppen stämmer.

Ränteavdrag på bolån och säkerhetslån – full avdragsrätt

Du får fullt ränteavdrag på lån med säkerhet, t.ex.:

• Bolån
• Billån med bilen som säkerhet
• Båtlån, pantbankslån, lån på aktier eller fastigheter

Detta gäller så länge du:

• Är betalningsansvarig
• Har betalat räntan under det aktuella året
• Har tillräckligt med skatt att kvitta mot

Avdraget är individuellt. Om två personer delar på ett lån, får båda göra avdrag för sin del av räntekostnaden.

Ränteavdrag på blancolån – halveras 2025 och slopas 2026

Från 1 januari 2025 gäller nya regler för lån utan säkerhet, t.ex. privatlån, kreditkortsskulder och snabblån:

År	Avdragsrätt
2024	100 % ränteavdrag (som bolån)
2025	Endast 50 % av räntekostnaden avdragsgill
2026	Ränteavdraget tas bort helt för dessa lån

Exempel 2025: Har du ett blancolån med 10 000 kr i räntekostnad får du endast avdrag för 5 000 kr → 30 % av 5 000 kr = 1 500 kr i skatteavdrag.

Skälet till avtrappningen är att staten vill motverka ohälsosam skuldsättning och minska subventioner till högrisklån.

Ränteavdragets pris – över 60 miljarder per år

Ränteavdraget kostar staten enorma summor. 2024 uppgick skattereduktionen till drygt 61 miljarder kronor – en fördubbling sedan 2022. En majoritet av avdraget går till bostadslån i storstadsområden, och män med höga inkomster är de största vinnarna.

Intressanta siffror:

• 82 % av alla ränteavdrag gäller bolån
• 90 % av avdragen går till dem som tjänar över medianlön
• I Stockholm är avdraget i snitt dubbelt så högt som i Norrlands inland
• En villaägare i Danderyd kan få över 50 000 kr i avdrag – varje år

Detta har lett till en debatt om orättvisor och ett system som gynnar de redan välbeställda.

Framtiden för ränteavdraget – möjliga reformer och förslag

Flera experter har föreslagit att ränteavdraget på sikt bör fasas ut helt eller begränsas, särskilt för dyra bostäder. Några förslag som diskuteras:

• Fasa ut ränteavdraget gradvis under 10–20 år
• Sätt ett tak på t.ex. 3,5 miljoner i bostadsvärde
• Begränsa avdraget till första bostad eller låginkomsttagare

Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet har båda pekat på att avdraget snedvrider bostadsmarknaden och gör hushåll känsliga för räntehöjningar.

Därför ska du ha koll på ränteavdraget varje år

• Om du och din partner betalar olika mycket ränta måste ni justera detta i deklarationen
• Har du flyttat ett lån under året? Kontrollera att banken rapporterat korrekt
• Har du sålt en bostad med vinst? Då kanske du inte kan nyttja hela avdraget samma år
• Om du inte har tillräckligt med skatt att kvitta mot – kontakta Skatteverket för uppskov

Att förstå ränteavdraget är avgörande för alla med lån – särskilt i tider av höga räntor och politiska förändringar. De nya reglerna 2025–2026 påverkar miljontals svenskar direkt.

Styrräntan i Sverige är från och med den 25 juni 2025 satt till 2,00 %, efter flera sänkningar från toppnoteringen 4,00 % i maj 2024. Riksbanken sänkte då räntan med 0,25 procentenheter – i syfte att stötta hushåll, konsumtion och en avmattad konjunktur. Räntan är central för hela ekonomin eftersom den styr både bankernas utlåning och hushållens bolånekostnader.

Så fungerar styrräntan – Riksbankens viktigaste verktyg

Styrräntan är den ränta som Riksbanken sätter på dagslånemarknaden. Den påverkar direkt bankernas kostnad för att låna pengar och därmed också vilka räntor banker sätter för bolån, sparkonton och företagslån. När Riksbanken höjer styrräntan → räntor i hela ekonomin ökar. När den sänks → räntorna sjunker. Syftet är att styra inflationen mot målet på 2 % per år.

Styrräntan är alltså Riksbankens främsta verktyg för att kyla ner eller stimulera ekonomin beroende på om inflationen är för hög eller för låg. Verkningstiden är inte omedelbar – det kan ta upp till 1 år innan hela effekten märks i ekonomin.

Historisk utveckling – styrräntan i snabb förändring

Datum	Styrränta	Förändring
2025‑06‑25	2,00 %	–0,25 procentenheter
2025‑02‑05	2,25 %	–0,25
2025‑01‑08	2,50 %	–0,25
2024‑11‑13	2,75 %	–0,50
2024‑10‑02	3,25 %	–0,25
2024‑05‑08	4,00 %	0,00

Under loppet av drygt ett år har styrräntan alltså sänkts med 2 procentenheter. Detta är en av de snabbaste sänkningsfaserna i modern svensk penningpolitik – och speglar en markant förändrad inflationsbild och svagare konjunktur.

Styrräntans effekter i vardagen – så påverkas hushåll och företag

• Bolån: En räntesänkning innebär att rörliga boräntor blir billigare. Vid dagens styrränta på 2 % har bolåneräntor på 3,5–4 % blivit vanligare – ned från över 5 % under 2023.
• Sparande: Räntor på sparkonton påverkas också – men långsammare. Ett konto som gav 3,5 % i ränta 2024 kan nu ligga på 2 % eller mindre.
• Bostadsmarknad: Låga räntor ger köpare ökad köpkraft, vilket ofta driver upp bostadspriser. Sänkningarna 2024–2025 har lett till ett tydligt uppsving i marknadsaktivitet.
• Konsumtion: Lägre räntor gör det billigare att låna, vilket ökar hushållens konsumtionsutrymme.
• Valutakurs: Låg ränta i Sverige gör kronan svagare jämfört med andra valutor – vilket kan ge dyrare importer men stärkt export.

Styrränta och räntebanan – framtidens prognos

Riksbanken publicerar varje gång en räntebana – en uppskattad framtida väg för styrräntan. Sommaren 2025 visar denna bana på fortsatt låga nivåer året ut, med eventuellt ytterligare en sänkning senare under hösten. Riksbanken har också signalerat att man inte vill sänka för snabbt – för att undvika att åter elda på inflationen.

Kommande räntebesked 2025:

• 20 augusti
• 23 september
• 5 november
• 18 december

Intressanta fakta om styrräntan i Sverige

• Namnet ändrades från reporänta till styrränta år 2022 för att bättre spegla funktionen i penningpolitiken.
• Negativ ränta: Sverige var ett av de första länderna i världen att införa negativ styrränta. År 2015 låg den så lågt som –0,25 %.
• Inflationsmål: Målet på 2 % sattes redan 1993 och blev lagstadgat 1999. All räntepolitik utgår från detta.
• Svenska hushåll har hög skuldsättning, över 177 % i genomsnitt – vilket gör Sverige mycket känsligt för ränteförändringar.
• Styrräntan påverkar även finansmarknaderna, inklusive börsen, eftersom lägre räntor ökar riskaptiten och ofta får aktier att stiga.

Styrräntan – en avgörande faktor för hela samhällsekonomin

Allt från elpriser till bostadslån, kronkurs och konsumtionsvanor påverkas direkt eller indirekt av styrräntan. En enda höjning eller sänkning kan få effekter i miljardklassen för hushåll och företag. Därför följs varje räntebesked av marknaden, media och allmänheten – med stort intresse och ibland starka reaktioner.

På väg till casinot drömmer du om den stora vinsten. Turbyxorna är på. Partnern är redo att blåsa på tärningarna. Du vet att den progressiva jackpotten på automaterna är skyhög. Den måste slå ut vilken sekund som helst. Ingen av de här tre sakerna spelar någon som helst roll för om du kommer att vinna eller inte. Tänker du på matematik? Kanske inte, men det borde du göra.

Turbyxorna och att blåsa på tärningarna får tyvärr räknas till vidskepelse. Om det ger dig ett strategiskt självförtroende är det dock en fördel. Jackpotten är lika trolig att falla ut vad summan än är uppe i. Matematik däremot ligger bakom alla odds och spelstrategier. Därför är det också professorer i matematik som har skapat systemen som världens casinon är rädda för. Det finns en anledning till att bärbara datorer liksom en del spelare är portade från vissa casinon.

Edward O Thorp

Till exempel fick Edward O Thorp, professor i matematik och Blackjackspelare, inte ens komma in på casinon i Las Vegas. Han hade då bara spelat Blackjack en enda helg i Reno och Lake Tahoe. Samme man skapade tillsammans med en kollega också ett systemför Roulette. Det gjorde att han med hjälp av sin lilla handdator (den första i världen) kunde vinna oavbrutet. Vis av skadan från Blackjack hittade han denna gång på en strategi för att inte bli upptäckt. Några andra spelare fick dra uppmärksamheten till sig. Thorp valde också att förlora ibland för att systemet inte skulle upptäckas.

Till slut övergav proffset i matematik för spel för aktiebörsen eftersom han kunde spela för högre summor där. Han är dock inte ensam, det finns gott om experter som kombinerat matematik med spel för vinnande system. Ett exempel är “Wizard of Odds” vars födelsenamn är Michael Shackleford. Han är adjungerad professor i casinomatematik. Ja, du läste rätt, casinomatematik.