Författare: Bengt

Warren Edward Buffett, född 30 augusti 1930 i Omaha, Nebraska, är en av världens rikaste och mest inflytelserika investerare genom tiderna, ofta kallad ”Oraklet från Omaha”. Han är ordförande och huvudägare i Berkshire Hathaway, ett konglomerat som äger eller har stora innehav i företag som Coca-Cola, Apple, American Express och Geico. Buffett har byggt upp sin förmögenhet på över 100 miljarder dollar genom långsiktiga investeringar och en filosofi som kombinerar värdeinvestering med sunt affärsförnuft, ofta inspirerad av hans mentor Benjamin Graham.

Från tidningspojke till miljardär

Redan som barn visade Buffett entreprenörsanda – han sålde tuggummi, Coca-Cola-flaskor och tidningar. Vid 11 års ålder köpte han sina första aktier (Cities Service Preferred) och sålde dem med liten vinst. Som tonåring tjänade han mer pengar än många vuxna genom olika småföretag, inklusive spelautomatverksamhet. Han studerade vid University of Nebraska och senare vid Columbia Business School, där han lärde sig värdeinvestering direkt från Benjamin Graham.

Warren Buffett och Berkshire Hathaway – en oväntad start

Buffett köpte ursprungligen aktier i Berkshire Hathaway på 1960-talet när det var ett kämpande textilföretag. Istället för att sälja verksamheten använde han bolaget som ett investeringsfordon för att köpa kvalitetsföretag och bygga ett enormt konglomerat. Under hans ledning har aktiekursen ökat med över 2 000 000 % sedan 1965, vilket gjort många tidiga investerare till multimiljonärer.

Warren Buffetts investeringsfilosofi – enkel men kraftfull

Buffett fokuserar på företag med starka konkurrensfördelar (“moats”), stabila vinster och kompetenta ledningar. Han undviker spekulativa satsningar och har sagt: ”Regel nummer ett: Förlora aldrig pengar. Regel nummer två: Glöm aldrig regel nummer ett.” Han köper sällan och säljer ännu mer sällan – hans favoritlängd för att äga en aktie är ”för alltid”.

Ikoniska investeringar

• Coca-Cola – Buffett köpte stora mängder aktier 1988 och äger fortfarande en betydande andel.
• Apple – Berkshire är idag en av de största ägarna i Apple, en av Buffets mest lönsamma tech-satsningar.
• American Express – investering sedan 1960-talet efter en kris, nu en av Berkshires kärninnehav.

Warren Buffetts livsstil och personlighet

Trots sin enorma förmögenhet lever Buffett relativt sparsamt. Han bor fortfarande i samma hus i Omaha som han köpte 1958 för 31 500 dollar och kör ofta själv till jobbet. Han äter enkel snabbmat, älskar Cherry Coke och McDonald’s och är känd för sin humor och jordnära personlighet.

Filantropi och The Giving Pledge

Buffett är en av världens största filantroper. 2006 meddelade han att han skulle skänka 99 % av sin förmögenhet till välgörenhet, främst genom Bill & Melinda Gates Foundation. Tillsammans med Bill Gates grundade han The Giving Pledge, där miljardärer lovar att donera majoriteten av sin rikedom under sin livstid eller i sitt testamente.

Buffett i siffror

• Förmögenhet: ca 130 miljarder USD (2025)
• Började investera: 1941
• Berkshire Hathaway avkastning sedan 1965: ca 20 % årlig genomsnittlig tillväxt
• Donationer hittills: över 50 miljarder USD

Fascinerande fakta

• Buffett läser upp till 500 sidor om dagen.
• Han dricker fem burkar Coca-Cola per dag.
• Trots sitt enorma kapital har han aldrig ägt en smartphone förrän nyligen – och använder den knappt.
• Han är känd för att hålla aktieägarmöten i Omaha som lockar tiotusentals investerare varje år, ofta kallade ”Kapitalismens Woodstock”.

Warren Buffetts liv och investeringar

1930 – Warren Edward Buffett föds den 30 augusti i Omaha, Nebraska, som son till aktiemäklaren och kongressledamoten Howard Buffett och Leila Stahl Buffett.

1941 (11 år) – Köper sina första aktier: tre Cities Service Preferred för 38 dollar styck. När kursen går upp till 40 dollar säljer han, men ser snart att aktien stiger till 200 dollar – en tidig lärdom om långsiktighet.

1943–1945 (13–15 år) – Levererar tidningar och tjänar mer än vissa vuxna. Köper begagnade flipperspel som han placerar i frisörsalonger och får inkomster från.

1947 (17 år) – Avslutar high school och tjänar redan motsvarande dagens 50 000 kronor per år. Flyttar till Wharton School vid University of Pennsylvania men hoppar av efter två år.

1950 (20 år) – Avslutar studierna vid University of Nebraska. Antas till Columbia Business School där han studerar under Benjamin Graham, värdeinvesteringsfilosofins fader.

1951 (21 år) – Arbetar kort för Graham-Newman Corp. innan han återvänder till Omaha och startar som investeringssäljare.

1956 (26 år) – Startar sitt eget investeringspartnerskap, Buffett Partnership Ltd, med sju investerare och 105 000 dollar (varav Buffett själv bidrog med 100 dollar).

1962 (32 år) – Börjar köpa aktier i textilföretaget Berkshire Hathaway för 7,50 dollar styck.

1965 (35 år) – Tar kontroll över Berkshire Hathaway och börjar omvandla det från textilbolag till ett konglomerat med investeringar i flera branscher.

1967 – Berkshire köper National Indemnity Company, vilket blir startpunkten för försäkringsdelen av imperiet.

1973–1974 – Utnyttjar börsnedgången under oljekrisen för att köpa undervärderade aktier.

1979 – Berkshire-aktien når 290 dollar – jämfört med 19 dollar vid Buffetts övertagande.

1988 (58 år) – Buffett investerar kraftigt i Coca-Cola och blir snart företagets största ägare, en position han fortfarande håller.

1991 – Spelar en nyckelroll i att rädda Salomon Brothers under en obligationsskandal, vilket stärker hans rykte som pålitlig krisledare.

2006 (75 år) – Meddelar att han kommer donera 99 % av sin förmögenhet till välgörenhet, främst via Bill & Melinda Gates Foundation.

2008 – Utsågs till världens rikaste person av Forbes med en förmögenhet på 62 miljarder dollar.

2011 – Investering i Bank of America under finanskrisen ger Berkshire preferensaktier med hög avkastning och optioner att köpa stamaktier billigt.

2016 – Berkshire blir storägare i Apple, en av de mest framgångsrika investeringarna i bolagets historia.

2020 – Under covid-19-pandemin säljer Buffett alla flygbolagsaktier i Berkshire-portföljen, ett ovanligt avsteg från hans långsiktiga strategi.

2022 – Fortsätter köpa energibolag och råvaruaktier som Occidental Petroleum och Chevron.

2025 – Vid 94 års ålder har Buffett fortfarande en aktiv roll som Berkshire Hathaways ordförande och driver världens mest uppmärksammade aktieägarmöten i Omaha.

En investering i bostadsrätt kan ge stabil värdetillväxt och långsiktig boendekostnadsbesparing, medan aktier historiskt har gett högre genomsnittlig avkastning men med större risk och svängningar. Valet mellan de två handlar om riskprofil, tidshorisont, likviditet och hur stor del av kapitalet man kan binda. I Sverige har bostadspriserna ökat med i snitt 5–7 % per år sedan 1990-talet, medan aktiemarknaden via OMX30 inklusive utdelningar har legat på runt 8–10 % per år – men med kraftiga börsnedgångar under bland annat IT-kraschen 2000, finanskrisen 2008 och pandemikraschen 2020.

Historisk utveckling – bostadsrätter och aktier sida vid sida

Bostadsrättspriserna i storstäderna, särskilt Stockholm, Göteborg och Malmö, har haft en exponentiell tillväxt sedan 1990-talets finanskris då priserna var rekordlåga. Från 1996 till 2021 ökade bostadsrättspriser i Stockholm med över 400 %, mycket drivet av låga räntor och ökad efterfrågan i tätbefolkade områden. Samtidigt steg OMX Stockholm PI med cirka 800 % under samma period, exklusive utdelningar – med återinvesterade utdelningar blir skillnaden ännu större till aktiers fördel.

Skillnaden är att bostadsmarknaden generellt har mindre kortsiktiga svängningar och påverkas mer av ränteläget och bostadsutbud, medan aktier reagerar snabbt på konjunktur, geopolitik och bolagsspecifika nyheter.

Avkastning och hävstångseffekt med lån

En unik fördel med bostadsrätter är möjligheten att använda hög belåning (hävstång) till låg ränta. I Sverige är det vanligt att finansiera 70–85 % av bostadsköpet med bolån, vilket gör att avkastningen på eget kapital kan bli mycket hög om priserna stiger. Exempel:

• Om du köper en bostadsrätt för 3 000 000 kr med 15 % kontantinsats (450 000 kr) och bostaden ökar 5 % (150 000 kr), har ditt eget kapital växt med 33 % – långt mer än den faktiska prisökningen.
• På aktiemarknaden krävs ofta mycket högre räntor och risker vid belåning, och lån används främst av professionella investerare.

Likviditet och flexibilitet

Aktier är överlägset när det gäller likviditet – de kan säljas på några sekunder under börsens öppettider. En bostadsrätt kan ta veckor eller månader att sälja och är förenad med mäklarkostnader, skatt och ofta juridiska processer. Detta gör aktier mer flexibla för snabba förändringar i marknaden, medan bostadsrätter är trögare investeringar.

Risker och volatilitet

• Bostadsrätt: Risk för prisfall vid räntehöjningar, ekonomiska kriser eller lokal överproduktion av bostäder. Driftkostnader, avgiftshöjningar och underhåll kan äta upp avkastning.
• Aktier: Risk för kraftiga kortsiktiga nedgångar, upp till 50 % eller mer vid börskrascher. Enskilda bolag kan gå i konkurs och bli värdelösa, men riskspridning via fonder minskar risken.

Skatt och löpande kostnader

• Bostadsrätt: Ingen årlig skatt på värdet, men eventuell reavinstskatt på 22 % vid försäljning (möjlighet till uppskov finns). Månadsavgift till föreningen samt driftkostnader påverkar den faktiska avkastningen.
• Aktier: 30 % skatt på vinster och utdelningar i vanligt aktie- och fondkonto. ISK och kapitalförsäkring har istället en årlig schablonskatt baserad på statslåneräntan. Inga fasta kostnader utöver detta.

Psykologiska och praktiska faktorer

Många upplever bostadsrätt som en tryggare investering då den samtidigt är ett hem och inte bara en värdehandling. Att bo i sin investering kan ge både ekonomisk och känslomässig nytta. Aktier däremot är helt finansiella tillgångar och kan kännas mer abstrakta, men de ger stor frihet att omplacera och diversifiera.

Stagflation är ett ovanligt och allvarligt ekonomiskt tillstånd där tre negativa faktorer inträffar samtidigt: låg eller obefintlig ekonomisk tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflation. Till skillnad från vanliga konjunkturcykler, där lågkonjunktur ofta sammanfaller med låg inflation, innebär stagflation att ekonomin står still eller krymper medan priserna ändå fortsätter att öka. Detta gör den svår att hantera eftersom traditionella verktyg för att bekämpa inflation (som höjda räntor) riskerar att förvärra arbetslösheten och bromsa tillväxten ännu mer.

Ursprunget till stagflation

Begreppet blev känt på 1970-talet, särskilt efter oljekriserna 1973 och 1979. Oljekartellen OPEC höjde då oljepriserna kraftigt, vilket drev upp produktionskostnaderna globalt. Samtidigt bromsade ekonomin in, och många industriländer fick både hög arbetslöshet och hög inflation. I USA nådde inflationen över 13 % 1980 samtidigt som arbetslösheten låg över 7 %. I Storbritannien myntade politikern Iain Macleod termen ”stagflation” redan 1965, när han beskrev ett liknande fenomen i brittisk ekonomi.

Historiska perioder av stagflation

Period & Land	Orsak till stagflation	BNP-tillväxt (%)	Inflation (%)	Arbetslöshet (%)	Kommentar
USA 1973–1975	Oljekris, OPEC:s prishöjningar, produktivitetsfall	-0,5 (1974)	11,0 (1974)	8,5 (1975)	Första stora stagflationsperioden i modern tid, djup recession kombinerad med hög inflation.
USA 1979–1982	Andra oljekrisen, höga energipriser, stark löne-prisspiral	-1,8 (1982)	13,3 (1980)	10,8 (1982)	Federal Reserve höjde räntan till nästan 20 %, vilket slog ned inflationen men gav en kraftig lågkonjunktur.
Storbritannien 1973–1977	Oljekris, svag pundkurs, strejker och löneinflation	0,7 (snitt)	24,2 (1975)	6,0 (1976)	Extrem inflation och politisk oro; IMF tvingades ge nödlån.
Japan 1973–1975	Oljekris, importberoende av energi, yenens svaghet	-0,2 (1974)	23,2 (1974)	1,6 (1975)	Kraftig prisuppgång trots liten arbetslöshet tack vare Japans dåvarande arbetsmarknadsstruktur.
Brasilien 1980–1983	Råvaruchocker, skuldkris, dollarförstärkning	-3,4 (1981)	100+ (1982)	9,0 (1983)	Hyperinflation kombinerad med låg tillväxt, mycket svår ekonomisk period.
Sverige 1977–1983	Oljekris, strukturella problem i industrin, höga lönekrav	0,5 (snitt)	13,7 (1980)	3,4 (1983)	Lång period av låg tillväxt och hög inflation, vilket ledde till omfattande ekonomiska reformer på 1980-talet.
Eurozonen 2022 (riskperiod)	Energikris p.g.a. kriget i Ukraina, störda leveranskedjor	3,5 (2022, ned från 5,4 året innan)	8,4 (2022)	6,8 (2022)	Tekniskt ej full stagflation, men inflationsnivån och bromsad tillväxt väckte oro.

Orsaker till stagflation

Ekonomer är oense om exakt vad som orsakar stagflation, men flera faktorer återkommer i analyser:

• Utbudschocker – plötsliga ökningar av kostnader för råvaror, som olja eller gas, som sprider sig genom hela ekonomin.
• Felaktig ekonomisk politik – exempelvis för expansiv penningpolitik eller finanspolitik under fel konjunkturfaser, vilket kan elda på inflation utan att skapa hållbar tillväxt.
• Produktivitetsstagnation – när teknologisk utveckling eller arbetsproduktivitet inte längre växer i samma takt, vilket minskar ekonomins kapacitet att växa utan inflation.
• Förväntningsspiraler – om både företag och konsumenter börjar förvänta sig fortsatt hög inflation, tenderar de att anpassa priser och lönekrav därefter, vilket låser fast situationen.

Effekter på samhälle och hushåll

Stagflation är särskilt skadlig eftersom hushållen drabbas dubbelt: arbetslösheten gör att många förlorar inkomster, och de som har jobb ser köpkraften minska på grund av stigande priser. Företag får svårare att planera och investera, vilket bromsar ekonomin ytterligare. Börser tenderar att gå svagt under stagflationsperioder eftersom både vinster och tillväxtförväntningar pressas.

Hur länder försöker bekämpa stagflation

Att hantera stagflation är en av de svåraste uppgifterna för centralbanker och regeringar. Några strategier som historiskt använts är:

• Stram penningpolitik för att få ner inflationen, ofta genom kraftiga räntehöjningar – men med risk för ökad arbetslöshet på kort sikt.
• Strukturella reformer för att förbättra produktivitet, minska kostnadstryck och öka konkurrens i ekonomin.
• Energipolitik för att minska beroendet av importerade råvaror som kan orsaka utbudschocker.
• Kontrollerade löneförhandlingar för att undvika att löneökningar driver upp priser ytterligare.

Ett känt exempel är USA:s centralbank under Paul Volcker, som i början av 1980-talet höjde styrräntan till nästan 20 %, vilket till slut bröt inflationsspiralen – men också ledde till en djup recession innan tillväxten återhämtade sig.

Moderna risker för stagflation

På senare år har ekonomer varnat för att kombinationen av geopolitiska spänningar, energikris, höga råvarupriser och långvariga störningar i leveranskedjor kan skapa stagflationsliknande förhållanden. Kriget i Ukraina 2022 bidrog till stigande energi- och matpriser samtidigt som tillväxten i Europa avtog. Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken har i sina rapporter pekat på att en sådan situation skulle kunna bli mer långvarig än tidigare kriser, särskilt om produktivitetsutvecklingen är svag och inflationen biter sig fast.

En lågkonjunktur är en period då ett lands ekonomi växer långsammare än normalt eller till och med krymper. Den kännetecknas ofta av minskad efterfrågan på varor och tjänster, stigande arbetslöshet, lägre investeringar och försämrad framtidstro hos både företag och hushåll. I Sverige definieras lågkonjunktur ofta som när BNP (bruttonationalprodukten) växer långsammare än den långsiktiga trenden eller minskar under två kvartal i rad – en så kallad teknisk recession.

Orsaker till lågkonjunktur – mer än bara en faktor

En lågkonjunktur kan uppstå av flera samverkande orsaker:

• Finansiella kriser – som bostadsbubblor, börskrascher eller bankkollapser.
• Extern påverkan – till exempel pandemier, krig eller naturkatastrofer som stör handel och produktion.
• Hög inflation – som leder till höjda räntor för att bromsa prisökningar, vilket samtidigt dämpar konsumtion och investeringar.
• Överhettad ekonomi som kyls av – efter en längre högkonjunktur där kapacitet och resurser är maxutnyttjade.

Typiska kännetecken på en lågkonjunktur

Ekonomiska indikatorer som ofta visar en nedgång under en lågkonjunktur inkluderar:

• Högre arbetslöshet – företag anställer mindre och kan behöva säga upp personal.
• Minskad industriproduktion – fabriker och tillverkare skär ned på produktionen.
• Svagare detaljhandel – hushållen skjuter upp större inköp och sparar mer.
• Fallande bostadspriser – efterfrågan på bostäder minskar, särskilt om räntorna är höga.
• Minskad företagsvinst – vilket kan leda till färre investeringar och lägre aktiekurser.

Skillnaden mellan lågkonjunktur och recession

I vardagligt tal används orden ofta synonymt, men tekniskt sett är recession ett mer exakt begrepp som avser minst två på varandra följande kvartal med negativ BNP-tillväxt. Lågkonjunktur är bredare och kan även beskriva perioder med låg tillväxt utan att BNP nödvändigtvis minskar.

Historiska lågkonjunkturer i Sverige

Större lågkonjunkturer i Sverige från 1900-talet till idag med årtal samt orsaker och effekter.

1907–1908 – Bankkris och internationell börsoro

• Orsak: Panik på amerikanska finansmarknaden (Panic of 1907) spred sig till Europa och Sverige.
• Effekter: Svenska banker fick likviditetsproblem, börsen föll och investeringar minskade kraftigt. Industriproduktionen sjönk och arbetslösheten steg.

1920–1922 – Efterkrigskrisen

• Orsak: Kraftiga prisfall efter första världskrigets slut, deflation och fallande export.
• Effekter: BNP minskade dramatiskt, arbetslösheten steg till över 25 % i vissa sektorer, många företag gick i konkurs.

1930–1932 – Den stora depressionen

• Orsak: Börskraschen i USA 1929, kollaps i världshandeln och kraftiga prisfall på råvaror.
• Effekter: Sveriges export föll med runt 40 %, arbetslösheten steg till rekordnivåer. Jordbruk och industri drabbades hårt.

1970–1971 – Strukturkris och oljechockförspel

• Orsak: Nedgång i världsekonomin, överkapacitet inom svensk varvs- och textilindustri.
• Effekter: Stigande arbetslöshet, första tecknen på att Sveriges industristruktur var på väg att bli mindre konkurrenskraftig.

1973–1975 – Första oljekrisen

• Orsak: OPEC:s oljeembargo efter Yom Kippur-kriget höjde oljepriserna fyrfaldigt.
• Effekter: Inflation och arbetslöshet steg samtidigt (stagflation). Svensk industri fick ökade energikostnader, hushållen minskade sin konsumtion.

1980–1981 – Andra oljekrisen och räntechock

• Orsak: Revolutionen i Iran och kriget Iran–Irak drev upp oljepriserna igen. Höga internationella räntor.
• Effekter: Svensk ekonomi pressades av höga kostnader, låg tillväxt och ökade företagskonkurser.

1990–1994 – Svensk 90-talskris

• Orsak: Fastighets- och bankkris, kraftigt stigande räntor (upp till 500 % marginalränta 1992), överbelåning och valutakris.
• Effekter: BNP föll i flera år, arbetslösheten steg från ca 2 % till över 10 %, bostadspriserna halverades i vissa områden, staten fick rädda banksektorn.

2001–2003 – IT-kraschen

• Orsak: Spekulationsbubbla i IT- och telekombolag, börsras efter 2000, samt internationell osäkerhet efter terrorattackerna 11 september 2001.
• Effekter: Kraftiga börsfall, Ericsson tappade 90 % av sitt börsvärde, investeringarna i telekom och IT stoppades.

2008–2009 – Globala finanskrisen

• Orsak: Amerikansk bostadsbubbla och bankkris, Lehman Brothers konkurs och global kreditfrysning.
• Effekter: Svensk export föll med 17 % på ett år, industriproduktionen störtdök, arbetslösheten ökade snabbt, börsen föll över 40 %.

2012–2013 – Eurokrisens efterskalv

• Orsak: Skuldkris i Sydeuropa, oro för kollaps av eurozonen.
• Effekter: Låg svensk tillväxt, exporten till EU-länder minskade, industrin gick på sparlåga.

2020 – Coronapandemin

• Orsak: Globala nedstängningar, störningar i handel och produktion.
• Effekter: BNP föll kraftigt under våren 2020, arbetslösheten steg, besöksnäring och transportsektor drabbades hårdast.

2022–2024 – Inflations- och räntechock

• Orsak: Pandemins eftersläpningar, störda leverantörskedjor, Rysslands invasion av Ukraina och energikris. Kraftigt stigande inflation ledde till snabba räntehöjningar.
• Effekter: Bostadspriser föll, hushållens konsumtion minskade, byggsektorn gick in i en djup kris, arbetslösheten började stiga.

Hur lågkonjunktur mäts

Ekonomer och myndigheter använder flera indikatorer för att bedöma konjunkturläget:

• BNP-tillväxt – den viktigaste övergripande mätaren.
• Arbetslöshetstal – visar hur arbetsmarknaden påverkas.
• Industrins orderläge – ger tidiga signaler om framtida produktion.
• Konsumentförtroende – mäter hushållens syn på den egna ekonomin och framtiden.

Lågkonjunktur och inflation – en känslig balans

Det är möjligt att ha både lågkonjunktur och hög inflation samtidigt, ett tillstånd som kallas stagflation. Detta inträffade på 1970-talet i många länder och anses extra svårhanterligt eftersom penningpolitiska verktyg riskerar att förvärra den ena delen av problemet när man försöker lösa den andra.

Hur lågkonjunktur påverkar samhället

• Privatpersoner – riskerar arbetslöshet, lägre reallöner och minskad köpkraft.
• Företag – möter lägre försäljning, högre kostnader per enhet och minskade investeringar.
• Staten – får lägre skatteintäkter samtidigt som utgifterna för arbetslöshetsstöd och sociala program ökar.

Strategier för att hantera lågkonjunktur

• Penningpolitik – centralbanker kan sänka räntor för att stimulera investeringar och konsumtion.
• Finanspolitik – staten kan öka offentliga investeringar, ge skattelättnader eller höja bidrag för att stärka efterfrågan.
• Strukturreformer – långsiktiga satsningar på utbildning, innovation och infrastruktur för att stärka konkurrenskraften.

Handelskrig uppstår när länder inför tullar, kvoter eller andra handelshinder mot varandra i syfte att skydda sina inhemska industrier eller pressa fram politiska och ekonomiska eftergifter. Detta kan leda till en kedjereaktion där fler handelshinder införs, vilket i sin tur minskar handeln, skadar tillväxten och försvagar den globala ekonomin. I dagens globaliserade värld kan ett handelskrig snabbt sprida sig över flera kontinenter och påverka allt från livsmedelspriser till teknikutveckling.

Historiska exempel på handelskrig

Ett av de mest kända exemplen är Smoot–Hawley-tullarna i USA år 1930, då höjda tullar på över 20 000 varor orsakade internationella motåtgärder och förvärrade den stora depressionen. Ett annat välkänt fall är handelskriget mellan USA och Japan på 1980-talet, som främst handlade om bilindustrin och elektronik, där höga tullar och importrestriktioner infördes på båda sidor. Mer nyligen har handelskriget mellan USA och Kina, som eskalerade 2018, fått stor uppmärksamhet och påverkat globala leveranskedjor inom bland annat teknik, jordbruk och energi.

Orsaker till handelskrig

Handelskrig startar ofta av flera samverkande skäl:

• Skydd av inhemska jobb och industrier – politiker kan vilja stärka konkurrenskraften hos nationella företag genom att fördyra importerade varor.
• Handelsbalansproblem – stora handelsunderskott kan leda till krav på åtgärder mot länder som anses exportera för mycket till en viss marknad.
• Politiska och säkerhetsmässiga skäl – handel kan användas som ett geopolitiskt vapen, exempelvis för att straffa länder för deras utrikespolitik.
• Teknologisk dominans – när högteknologiska industrier är i fokus kan tullar och exportförbud bli ett sätt att begränsa en konkurrent.

Effekter på den globala ekonomin

Konsekvenserna av handelskrig är ofta långtgående:

• Prisökningar – tullar höjer kostnaden för importerade varor, vilket leder till inflation.
• Förändrade leveranskedjor – företag kan tvingas flytta produktion till andra länder för att undvika tullar.
• Minskad handel och BNP-tillväxt – exportdrivna ekonomier drabbas särskilt hårt.
• Osäkerhet på marknaderna – investerare kan dra sig tillbaka, vilket pressar börskurser och valutakurser.
• Innovationstapp – när tillgången till viktiga komponenter eller teknik begränsas kan det bromsa teknologiska framsteg.

Handelskrig i en globaliserad tid

I en tid då världens ekonomier är starkt sammanlänkade är handelskrig mer komplexa än någonsin. Företag är beroende av komponenter från flera olika länder, och en tull på en enda produktionsdel kan få omfattande effekter på hela produktionskedjan. Exempelvis påverkade tullarna mellan USA och Kina inte bara dessa två länder, utan även tillverkare i Europa och Asien som levererade delar till båda marknaderna.

Strategier för att undvika eller mildra handelskrig

• Förhandlingar och multilaterala avtal – organisationer som WTO (Världshandelsorganisationen) försöker lösa tvister innan de eskalerar.
• Frihandelsavtal – bilaterala eller regionala avtal kan minska incitamenten för att införa handelshinder.
• Diversifiering av handelspartners – att sprida riskerna genom att handla med flera olika länder minskar sårbarheten.
• Diplomatiska lösningar – att knyta handel till bredare politiska samarbeten kan skapa stabilitet.

Världens största handelskrig

Här nedan beskrivs historiska handelskrig från 1800-talet till idag. Med utlösande orsak, viktigaste handelshinder (tullar, kvoter, embargon, teknikrestriktioner m.m.) samt centrala följder för ekonomi, priser, jobb, innovation och geopolitik.

1810–1814: Kontinentalsystemets efterdyningar och brittisk-franska handelsblockader

• Orsak: Napoleons försök att kväva Storbritanniens ekonomi via blockad av brittisk handel i Europa.
• Åtgärder: Importförbud, sjöblockader, beslag av fartyg och varor.
• Följder: Smuggling exploderar, stora prisvariationer på basvaror, tidig demonstration av hur handelsspärrar skapar parallella leveranskedjor.

1846–1860: Protektionism mot frihandel i Storbritannien, Frankrike och USA

• Orsak: Spannmålspriser och jordbruksintressen (Corn Laws) kontra industriell expansion.
• Åtgärder: Höga spannmålstullar (tidigt), därefter stegvis avskaffande; bilaterala avtal (Cobden–Chevalier 1860) med mest-gynnad-nation-klausuler.
• Följder: Startskott för modern tullsänkning i Europa, snabbare industrialisering och lägre matpriser.

1879–1892: Bismarcks ”järn och råg”-tullar i Tyskland och europeisk jordbruksprotektionism

• Orsak: Prisfall på jordbruksprodukter efter USA:s och Rysslands exportboom; industriellt egenintresse.
• Åtgärder: Tullar på spannmål och industrivaror, retorsion från handelspartner.
• Följder: Regionala tullmurar i Europa, högre matpriser, skärpt maktkamp mellan industri och jordbruk.

1902–1913: Imperialism och kolonial handelsblock

• Orsak: Stormaktsrivalitet och imperiekonkurrens.
• Åtgärder: Preferenstullar inom imperier (t.ex. brittiska), diskriminering av utomstående.
• Följder: Fragmenterad världshandel, minskad konkurrens över blockgränser, geopolitiska spänningar inför första världskriget.

1930–1934: Smoot–Hawley och den stora depressionens tullspiral

• Orsak: Kris, massarbetslöshet och tryck att ”skydda jobb”.
• Åtgärder: USA höjer tullar på 20 000+ varor; 25+ länder svarar med motåtgärder.
• Följder: Kraftigt fall i global handel, djupare recession, skolboksexempel på hur tullar förvärrar kriser.

1937–1941: Japan-USA handelskonflikt före stillahavskriget

• Orsak: Japans expansion i Asien; amerikansk oro för säkerhet och råvaror.
• Åtgärder: USA:s exportkontroller/embargon på flygbensin, skrotmetall och olja; frysning av tillgångar.
• Följder: Svår råvarubrist i Japan; eskalation som bidrog till attacken mot Pearl Harbor.

1947–1973: Gatt-rundor minskar krigstidens handelshinder

• Orsak: Insikten att tullkrig förvärrar kriser.
• Åtgärder: Successiva tullsänkningar i flera förhandlingsrundor (Annecy, Dillon, Kennedy).
• Följder: Handelsliberalisering, stark efterkrigstida tillväxt och globalt regelverk för tvistlösning.

1971–1974: Nixon-chocken, dubbla oljechocker och nya barriärer

• Orsak: Bretton Woods-fall, inflation och OPEC:s embargon.
• Åtgärder: Tillfälliga importavgifter, exportrestriktioner, icke-tariffära hinder.
• Följder: Kostnadschocker och stagflation; industripolitiska svar växer fram.

1980–1986: USA–Japan om bilar, stål och elektronik

• Orsak: Växande japanska marknadsandelar och amerikanskt handelsunderskott.
• Åtgärder: ”Frivilliga” exportbegränsningar (VERs), antidumpning, tekniska standarder.
• Följder: Japanska investeringar i USA, prisökningar på bilar, snabb produktionsomlokalisering.

1993–2001:Nafta och uruguayrundan (wto 1995) – liberalisering och inbyggda konfliktytor

• Orsak: Globalisering och regional integration.
• Åtgärder: Stora tullsänkningar; nytt tvistlösningssystem (WTO).
• Följder: Handelsboomen på 1990-talet, men fler tvister om subventioner, IP och sanitära regler.

2002–2005: USA:s ståltullar under Bush

• Orsak: Inhemskt stålskydd och politiskt tryck.
• Åtgärder: Tullar upp till 30 % på stålimport.
• Följder: WTO fäller åtgärderna; risk för EU-svar leder till snabb avveckling; dyrare stål nedströms.

2008–2010: Finanskrisens ”tysta” protektionism

• Orsak: Global recession, jobbförluster.
• Åtgärder: Statliga stöd, ”buy national”-villkor, licenser och standarder snarare än rena tullar.
• Följder: Dämpad men reell uppgång i icke-tariffära hinder; långsammare återhämtning i handeln.

2014–idag: Ryssland–Väst – sanktioner och countersanktioner

• Orsak: Geopolitiska konflikter (Krim 2014, fullskaligt krig mot Ukraina 2022).
• Åtgärder: Finans- och handelsanktioner, oljepristak, exportkontroller (teknik/dual-use).
• Följder: Omdirigerade energiflöden, högre energi- och livsmedelspriser, accelererad blockbildning.

2018–2020: USA–Kina handelskriget (tullar, svartlistningar, tech)

• Orsak: Underskott, IP-stöld/tech-transfer, strategisk rivalitet.
• Åtgärder: Tullar på hundratals miljarder USD, entitetslistor, exportkontroller på halvledare.
• Följder: Dyrare insatsvaror, flytt av produktion till Vietnam/Indien/Mexiko, ”fas 1”-avtal med kvarstående tullar, början på systematisk de-risking.

2020–2022: Pandemi-chocken och medicinska exportförbud

• Orsak: Brist på skyddsutrustning och vaccin.
• Åtgärder: Exportförbud/kvoter på masker, läkemedelsingredienser och vaccin.
• Följder: Flaskhalsar, regionalisering av produktion, starkare argument för strategiska lager.

2021–idag: Grönt handelskrig – subventioner och klimattullar

• Orsak: Klimatpolitik + industristrategi (energi, batterier, elbilar).
• Åtgärder: Stora gröna subventionsprogram (t.ex. amerikanska stöd), koldioxidjustering vid gräns (CBAM), antidumpning på elbilar/solpaneler, råvarukrav i ursprungsregler.
• Följder: Uppsplittrade värdekedjor, kapplöpning om kritiska mineraler, prispress på komponenter men hög osäkerhet för investerare.

2022–idag: Halvledare och teknikrestriktioner 2.0

• Orsak: Säkerhet och teknologisk dominans (AI, 5G, avancerad litografi).
• Åtgärder: Licenskrav och exportförbud för avancerade chip, utrustning och EDA-programvara; investeringsscreening utgående och inkommande.
• Följder: Segmentering av chipekosystemet, ”friendshoring”, ökade FoU-kostnader och längre time-to-market.

2023–idag: Livsmedelsprotektionism och handelschocker

• Orsak: Prisvolatilitet för spannmål, väderchocker, geopolitiska risker i Svarta havet.
• Åtgärder: Tillfälliga exportrestriktioner på ris, vete, socker; importkvoter och sanitära regler.
• Följder: Högre global matinflation, flöden omdirigeras till ”säkrare” partners, ökad roll för strategiska reserver.

Centrala mönster som återkommer vid handelskrig

• Tullspiraler skadar brett: Retorsion leder ofta till minskad handel och lägre BNP-tillväxt.
• Icke-tariffära hinder dominerar nu: Standarder, säkerhetsprövningar, IP/tech-regler och investeringstillsyn ersätter klassiska tullar.
• Leverantörsdiversifiering är nyckeln: Företag som sprider inköp och produktion klarar konflikter bättre.
• Handel och säkerhet smälter samman: Energi, data och halvledare behandlas som strategiska resurser.
• Konsumenterna betalar: Högre priser och färre valmöjligheter blir ofta den direkta konsekvensen.

Begreppslista i korthet

• Tull: Skatt på import.
• Icke-tariffära hinder (NTBs): Kvoter, licenser, standarder, lokalt innehåll.
• Antidumpning/utjämning: Strafftullar mot ”oskäligt låga priser” eller subventioner.
• Exportkontroll: Licenskrav/förbud för känslig teknik/varor.
• Sanktion: Rättsligt bindande handels- och finansrestriktioner mot stater/aktörer.

Handelskrig i framtiden

Med framväxten av ny teknologi, ökade geopolitiska spänningar och växande nationalism är risken för framtida handelskrig påtaglig. Särskilt inom sektorer som halvledare, artificiell intelligens, energi och råvaror kan konkurrensen bli hårdare. Digital handel och cybersäkerhet väntas också bli nya fronter i handelskonflikter, där inte bara tullar utan även datalagar och teknikrestriktioner kan användas som vapen.

Aktiespararna, formellt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, är världens största medlemsorganisation för enskilda aktieägare och småsparare. Organisationen grundades 1966 i Stockholm och har idag över 60 000 medlemmar samt omkring 150 lokalföreningar runt om i Sverige. Syftet är att ge privatpersoner bättre kunskap, verktyg och möjligheter att lyckas med sitt aktie- och fondsparande, samtidigt som man bevakar småspararnas intressen gentemot politiker, myndigheter och börsbolag.

Starten på en folkrörelse för aktieägande

När Aktiespararna bildades 1966 var aktiesparande långt ifrån vanligt bland svenskar. Initiativtagarna, däribland den kände börsprofilen Olof Stenhammar, ville göra börsen mer tillgänglig för allmänheten. Organisationen växte snabbt och började arrangera kurser, seminarier och företagsbesök. Denna folkbildning bidrog till att aktiesparandet ökade i Sverige under 1970- och 1980-talen.

1966 – Aktiespararna grundas

• Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) grundas i Stockholm.
• Målet är att göra aktiesparande tillgängligt för fler och stärka småspararnas röst.
• Olof Stenhammar och flera andra börsprofiler deltar i uppstarten.

1970-talet – Folkbildning och tillväxt för Aktiespararna

• Organisationen börjar arrangera kurser, företagsbesök och medlemsmöten över hela landet.
• Lokalföreningar etableras i de flesta svenska städer.
• Antalet medlemmar passerar 10 000.

1980-talet – Småspararnas röst stärks genom Aktiespararna

• Aktiespararna börjar aktivt delta i bolagsstämmor och kräva bättre insyn och utdelningspolicy.
• Medlemsantalet växer kraftigt i takt med börsboomen under 1980-talet.
• Organisationen etablerar sig som en viktig aktör i media och näringslivsdebatt.

1990 – Unga Aktiesparare bildas

• En separat ungdomsorganisation skapas för medlemmar mellan 13 och 29 år.
• Syftet är att ge unga en grund i privatekonomi och aktiekunskap.

1990-talet – Digitaliseringens början

• Aktiespararna börjar använda databaser och digitala analysverktyg.
• Tidningen Aktiespararen får större spridning och innehåller mer avancerade analyser.
• Organisationen engagerar sig i frågor om bolagsstyrning efter finanskrisen i början av 90-talet.

2000-talet – Internationella samarbeten för Aktiespararna

• Aktiespararna blir medlem i Euroshareholders och World Federation of Investors.
• Medlemsantalet passerar 70 000.
• Organisationen påverkar EU-beslut om aktieägares rättigheter och bolagsstyrning.

2008–2009 – Finanskris och småspararnas skydd

• Aktiespararna intensifierar sitt opinionsarbete för att skydda småsparare under börsfallen.
• Man kritiserar orimliga vd-bonusar och driver på för ökad transparens.

2010-talet – Fokus på digitala utbildningar

• Lansering av webbkurser, digitala bolagsanalyser och livesända aktieträffar.
• Ökat fokus på fondsparande och hållbara investeringar.

2020 – Pandemi och distansmöten

• Aktiespararna ställer om till digitala event, webbinarier och virtuella bolagsstämmor.
• Antalet digitala utbildningar ökar markant och når fler medlemmar i hela landet.

2020-talet – Hållbarhet och ungas sparande i fokus för Aktiespararna

• Organisationen driver frågor om hållbar bolagsstyrning och klimatrapportering.
• Unga Aktiesparare växer kraftigt och arrangerar nationella investerarträffar.
• Aktiespararna stärker samarbeten med fintech-bolag för att ge medlemmar bättre verktyg för aktieanalys.

Medlemskap och förmåner hos Aktiespararna

Medlemmar i Aktiespararna får:

• Tidningen Aktiespararen – en av Sveriges mest lästa placerings- och börstidningar.
• Utbildningar och kurser – både fysiska och digitala, från nybörjarnivå till avancerad analys.
• Rabatter på courtage hos flera nätmäklare – vilket kan spara stora summor för aktiva handlare.
• Tillgång till Aktiespararnas portföljverktyg och analyser – med bolagsdata, nyckeltal och prognoser.
• Juridisk rådgivning inom sparande och investeringar.

Småspararnas röst i näringslivet

Aktiespararna agerar som opinionsbildare för att skydda och stärka minoritetsägarnas rättigheter. De är kända för att närvara vid bolagsstämmor i stora svenska börsbolag och ställa frågor direkt till ledning och styrelse, ibland i kritiska och uppmärksammade situationer. Organisationen har bland annat drivit frågor om:

• Ökad transparens i vd-löner och bonusar.
• Bättre utdelningspolicy för småägare.
• Motstånd mot orimliga nyemissioner som urvattnar småspararnas ägande.

Unga Aktiesparare – nästa generation investerare

För personer mellan 13 och 29 år finns Unga Aktiesparare, en separat men närstående organisation. Den bildades 1990 och är idag Sveriges största ungdomsorganisation för privatekonomi och aktiekunskap. Unga Aktiesparare erbjuder kostnadsfria utbildningar, aktieklubbar och events där unga kan träna på aktieanalys och nätverka med likasinnade.

Lokala träffar och företagsbesök

En unik styrka hos Aktiespararna är deras lokalföreningar. Dessa arrangerar årligen tusentals evenemang – från bolagspresentationer och företagsbesök till investerarträffar och temakvällar om börspsykologi. Dessa möten ger medlemmar chansen att möta företagsledningar personligen och ställa frågor, något som ofta ger insikter som inte går att läsa sig till.

Internationella samarbeten

Aktiespararna är medlemmar i Euroshareholders och World Federation of Investors, vilket gör att svenska småsparare får en internationell röst. Organisationen samarbetar även med europeiska aktiespararföreningar för att påverka EU-regler kring börser, investeringar och äganderätt.

Aktiespararnas gyllene regler

En av organisationens mest kända insatser är de ”Gyllene reglerna” för aktiesparande – riktlinjer som sammanfattar långsiktigt och sunt investerande:

1. Sätt mål för ditt sparande och bestäm tidshorisont.
2. Spara regelbundet – oavsett börsläge.
3. Sprid riskerna över olika branscher och bolag.
4. Återinvestera utdelningar för ränta-på-ränta-effekt.
5. Följ upp och analysera dina innehav kontinuerligt.

Medlemsavgifter och organisation

Medlemsavgiften ligger kring 695–795 kr per år för vuxna och ca 250 kr för ungdomar, men varierar beroende på kampanjer och om man väljer tryckt eller digital tidning. Organisationen leds av en riksstyrelse och en vd, och har sitt huvudkontor i Stockholm.

Vd:ar i Aktiespararna (Sveriges Aktiesparares Riksförbund) sedan 1982

Period	Verkställande direktör (Vd)
1982–1984	Gunnar Grundström
1984–2006	Lars‑Erik Forsgårdh
2006–2008	Elisabeth Tandan
2008–2012	Günther Mårder
2012–2016	Carl Rosén
2016–… (pågående)	Joacim Olsson

Formellt inrättades vd-tjänsten 1982 och Gunnar Grundström blev första innehavare .

Intressant fakta om vd-bytena och deras betydelse

• 1982–1984: Gunnar Grundström blev Aktiespararnas första vd när vd-rollen infördes 1982.
• Lars‑Erik Forsgårdh (1984–2006): En mycket lång och inflytelserik era. Under honom blev Aktiespararna en maktfaktor i svenskt näringsliv. Medlemsantalet gick före 1996 förbi 100 000 och år 2000 nådde det omkring 147 000.
• Elisabeth Tandan (2006–2008): Hade en kortare period, men lämnade posten under konflikter med styrelsen. Hon ville bredda organisationen, men stötte på motstånd.
• Günther Mårder (2008–2012): Följde som vd efter Tandan; han kom tidigare från ungdomsorganisationen Unga Aktiesparare.
• Carl Rosén (2012–2016): Lede organisationen genom ett svajigt medlemsläge. Införde motto och breddade konceptet – “Din enda vän i finansdjungeln” – vilket omfattade även fond- och pensionssparande.
• Joacim Olsson (2016–… ): Tillträde 2016 och är fortfarande aktuell vd. Under hans ledning har Aktiespararna fortsatt utveckla analysverktyg och opinionsarbete.

Just nu ligger de högsta sparräntorna i Sverige på 3,00 %, och erbjuds av banker med statlig insättningsgaranti upp till 1 050 000 kr per person och institut. De bästa aktörerna är Coeli, Serafim Finans, Multitude Bank och Saldo Bank, med bindningstider från 3 månader till 3 år. För dig som vill ha full flexibilitet utan bindning erbjuder bland annat Moank och Qred rörliga räntor upp till 2,85 % med fria uttag.

Korta bindningar med maximal ränta – 3 månader räcker

Banker som Coeli och Serafim Finans erbjuder 3,00 % ränta redan vid 3 månaders bindningstid, vilket gör det möjligt att snabbt dra nytta av hög ränta utan att låsa pengarna långsiktigt. Serafim har dessutom månadsvis ränteutbetalning, vilket ger effektivare ränta‑på‑ränta.

Bank	Ränta	Bindningstid	Kommentar
Coeli	3,00 %	3 månader	Enkel öppning, trygg aktör
Serafim Finans	3,00 %	3 månader	Månadsränta ger bättre ränta‑på‑ränta

Ett år – balans mellan ränta och tillgång

Vill du säkra hög ränta en längre period utan att låsa för lång tid, är Multitude Bank ett utmärkt val. De erbjuder 3,00 % ränta vid 1 års bindning och har även fria uttag, vilket gör kontot mycket flexibelt trots bindningstiden.

Bank	Ränta	Bindningstid	Kommentar
Multitude Bank	3,00 %	1 år	Hög ränta, fria uttag, enkel hantering

Sparande för långsiktighet – 3 år med 3 %

För dig som vet att pengarna inte behövs på flera år, kan Saldo Bank vara rätt val. Du får 3,00 % ränta vid 3 års bindningstid, med stabil och trygg ränteutveckling över tid.

Bank	Ränta	Bindningstid	Kommentar
Saldo Bank	3,00 %	3 år	Bra val vid långt sparhorisont

Bästa rörliga räntorna – utan bindning, fria uttag

Flera nischaktörer erbjuder sparränta på 2,60–2,85 % utan bindningstid. Perfekt för buffertsparande där du snabbt vill komma åt pengarna.

Bank	Ränta	Bindningstid	Fria uttag	Kommentar
Moank	2,85 %	Ingen	Ja	Månadsränta, snabb åtkomst
Qred	2,60–2,75 %	Ingen	Ja	Hög ränta för rörligt sparande
Marginalen Bank	2,75 %	Ingen/kort	Ja	Flexibelt med låg insättning

Insättningsgarantin – statlig trygghet för dina pengar

Alla konton ovan omfattas av den svenska statliga insättningsgarantin, som gäller för belopp upp till 1 050 000 kr per person och bank. Garantin aktiveras automatiskt om banken skulle gå i konkurs. För tillfälligt höga belopp (t.ex. efter bostadsförsäljning) kan upp till 5 miljoner kr skyddas i 12 månader efter särskild ansökan.

Fakta om garantin:

• Gäller oavsett bindningstid
• Gäller även för ränta som ännu inte betalats ut
• Hanteras av Riksgälden
• Aktiveras automatiskt inom 7 arbetsdagar

Ränteutveckling och intressanta observationer

• Riksbankens styrränta är 2,00 % (sänktes i juni 2025), vilket har påverkat storbankernas räntor nedåt, men nischbankerna har hållit kvar höga nivåer.
• Storbanker som SEB, Nordea och Swedbank erbjuder ofta bara 1,50–1,90 % även med bindningstid.
• Månadsvis ränteutbetalning är viktig – den skapar ränta på ränta, vilket gör stor skillnad över tid.
• Vissa konton har avgifter vid uttag i förtid – läs alltid villkoren noga.

Ett urval av sparkonton med insättningsgaranti

Syfte	Bästa val	Ränta	Bindningstid
Kort bindning, maxränta	Coeli, Serafim	3,00 %	3 månader
Flexibel, inga uttagskrav	Moank, Qred	2,60–2,85 %	Ingen bindning
1-års sparande	Multitude Bank	3,00 %	1 år
Långsiktigt sparande	Saldo Bank	3,00 %	3 år

Alla dessa alternativ omfattas av statlig insättningsgaranti. Välj det som passar din situation bäst beroende på om du behöver flexibilitet eller vill maximera avkastningen över längre tid.

Vuxna användare av Swish får automatiskt en beloppsgräns på mellan 3 000 och 5 000 kronor per rullande sjudagarsperiod, beroende på vilken bank man har. Du kan själv höja din gräns till 10 000 eller 15 000 kronor i appen eller internetbanken. Flera banker erbjuder dessutom tillfälliga höjningar – då kan du swisha upp till 100 000 kronor på ett dygn. SEB sticker ut och tillåter hela 150 000 kronor per dag efter kontakt med kundservice.

Standardgränser vid aktivering – så mycket kan du skicka direkt

När du aktiverar Swish får du en förinställd gräns som skydd mot misstag eller bedrägeri. Så här ser den ut hos de största bankerna:

• Swedbank: 3 000 kr per 7 dagar
• Nordea: 5 000 kr per betalning, 10 000 kr per vecka
• SEB: valbar gräns mellan 0–15 000 kr per vecka
• Handelsbanken: varierar men ofta 10 000 kr per vecka

Du kan se och justera din gräns direkt i mobil- eller internetbanken med BankID. I vissa fall krävs även säkerhetsdosa.

Höj beloppsgränsen – upp till 15 000 kr permanent

De flesta banker tillåter dig att själv höja din permanenta gräns till ett högre veckobelopp:

• Swedbank och Länsförsäkringar: upp till 15 000 kr/vecka
• Nordea: max 10 000 kr per betalning och per 7-dagarsperiod
• SEB: upp till 15 000 kr/vecka direkt i internetbanken

Tänk på att gränsen gäller för summan av alla Swish-betalningar under perioden, inte per mottagare.

Tillfälliga höjningar – swisha upp till 100 000 eller mer

Om du tillfälligt behöver göra en stor överföring, exempelvis vid bilköp, erbjuder många banker en extra gräns:

• Swedbank: upp till 100 000 kr per dag (giltig fram till midnatt)
• Nordea: upp till 100 000 kr per dag, giltigt i upp till 3 dagar
• SEB: upp till 150 000 kr per dag – kräver kontakt med kundtjänst
• Handelsbanken: upp till 100 000 kr, ändras med kortläsare eller via bankkontor

Dessa tillfälliga gränser aktiveras via appen eller med hjälp av banken, och kräver alltid stark identifiering.

Hur mycket kan man ta emot via Swish?

För mottagande finns också gränser, även om de är högre:

• Nordea: 100 000 kr per betalning och per 7-dagarsperiod
• SEB: upp till 150 000 kr totalt per 30 dagar för vuxna
• Swedbank: ingen tydlig offentlig maxgräns, men begränsningar finns

Det är bra att känna till dessa nivåer om du till exempel får pengar insatta vid försäljning.

Swish för barn och ungdomar – låga men justerbara gränser

Barn och ungdomar (0–17 år) får automatiskt en lägre gräns:

• Standardgräns: 500 kr per betalning, 2 500 kr per vecka
• Maxgräns (efter justering av vårdnadshavare): 2 500 kr per betalning och per vecka
• Mottagandegräns: vanligtvis 5 000 kr per vecka

Gränserna ändras av vårdnadshavare via internetbanken eller appen.

Intressant fakta – det här visste du kanske inte

• Swish är kopplat till mobilnummer och BankID – men också starkt beroende av den enskilda bankens inställningar.
• SEB erbjuder den högsta tillåtna tillfälliga gränsen av alla: 150 000 kr per dag.
• Du kan ha både privat- och företags-Swish med olika gränser och mottagarmöjligheter.
• Swish lanserades 2012 och används idag av över 8 miljoner svenskar.

Det är alltid din egen bank som styr exakt hur mycket du kan skicka eller ta emot – kontrollera deras villkor i deras app eller på hemsidan.